Motverka segregation

Feministiskt initiativ har en vision om ett samhälle där makt och resurser fördelas mer jämställt och jämlikt. Antirasistisk feministisk politik minskar segregationen och förbättrar levnadsvillkoren i socioekonomiskt utsatta områden.

Vi föreslår en rad åtgärder inom exempelvis utbildning och arbetsmarknad, migrationspolitik, socialpolitik, rättspolitik, kvinnofridspolitik, omfördelande skattepolitik och i vårt förslag om samlad social försäkring. I takt med att fattigdomen och segregationen växer ökar behovet av nya åtgärder för att möta aktuella och framtida utmaningar.

Grupper och personer som rasifieras som avvikande från vithetsnormen, drabbas av strukturell diskriminering och rasism, oavsett om de är nyanlända eller födda och uppväxta i Sverige. Det visar sig inte minst på bostadsmarknaden där fattigdomen är som störst i miljonprogramsområdena med hög andel utrikesfödda. Makt och inflytande är istället koncentrerat till resursstarka områden med hög andel vit majoritetsbefolkning.

Det segregerade samhället med växande skillnader i inkomster, ekonomisk trygghet, psykosocial hälsa och förväntad medellivslängd är ett faktum som delar våra städer och kommuner, stora som små. En fungerande välfärdspolitik ska motverka strukturell diskriminering och verka för att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett bostadsort. Det är välfärdssamhället som har ansvar för att människor inte fastnar i utsatthet.

Vi vill särskilt uppmärksamma situationen för de kvinnor som utöver att ha en ekonomiskt utsatt situation och svag anknytning till arbetsmarknaden dessutom har sitt handlingsutrymme begränsat på flera andra sätt. Det kan handla om att ha ensamt omsorgsansvar för barn, att tillhöra en utsatt religiös minoritet, att utsättas för kontroll och våld av närstående, att inte kunna röra sig fritt utan att trakasseras av andra, att utsättas för hatbrott, att kanske inte ha kunskap om sina rättigheter eller att inte veta vart en kan vända sig för att få stöd och hjälp. Vi vill skapa bättre möjlighet att ta tillvara kraften i människors egna engagemang och organisering i utsatta områden, inte minst bland unga och kvinnor. Det är välfärdssamhället som har ansvar för att människor inte hamnar i en socioekonomiskt utsatt situation.

För att minska segregation är följande utvecklingsområden prioriterade: bostadssegregation, ekonomisk jämställdhet och jämlikhet, likvärdig skola, jämställd och jämlik hälsa, våldsprevention och demokratiskt inflytande.

En del av förslagen nedan återfinns i övriga kapitel. Eftersom det är av högsta prioritet att föra en kraftfull politik för att bryta segregationen är det värdefullt att samla de mest centrala förslagen för att motverka segregationen på ett ställe.

Bostadssegregation

Boendesegregationen ökar och har allt mer kommit att bli en fråga om rassegregering. Vit majoritetsbefolkning samlas i resursstarka områden medan fattigdomen är koncentrerad till miljonprogramsområden, som domineras av rasifierade. Standarden är låg med undermåliga fastigheter och hög andel trångbodda. En antirasistisk feministisk bostadspolitik bidrar till att bryta boendesegregationen och skapa värdiga boenden för alla invånare. Vi vill se en ökad tillämpning av VEBO, Värdigt Eget Boende, som innebär att asylsökandes rätt att välja sin bosättningsform kvarstår, men att socialtjänsten gör en kontroll för att säkerställa att förhållandena i det angivna boendet är värdigt. Om det egna boendet inte kan anses vara värdigt ska Migrationsverket erbjuda den asylsökande ett annat boende.

Ekonomisk jämställdhet och jämlikhet

Samtidigt som svensk ekonomi växer ökar klyftorna mellan olika grupper i samhället. Fattigdom är starkt koncentrerad till vissa områden, ofta miljonprogramsområdena, som har hög andel utrikesfödda. För att bryta utvecklingen behövs en fungerande välfärdspolitik och omfattande omfördelning av våra gemensamma resurser. Det kräver bland annat riktade arbetsmarknadsinsatser och en aktiv politik mot diskrimineringen på arbetsmarknaden. En antirasistisk feministisk välfärdspolitik verkar ekonomisk jämställdhet och jämlikhet.

Likvärdig skola

Andelen som lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet är dubbelt så stor i socioekonomiskt utsatta områdena jämfört med riket totalt. En antirasistisk feministisk skolpolitik måste ta skolans kompensatoriska uppdrag på allvar och skapa jämställda och jämlika uppväxtvillkor för alla. Vårt förslag om en avgiftsfri förskola gör skillnad för familjer i utsatta områden.

Jämställd och jämlik hälsa

Det är stora skillnader i hälsa mellan mer och mindre resursstarka områden. Dödliga sjukdomar, olyckor, suicid och alkoholrelaterade dödsfall är vanligare bland invånare i utsatta områden. En antirasistisk feministisk hälso- och sjukvårdspolitik värnar om alla människors rätt till en god hälsa.

Våldsprevention

Den offentliga debatten om våld i miljonprogrammen kännetecknas av krav på polisiära åtgärder. Lag och ordning ska givetvis upprätthållas, men polisen kan inte som ensam aktör bryta segregationen. En antirasistisk feministisk politik för mänsklig säkerhet verkar för social rättvisa och för att människor ska ha samma möjligheter att leva ett liv utan kriminalitet, våld, fattigdom och arbetslöshet. Det konkreta arbete med våldsprevention som visat sig mest effektivt är det som utgår från en feministisk grundsyn och som motverkar könsstereotypa normer.

Demokratiskt inflytande

Tilliten till traditionella politiska och demokratiska institutioner i utsatta områden är lågt. Valdeltagandet är långt lägre än i riket totalt. Det civila samhällets organisationer har stor betydelse för social inkludering, gräsrotsorganisering och demokratiutvecklingen. En antirasistisk feministisk politik verkar för att fler tillvaratar sina demokratiska rättigheter och får möjlighet att påverka politiken.