Feministisk antirasism
Feministiskt initiativs politik ifrågasätter den norm om ”svenskhet” som baseras på ett vitt, västerländskt, kristet arv.
F! arbetar för att:
- Fi ska verka för att föra in feministiska, antirasistiska perspektiv i den politiska debatten så att dessa perspektiv genomsyrar varje del av politiken.
- Fi ska verka för att Sveriges regering och riksdag uppfyller sina åtaganden enligt FN:s Internationella konvention om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering (CERD).
- Fi ska verka för att det politiska arbetet lägger ett särskilt fokus läggs vid den första och fjärde artikeln i FN:s Internationella konvention om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering (CERD).
- Fi ska verka för att Sveriges riksdag i enlighet med FN:s rekommendationer omprövar beslutet om förbud av nazistisk organisering.
- Fi ska verka för att arbetet mot hatbrott prioriteras och får mer resurser
- Fi ska verka att rättsväsendet får obligatorisk utbildning i antirasism, genus och normkritik.
Feministiskt initiativs politik ifrågasätter den norm om ”svenskhet” som baseras på ett vitt, västerländskt, kristet arv. Den antirasistiska politik som Feministiskt initiativ bedriver utmanar den etablerade och diskriminerande struktur som upprätthåller etniskt baserade privilegier i samhället. Feministiskt initiativ anser att en person tilldelas olika positioner i samhället beroende på faktorer som kön, sexuell läggning, föreställningar om ras/etnicitet, funktionalitet, klass, religion eller trosuppfattning, könsuttryck, könsidentitet, ålder eller medborgarskap. Med insikten om att olika maktordningar kan samverka och påverka människors positioner driver Feministiskt initiativ en feministisk antirasistisk politik som utgår från människors olika erfarenheter av underordning i ett patriarkalt samhälle.
I dagens samhälle utsätts människor, som inte passar in i en vit, västerländsk norm, för rasism och marginalisering. Konsekvensen blir att icke-vita kvinnor också upplever könsförtryck genom rasistiska konstruktioner av kön. Könsstrukturer och rasistiska strukturer förstärker och upprätthåller på så sätt varandra. Feministiskt initiativ vill att Sverige ska uppfylla de åtaganden som gjorts i internationella avtal kring mänskliga rättigheter. För det antirasistiska politiska arbetet vill vi särskilt lyfta fram CERD: Konventionen om avskaffande av alla sorters rasdiskriminering från 1965. Sverige har skrivit under och ratificerat konventionen (1971), vilket innebär att staten ska arbeta för och genomföra det som står i konventionen. Så är det inte idag. Vi vill att det politiska arbetet lägger ett särskilt fokus läggs vid den första och fjärde artikeln i CERD, som tar upp vad som är att betrakta som rasism och kravet på en stat att avskaffa organisationer som främjar och uppmanar till rasdiskriminering. Vi menar att det blivit alltmer uppenbart att lagen om hets mot folkgrupp är otillräcklig. Många har lyft problemet med att lagen inte tillämpas, att hatbrott blivit nedprioriterat inom polisen och att det skett en förskjutning där rasistiska yttringar som tidigare ansågs oacceptabla numera anses rumsrena. Allt detta stämmer. Men det finns också ett annat problem som handlar om att lagen är för snäv, eftersom den endast begränsar hets genom tal och skrift. Den hindrar inte rasistiska partier från att få demonstrationstillstånd eller ta sig in i parlamentariska församlingar. Nazism och fascism har kommit till makten genom demokratiska val tidigare, i Tyskland ledde det till Förintelsen. Vi får inte låta historien upprepa sig.
Feministiskt initiativ anser det nödvändigt att problematisera Sveriges integrationspolitik utifrån ett feministiskt antirasistiskt perspektiv. Den nuvarande integrationspolitikens mål är att alla ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter, oavsett etnisk tillhörighet. Trots det vilar den på rasistiska antaganden om människors inneboende olikheter. Feministiskt initiativ vill flytta fokus. Istället för att diskutera hur invandrare ska inkluderas vill vi belysa och bearbeta den strukturella diskriminering som hindrar människor från att delta i samhället på lika villkor.
Den strukturella diskrimineringen utgör basen för att tilldela etniskt baserade privilegier åt vissa samhällsgrupper och marginalisera andra, och återfinns inom alla samhällssektorer. Allt oftare baseras den nutida rasismen på påstådda kulturella skillnader istället för, som tidigare, på föreställda biologiska skillnader mellan olika folkgrupper. Den kulturrasism som blir följden bygger på föreställningar om att ”kultur” kan användas för att förklara skillnader i egenskaper, förmågor och färdigheter bland människor. Parallellt med kulturrasismen förekommer även en utbredd vardagsrasism. Feministiskt initiativ anser det viktigt att utveckla en medvetenhet om sambanden mellan globala maktförhållanden och den rasism som i allra högsta grad förekommer i Sverige.
Feministiskt initiativ har en vision om en fri värld som inte begränsas av skarpa gränser och höga uteslutande murar.
Gränser skapar ett ”vi och dom”, bidrar till att skapa rädsla för andra människor och utgör rasismens fundament, och dessutom begränsar de människors rätt att fly undan krig och förföljelse. Istället vill vi bygga en värld efter principen att jorden tillhör oss alla och ska med omsorg och respekt delas rättvist mellan hela jordens befolkning. Så länge världen är uppdelad och präglad av orättvisor – krig, tortyr, miljökatastrofer, statligt förtryck, förföljelse, fattigdom, våld, hot, sexuella övergrepp och rättslöshet – kommer det att finnas människor som väljer att resa över gränser eller flyr för att söka skydd och ett värdigare liv i ett annat land, något Feministiskt initiativ anser ska vara varje människas rättighet. Alla människor i Sverige ska ha samma rättigheter för att leva, bo och arbeta i Sverige.
F! arbetar för att:
- Fi ska verka för en fri värld där människor kan röra sig fritt och bosätta sig var de vill på jorden.
- Fi ska verka för att stärka barns rättigheter i migrationsprocessen genom att göra FN:s barnkonvention inklusive tilläggsprotokoll till svensk lag. Barnkonventionen i sin helhet ska ha företräde framför nationell lagstiftning.
- Fi ska verka för att resurser och insatser till etablering för nyanlända stärks och fördelas rättvist mellan kvinnor och män.
- Fi ska verka för att ökade resurser ges för en kartläggning av asylsökandes och nyanländas kompetenser, utformad utifrån en intersektionell analys. Kartläggning och validering ska förutom formella utbildningar och arbetserfarenheter även innefatta obetalt arbete, färdigheter och intressen, för att ge bästa möjliga råd och stöd utifrån individens förutsättningar och behov.
- Fi ska verka för att papperslösa ska ha möjlighet att ansöka om stöd enligt socialtjänstlagen och prövas på lika villkor som övriga kommuninvånare.
- Fi ska verka för att kommuner blir fristäder för papperslösa så att lokala myndigheter inte anger papperslösa personer till Migrationsverket eller Polismyndigheten. Fi ska verka för papperslösas trygghet i kontakt med välfärdsinstitutioner. Personal ska inte kunna tvingas uppge information om gömda personers förhållanden till Polismyndigheten eller Migrationsverket.
- Fi ska verka för att barn oavsett legal status ska ha rätt till förskola, grundskola, gymnasium, särskola och sjukvård på samma villkor som barn bosatta i Sverige. Skolplikten ska vidgas för att omfatta alla barn som uppehåller sig i Sverige. Att eftersöka eller uppge var barn till papperslösa söker vård eller går i förskola, grundskola, gymnasium eller särskola ska inte användas som ett medel i polisens arbete med verkställighet.
- Fi ska verka för att det ska vara möjligt för papperslösa att anmäla brott utan att riskera deportation
- Fi ska verka för att deportationer under tvång inte sker. Frihetsberövandet av personer som fått avslag på sin asylansökan ska stoppas och alla förvar stängas.
- Fi ska verka för att papperslösa personer i Sverige får uppehållstillstånd genom en allmän amnesti. Det är sedan viktigt att regler anpassas så att skyddsbehov och ömmande omständigheter alltid erkänns och att hinder för att legalisera papperslösas vistelse tas bort, så att de ordinarie regler som finns inte ger upphov till stora grupper av papperslösa i Sverige.
- Fi ska verka för att ingen ska kunna dömas till utvisning.
- Fi ska verka för att varje kommun ska ha en mottagningsenhet där elever i årskurserna 4–9 kartläggs vad det gäller skolkunskaper och tidigare skolbakgrund samt att det upprättas en individuell plan för eleven. Simkunnighet bör även dokumenteras
- Fi ska verka för att elever ska få plats i skola/mottagningsenhet inom två veckor från att de anlänt.
- Fi ska verka för att kommunerna ska ansvara för uppsökande verksamhet för papperslösa och asylsökande så att de får möjlighet att gå i förskola eller skola.
- Fi ska verka för att nyanlända skolbarn ska ges rätt till sommarskola vid behov.
- Fi ska verka för att kommunerna aktivt erbjuder nyanlända elever årskurs F-6 gratis plats på fritidshem samtidigt som de börjar skolan.
Sverige har förbundit sig att följa FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och Flyktingkonventionen.
Ändå bryter Sverige gång på gång mot de mänskliga rättigheterna genom att deportera människor till länder där deras mänskliga rättigheter kränks. Den svenska asylprocessen lider av stora generella brister, som också förvärras av bristen på genusperspektiv. Liv sätts på spel för att Migrationsverket saknar insikt och förståelse för kvinnors, barns och hbtq-personers asylskäl. Feministiskt initiativ anser att människors säkerhet aldrig får sättas på spel. Staten och kommunerna har ett särskilt ansvar för ensamkommande barns rättigheter och möjligheter till skydd. Så länge Sverige saknar en rättssäker asylprocess kommer vi kräva en allmän flyktingamnesti, det vill säga stopp för alla utvisningar och uppehållstillstånd till alla papperslösa. Rätten till skydd mot förföljelse och grova kränkningar kan inte förhandlas bort med nationalistiska ekonomiska argument.
Begreppet särskilt ömmande omständigheter bör breddas, och inbegripa övergrepp mot kvinnor eller hbtq-personer som begåtts i samband med flykten eller under tiden som asylsökande eller papperslösa i Sverige. Hänsyn ska även tas till vistelsetid i Sverige, hälsotillstånd och personers praktiska möjligheter att få tillgång till vård i hemlandet, traumatiska upplevelser, barns anknytning, svår psykisk eller fysisk ohälsa, oförmåga att ta hand om sig själv, möjligheter att försörja sig vid ett återvändande, eller att personen saknar familj eller socialt nätverk i ett område där detta är nödvändigt. Allt detta ska bedömas som tillräckliga skäl för att anse att det råder ömmande omständigheter.
I brist på lagliga flyktvägar till Europa, tvingas flyktingar anlita människosmugglare för att fly krig i sitt hemland. Människosmuggling förknippas vanligtvis med kriminella organisationer som genererar stora ekonomiska vinster genom att ägna sig åt olaglig transport av människor över nationella gränser. I de fall då privatpersoner bistått med humanitär hjälp genom att skjutsa människor, utan vinstintresse, över nationella gränser, har svensk domstol dömt dessa privatpersoner för olaglig människosmuggling. Humanitär hjälp åt flyktingar är ett handlande som bör värnas istället för att fördömas och bestraffas med böter eller fängelsestraff.
F! arbetar för att:
- Fi ska verka för att permanenta uppehållstillstånd blir regel.
- Fi ska verka för att Sverige efterlever de konventioner som ser till flyktingars och asylsökandes rättigheter samt att rättssäkerheten stärks för flyktingar och asylsökande. Det kräver större möjligheter att rätta till beslut som blivit fel, även efter att utvisningsbeslut vunnit laga kraft.
- Fi ska verka för att Sverige och Europa skapar möjligheter för människor att söka asyl på laglig väg och ta sig hit på säkra sätt. Fi ska motverka regler och omständigheter som får effekten att de hindrar människor från att söka asyl i Sverige och EU som transportörsansvar och visumregler.
- Fi ska verka för att Sverige och Europa skapar möjligheter för människor att söka asyl på laglig väg och ta sig hit på säkra sätt. Fi ska motverka regler och omständigheter som får effekten att de hindrar människor från att söka asyl i Sverige och EU som transportörsansvar och visumregler.
- Fi ska verka för att avkriminalisera humanitär människosmuggling.
- Fi ska verka för att Sverige tar emot fler kvotflyktingar.
- Fi ska verka för att asylsökande inte ska utvisas med hänvisning till internflykt inom landet.
- Fi ska verka för att en bredare tolkning av ömmande omständigheter ska ge uppehållstillstånd för såväl barn som vuxna.
- Fi ska verka för att huvudregeln är att uppehållstillstånd alltid beviljas efter att utvisningsbeslut preskriberats.
- Fi ska verka för att förföljelse på grund av kön, könsidentitet, könsuttryck och sexuell läggning som asylgrundande skäl ska få större genomslag i asylprocessen. Utredning och bedömning av den enskildes asylskäl måste professionaliseras så att inte fördomar ska kunna leda till icke adekvata bedömningar.
- Fi ska verka för obligatoriska kurser i genusperspektiv, hbtq-frågor och antirasism för alla yrkeskategorier som arbetar med flyktingar från personal på flyktingförläggningar till polis och jurister inom rättsväsendet, samt verka för att medvetenheten om deras rättigheter ökar hos såväl personal som flyktingarna själva.
- Fi ska verka för att nyanlända flyktingar och asylsökande ska få relevant samhällsinformation oavsett boendeform.
- Fi ska verka för att asylsökande kvinnor ska synliggöras och få adekvat hjälp och stöd för att bearbeta eventuella erfarenheter av våld och övergrepp. Detta kräver att den inblandade personalen har god kunskap om att bemöta kvinnor med svåra trauman.
- Fi ska verka för att ingen ska behöva vistas längre än sex månader på en mottagningsenhet. Varje mottagningsenhet ska ha en plan för att stärka de boendes psykosociala och fysiska hälsa.
- Fi ska verka för att påskynda asylprocessen och att ingen med beviljat uppehållstillstånd ska behöva bo kvar på asylboende på grund av platsbrist i kommunerna.
- Fi ska verka för att hänsyn tas till var de asylsökande vill bo under asylprocessen samt efter beviljat uppehållstillstånd så att människor som förankrat sig i ett samhälle ska slippa flytta. Särskilt viktigt är att hänsyn tas till barns behov.
- Fi ska verka för en nationell handlingsplan som säkerställer en värdig bostadsituation för asylsökande och nyanlända.
- Fi ska verka för att staten anslår medel för att öka standarden på dagens anläggningsboenden och att nya anläggningsboenden etableras i regioner med en stark arbetsmarknad.
- Fi ska verka för att erbjudande av vidarebosättning, rätten att flytta från kommunen med bibehållen etableringsersättning ska gälla under hela etableringstiden.
- Fi ska verka för att staten höjer ersättningen till kommuner för mottagande och att resurserna som fördelas till olika aktörer i mottagandet används för målgruppen.
- Fi ska verka för att det inom ramen för skolsystemet utvecklas möjligheter för nyanlända äldre barn och unga vuxna att få en sammanhängande utbildning. Möjligheter till studiehandledning på hemspråk behöver förbättras.
- Fi ska verka för att skolhälsovården, barn- och ungdomspsykiatrin och ungdomsmottagningar ges ökade resurser för att ge stöd till barn och unga vuxna som är nya i Sverige.
- Fi ska verka för att svenskundervisning ska vara en rättighet så snart en asylansökan är gjord, att undervisningen blir mer flexibel och anpassas efter individen. I synnerhet bör det underlättas att kombinera studier i svenska med arbete.
- Fi ska verka för att det skapas fler kontaktytor mellan nyanlända och etablerade på kommunnivå. Lokalsamhällets engagemang ska tillvaratas.
Friheten att bestämma över sitt eget liv och sin egen kropp är en mänsklig rättighet.
När människor migrerar för att arbeta eller förenas med sina nära får deras frihet och oberoende aldrig inskränkas. Ingen människa ska vara beroende av sin arbetsgivare eller partner för att ha möjlighet att leva i Sverige. Det är av stor vikt att det inte finns onödiga hinder för personer att legalisera sin vistelse i Sverige.
F! arbetar för att:
- Fi ska verka för att föräldralösa barn ska ha rätt att återförenas med närstående i Sverige. Även minderåriga måste få rätten att ansöka om anknytning.
- Fi ska verka för att tvåårsregeln i utlänningslagen tas bort då den är konserverande och strider mot kvinnors mänskliga rättigheter.
- Fi ska verka för att information om mänskliga rättigheter och svensk kvinnofridslagstiftning/fridslagstiftning förmedlas till delaktiga parter i så kallad kärleksinvandring.
- Fi ska verka för att familjeåterförening ska underlättas, utan krav på försörjning eller storlek på bostad.
- Fi ska verka för att ansökan om uppehållstillstånd ska kunna göras från Sverige. En sådan ska kunna bifallas när det finns skäl för ett sådant tillstånd oavsett var ansökan är gjord eller var personen befinner sig.
- Fi ska verka för att krav på visad identitet i ärenden om uppehållstillstånd anpassas efter vad som är rimligt utifrån den sökandes bakgrund. Detsamma ska gälla kravet på innehav av pass.
- Fi ska verka för att underlätta asylsökandes inträde i arbetslivet.
- Fi ska verka för en lättnad av språkkrav så att asylsökande och nyanlända ska kunna komma in i yrken de har en utbildning för och där språket inte är av avgörande betydelse.
- Fi ska verka för att ekonomiskt stöd till asylsökande ska utgå från normen för försörjningsstöd och att asylsökande ska kunna uppbära ekonomiskt stöd och boende efter avslag
- Fi ska verka för att handläggningstiden sänks vid ansökningar om uppehållstillstånd och underlätta för familjeåterförening genom att ansökningar ska kunna tas emot på alla utlandsmyndigheter. Vidare ska kvaliteten på utredningsåtgärder vid Migrationsverket och utlandsmyndigheterna höjas genom kontinuerlig fortbildning av personal inom genusperspektiv, hbtq-frågor och antirasism.
- Fi ska verka för att ekonomiskt stöd till asylsökande ska utgå från normen för försörjningsstöd och att man ska kunna uppbära ekonomiskt stöd och boende efter avslag.
- Fi ska verka för att definitionen för vem som räknas som familj vidgas. Familjen bör i högre utsträckning kunna bestämma vilka som tillhör de närmast anhöriga. Det ska vara möjligt för exempelvis myndiga barn, icke-biologiska barn, partners, syskon, föräldrar samt andra särskilt viktiga relationer att få uppehållstillstånd på grund av anknytning.
- Fi ska verka för att avskaffa medicinska åldersbedömningar.
- Fi ska verka för att anhöriga som står i särskilt beroendeförhållande till person i Sverige ska ges uppehållstillstånd oavsett släktskap och oavsett om beroendeförhållandet uppstått innan eller efter att den som nu är boende eller har uppehållstillstånd i Sverige anlänt till Sverige. Kraven på beroendeförhållanden ska sänkas.
- Fi ska verka för att arbetstillstånd avskaffas så att det inte behövs ett särskilt tillstånd för att få inneha ett arbete i Sverige. Oavsett medborgarskap bör det också finnas en rätt att registrera en uppehållsrätt i Sverige på motsvarande villkor som EES-medborgare. Tills dessa tillstånd har avskaffats ska Fi verka för att anställningserbjudanden vid arbetskraftsinvandring ska vara juridiskt bindande, med rimliga möjligheter för båda parter att säga upp avtalet. Avtalen ska följas, kontrolleras och sanktioner ska riktas mot företag som bryter mot ingångna avtal. Att företag inte uppfyllt sina åtaganden ska inte vara ett skäl att avslå en förlängning av tillståndet. Arbetstagare som inte uppfyller villkoren utan egen förskyllan ska ha en rimlig chans att rätta till detta. Tillståndet ska inte vara knuten till en specifik anställning.
- Fi ska verka för rätten till familjeåterförening vid tillfälliga uppehållstillstånd.
- Fi ska verka för att återreseförbud (SIS-spärrar) som utfärdats på grund av efterlevnad av tidigare utvisningsbeslut inte ska hindra uppehållstillstånd i Sverige.
Nationalistiska strävanden att bygga homogena stater har ofta inneburit tvångsassimilering och förtryck av nationella minoriteter. Sverige har inte varit något undantag.
Feministiskt initiativ uppfattar därför minoritetspolitik som en del av det antirasistiska arbete som Feministiskt initiativ vill bedriva.
F! arbetar för att:
- Fi ska verka för att den rasism, fientlighet och diskriminering som riktas mot de nationella minoriteterna aktivt motarbetas och i synnerhet den diskriminering som drabbar romer på bostads- och arbetsmarknaden.
- Fi ska verka för en ändring av grundlagen så att de nationella minoriteterna lyfts fram. Det finns idag ingen särskild bestämmelse som synliggör minoriteterna eller minoritetsspråken i svensk lagstiftning. Ett grundlagsskydd för de fem nationella minoriteterna skulle vara en markering av minoriteternas och minoritetsspråkens betydelse för det svenska samhället.
- Fi ska verka för att de brister vad gäller möjligheter till utbildning i de nationella minoritetsspråken i Sverige avhjälps, framför allt tillgång till lärare och läromedel.
- Fi ska verka för att kunskap om kvinnors och mäns situation inom samtliga nationella minoritetsgrupper ska öka så att de inte undantas från det jämställdhetsarbete som pågår utanför minoritetsgruppen.
- Fi ska verka för att Sverige ska ratificera ILO:s konvention 169 om ursprungsfolks rättigheter.
- Fi ska verka för att säkra romska barns rätt och möjligheter till utbildning och aktivt stödja utbildning av fler allmänlärare med kunskaper i romani.
- Fi ska verka för att kompetens i Sveriges minoritetsspråk och kunskaper om minoriteters villkor finns vid alla myndigheter.
- Fi ska verka för att teckenspråk klassas som och ges status som svenskt territoriellt obundet minoritetsspråk.
- Fi ställer sig bakom dövsamhällets kamp om att bli erkänt som kulturell och språklig minoritet och att deras språk, svenskt teckenspråk, får status som minoritetsspråk.
Ett urfolk härstammar från folkgrupper som bodde i ett land eller i ett geografiskt område, som landet tillhör, vid tiden för erövring eller kolonisation eller fastställande av nuvarande statsgränser och vilka har behållit en del eller alla sina egna sociala, ekonomiska, kulturella och politiska institutioner.
Urfolks rättigheter har ett förstärkt skydd jämfört med övriga minoritetsrättigheter. Folkrättsligt går regelverket för urfolk längre än för övriga minoritetsgrupper i ett land. I Sverige är samer ett urfolk.
FN:s generalförsamling antog år 2007 en deklaration om urfolkens rättigheter. Grundläggande i deklarationen är rätten till självbestämmande. Att skydda rätten för urfolk att själva få bestämma över politisk status och att fritt få driva sin ekonomiska, sociala och kulturella utveckling är viktigt mot bakgrund av att just dessa möjligheter historiskt sett fråntagits urfolk världen över.
Det behövs ett stärkt stöd till undervisning som bevarar det samiska språket samt till stöd för samisk media. Bland annat bör detta ske genom public service. Det är viktigt att samer känner sig respekterade i det svenska samhället och att det finns god kunskap om det samiska samhället och kulturen. Här spelar media en stor roll.
Sametinget inrättades som en statlig myndighet under regeringen, som samtidigt – genom att också vara ett folkvalt parlament – skulle representera det samiska folket i Sverige. Vid sidan av denna folkvalda församling (plenum) organiserades tinget med en styrelse och ett kansli. Sametinget har på så sätt dubbla roller: en myndighetsroll och en politisk representativ roll. Ända sedan tinget invigdes har Sametingets begränsade mandat, institutionella ordning och organisation varit kraftigt kritiserad av Sametinget själv, samiska organisationer, NGO:er och FN för att inte tillgodose det samiska folkets rätt till självbestämmande i egenskap av urfolk. I denna kritik har konstruktionen med Sametingets dubbla roller varit särskilt ifrågasatt.
Samernas rätt till land och vatten är en omdiskuterad fråga. Att den frågan inte fått en tillfredsställande lösning orsakar med jämna mellanrum internationell kritik från bland annat FN, OECD och Europarådet. Den är också anledningen till att Sverige ännu inte ratificerat ILO-konvention 169 om urfolks rättigheter. Frågetecknen gäller bland annat vilken mark som åsyftas, vilka rättigheter som medföljer och vem rättigheterna ska omfatta. ILO-konventionen ILO 169 skapar inga nya markrättigheter, men ställer krav på att de markrättigheter som finns ska erkännas och respekteras, samt att samernas renskötselrätt respekteras på motsvarande sätt som andra markrättigheter i Sverige. De brister som finns idag gäller den geografiska omfattningen av vinterbete, omfattningen av jakt- och fiskerätt, rätten att upplåta jakt- och fiskerätt och skyddet för renskötselrätten gentemot annan markanvändning. Konventionen ger inte samebyarna vetorätt, däremot rätt till samråd. Att Sverige fortfarande inte ratificerat ILO169 visar på oviljan att ta sitt ansvar för de intrång på samers rätt till land och vatten som försiggått under lång tid.
Svenska AP-fonderna investerar i ett stort antal företag som kränker mänskliga rättigheter och bidrar till klimatförändringar och miljöförstörelse. Eftersom urfolk lever i områden som är rika på naturresurser är de särskilt utsatta. Företags etableringar på urfolks territorier är en ny form av kolonialism. Feministiskt initiativ anser att AP-fonderna behöver striktare direktiv för att förhindra att statliga fonder bidrar till att kränka mänskliga rättigheter samt bidra till miljöförstörelse.
F! arbetar för att:
- Fi ska verka för att Sverige ska ratificera ILO:s konvention 169 om urfolks rättigheter
- Fi ska verka för att samernas rättigheter som har stöd i internationella konventioner och deklarationer respekteras.
- Fi ska verka för att öka samernas rätt till självbestämmande, och för att FN:s urfolksdeklaration ska implementeras som svensk lag.
- Fi ska verka för att samernas rätt till land och vatten ska säkerställas i svensk lag.
- Fi ska verka för att lokaldemokratin stärks så att befolkningars perspektiv kring gruvetableringar respekteras.
- Fi ska verka för att Rennäringslagen ses över så att den blir könsneutral.
- Fi ska verka för en samisk språklag och att resurser tillförs för att Sametinget och andra aktörer aktivt ska kunna arbeta för att öka användningen av samiska.
- Fi ska verka för att Sametinget ska få det formella granskningsansvaret över samiska ortsnamn och därmed motverka rasistiska stereotyper.
- Fi ska verka för en egen sameparagraf i sändningstillstånden och att sändningstillståndens krav på spegling och regional balans i nyhetsrapporteringen också ska gälla för samiska förhållanden.
- Fi ska verka för att Sametingets position som plattform för samisk självständighet i frågor rörande samisk kultur, tradition, historia, språk, rättigheter till marker och vatten fastställs och stärks.
- Fi ska verka för att säkerställa Sametingets verksamheter (i dagsläget både som myndighet och som folkvalt organ) genom en kraftig förstärkning av de ekonomiska ramarna.
- Fi ska verka för att Sametingets dubbla roll som dels myndighet, underställd Sveriges regering, dels som folkvald representativ organisation, utreds i enlighet med framförd kritik från samiska organisationer.
- Fi ska verka för en departementstillhörighet för sameskolorna och att Sametinget övertar ansvaret för den samiska utbildningen och för att stärka det demokratiska och samiska inflytandet.
- Fi ska verka för att ett beslut tas om vilket statsråd som bör ansvara för de samiska så dessa inte byter departement med varje ny regering.
- Fi ska verka för en formell samisk representation i Riksdagen
- Fi ska verka för ett samiskt kulturcentrum i Sveriges huvudstad
- Fi ska verka för queersamisk representation och synliggöra queersamiska konstnärliga och kulturella uttryck.
- Fi ska verka för inrättandet av en sanningskommission om relationen mellan svenska staten och det samiska folket.
- Fi ska verka för att AP-fonderna ska investera i verksamheter som respekterar mänskliga rättigheter och som bidrar till hållbar sociala och ekologisk utveckling.
Feministiskt initiativ har en vision om ett samhälle där makt och resurser fördelas mer jämställt och jämlikt. Antirasistisk feministisk politik minskar segregationen och förbättrar levnadsvillkoren i socioekonomiskt utsatta områden.
Vi föreslår en rad åtgärder inom exempelvis utbildning och arbetsmarknad, migrationspolitik, socialpolitik, rättspolitik, kvinnofridspolitik, omfördelande skattepolitik och i vårt förslag om samlad social försäkring. I takt med att fattigdomen och segregationen växer ökar behovet av nya åtgärder för att möta aktuella och framtida utmaningar.
Grupper och personer som rasifieras som avvikande från vithetsnormen, drabbas av strukturell diskriminering och rasism, oavsett om de är nyanlända eller födda och uppväxta i Sverige. Det visar sig inte minst på bostadsmarknaden där fattigdomen är som störst i miljonprogramsområdena med hög andel utrikesfödda. Makt och inflytande är istället koncentrerat till resursstarka områden med hög andel vit majoritetsbefolkning.
Det segregerade samhället med växande skillnader i inkomster, ekonomisk trygghet, psykosocial hälsa och förväntad medellivslängd är ett faktum som delar våra städer och kommuner, stora som små. En fungerande välfärdspolitik ska motverka strukturell diskriminering och verka för att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett bostadsort. Det är välfärdssamhället som har ansvar för att människor inte fastnar i utsatthet.
Vi vill särskilt uppmärksamma situationen för de kvinnor som utöver att ha en ekonomiskt utsatt situation och svag anknytning till arbetsmarknaden dessutom har sitt handlingsutrymme begränsat på flera andra sätt. Det kan handla om att ha ensamt omsorgsansvar för barn, att tillhöra en utsatt religiös minoritet, att utsättas för kontroll och våld av närstående, att inte kunna röra sig fritt utan att trakasseras av andra, att utsättas för hatbrott, att kanske inte ha kunskap om sina rättigheter eller att inte veta vart en kan vända sig för att få stöd och hjälp. Vi vill skapa bättre möjlighet att ta tillvara kraften i människors egna engagemang och organisering i utsatta områden, inte minst bland unga och kvinnor. Det är välfärdssamhället som har ansvar för att människor inte hamnar i en socioekonomiskt utsatt situation.
För att minska segregation är följande utvecklingsområden prioriterade: bostadssegregation, ekonomisk jämställdhet och jämlikhet, likvärdig skola, jämställd och jämlik hälsa, våldsprevention och demokratiskt inflytande.
En del av förslagen nedan återfinns i övriga kapitel. Eftersom det är av högsta prioritet att föra en kraftfull politik för att bryta segregationen är det värdefullt att samla de mest centrala förslagen för att motverka segregationen på ett ställe.
Bostadssegregation
Boendesegregationen ökar och har allt mer kommit att bli en fråga om rassegregering. Vit majoritetsbefolkning samlas i resursstarka områden medan fattigdomen är koncentrerad till miljonprogramsområden, som domineras av rasifierade. Standarden är låg med undermåliga fastigheter och hög andel trångbodda. En antirasistisk feministisk bostadspolitik bidrar till att bryta boendesegregationen och skapa värdiga boenden för alla invånare. Vi vill se en ökad tillämpning av VEBO, Värdigt Eget Boende, som innebär att asylsökandes rätt att välja sin bosättningsform kvarstår, men att socialtjänsten gör en kontroll för att säkerställa att förhållandena i det angivna boendet är värdigt. Om det egna boendet inte kan anses vara värdigt ska Migrationsverket erbjuda den asylsökande ett annat boende.
Ekonomisk jämställdhet och jämlikhet
Samtidigt som svensk ekonomi växer ökar klyftorna mellan olika grupper i samhället. Fattigdom är starkt koncentrerad till vissa områden, ofta miljonprogramsområdena, som har hög andel utrikesfödda. För att bryta utvecklingen behövs en fungerande välfärdspolitik och omfattande omfördelning av våra gemensamma resurser. Det kräver bland annat riktade arbetsmarknadsinsatser och en aktiv politik mot diskrimineringen på arbetsmarknaden. En antirasistisk feministisk välfärdspolitik verkar ekonomisk jämställdhet och jämlikhet.
Likvärdig skola
Andelen som lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet är dubbelt så stor i socioekonomiskt utsatta områdena jämfört med riket totalt. En antirasistisk feministisk skolpolitik måste ta skolans kompensatoriska uppdrag på allvar och skapa jämställda och jämlika uppväxtvillkor för alla. Vårt förslag om en avgiftsfri förskola gör skillnad för familjer i utsatta områden.
Jämställd och jämlik hälsa
Det är stora skillnader i hälsa mellan mer och mindre resursstarka områden. Dödliga sjukdomar, olyckor, suicid och alkoholrelaterade dödsfall är vanligare bland invånare i utsatta områden. En antirasistisk feministisk hälso- och sjukvårdspolitik värnar om alla människors rätt till en god hälsa.
Våldsprevention
Den offentliga debatten om våld i miljonprogrammen kännetecknas av krav på polisiära åtgärder. Lag och ordning ska givetvis upprätthållas, men polisen kan inte som ensam aktör bryta segregationen. En antirasistisk feministisk politik för mänsklig säkerhet verkar för social rättvisa och för att människor ska ha samma möjligheter att leva ett liv utan kriminalitet, våld, fattigdom och arbetslöshet. Det konkreta arbete med våldsprevention som visat sig mest effektivt är det som utgår från en feministisk grundsyn och som motverkar könsstereotypa normer.
Demokratiskt inflytande
Tilliten till traditionella politiska och demokratiska institutioner i utsatta områden är lågt. Valdeltagandet är långt lägre än i riket totalt. Det civila samhällets organisationer har stor betydelse för social inkludering, gräsrotsorganisering och demokratiutvecklingen. En antirasistisk feministisk politik verkar för att fler tillvaratar sina demokratiska rättigheter och får möjlighet att påverka politiken.
F! arbetar för att:
- Fi ska verka för upprustning av miljonprogrammen.
- Fi ska verka för att öka samhällsservicen i miljonprogramområden.
- Fi ska verka för att hyresgäster får större inflytande vid renoveringar för att undvika renovräkningar.
- Fi ska verka för att öka invånarinflytandet vid förändringar i närmiljön.
- Fi ska verka för sänkta inkomstkrav på hyresmarknaden.
- Fi ska verka för VEBO, Värdigt Eget Boende, i socioekonomiskt utsatta områden.
- Fi ska verka för riktade arbetsmarknadsåtgärder för kvinnor med utländsk bakgrund som står längst från arbetsmarknaden.
- Fi ska verka för att arbetsförmedlingen arbetar uppsökande för att nå unga vuxna utan sysselsättning.
- Fi ska verka för att lokala resekostnader ingår i riksnormen för försörjningsstöd.
- Fi ska verka för att ekonomiskt utsatta barnfamiljer får särskilt stöd under sommarmånaderna.
- Fi ska verka för ökat stöd till ensamstående föräldrar.
- Fi ska verka för att alla ungdomar i socioekonomiskt utsatta områden blir erbjudna sommarjobb.
- Fi ska verka för fler praktikplatser för unga vuxna i åldrarna 19–29 i socioekonomiskt utsatta områden.
- Fi ska verka för att alla skolor ska ta emot nyanlända elever.
- Fi ska verka för en läxfri skola i första hand, och en skola med läxläsning på schemat i andra hand.
- Fi ska verka för att stärka skolors antidiskrimineringsarbete och höja elevers kunskap om sina rättigheter.
- Fi ska verka för att fler barn i socioekonomiskt utsatta områden går i förskolan.
- Fi ska verka för att stärka den öppna förskoleverksamheten.
- Fi ska verka för att ett kvalitativt uppföljningsarbete av myndigheters antidiskrimineringsarbete ska vara en obligatorisk del i statliga, regionala och kommunala myndigheters kvalitetsledningssystem.
- Fi ska verka för att det kommunala aktivitetsansvaret omfattar personer upp till och med 23.
- Fi ska verka för fri tandvård.
- Fi ska verka för gratis simskola.
- Fi ska verka för att BVC ska arbeta uppsökande i socioekonomiskt utsatta områden.
- Fi ska verka för att stärka föräldrastödsprogram och familjecentraler.
- Fi ska verka för att stärka tillgången till tolk inom hälso- och sjukvården.
- Fi ska verka för samverkan mellan närpolis, myndigheter och det lokala föreningslivet i socioekonomiskt utsatta områden.
- Fi ska verka för att feministisk våldsprevention införs i grundskolans undervisning.
- Fi ska verka för att vapentillförseln till landet upphör.
- Fi ska verka för att stoppa spridningen av illegala vapen.
- Fi ska verka för att barn och unga vuxna som bevittnat våld i gatumiljö får psykosocialt stöd.
- Fi ska verka för att stärka avhopparverksamhet från organiserad brottslighet.
- Fi ska verka för att öka valdeltagandet i socioekonomiskt utsatta områden genom införande av lokala demokratimål
- Fi ska verka för ökad insyn och delaktighet i lokala parlament
- Fi ska verka för att främja ungas och kvinnors föreningsliv i socioekonomiskt utsatta områden
- Fi ska verka för att öka det statliga stödet till kvinnors organisering
- Fi ska verka för att öka kunskaper i överklagandeprocesser bland invånare
- Fi ska verka för att all samhällsinformationen når alla invånare.