Gles- och landsbygdspolitik
Vi utmanar staden som norm
Mänskliga rättigheter ska aldrig vara villkorade av var i landet en bor.
Målet för den feministiska politiken är ett samhällsbygge som skapar utrymme för alla människor att utveckla sin fulla potential, i ett jämlikt samspel med andra, oberoende av kön, könsidentitet, ålder, funktionalitet, sexualitet, trosuppfattning, hudfärg, etnicitet eller medborgarskap. Feministiskt initiativ har en vision om ett samhälle där alla kan färdas väl genom livet. Det kräver att samhället i alla avseenden beaktar de mänskliga rättigheterna och tryggar rätten till hälsa, arbete, bostad, utbildning, social omsorg och trygghet. Dessa rättigheter ska aldrig vara villkorade av var i landet en bor. Feministiskt initiativ vill att samhällsservice och trygghet ska göras tillgängligt utifrån idén om byn som bas där makt och inflytande över närområdet behålls lokalt. En feministisk analys av lands- och glesbygder innebär bland annat ett synliggörande av de maktordningar som gör staden till norm och vilka konsekvenser detta får.
Vi utmanar staden som norm
Samhället bygger upp förväntningar på att det goda och utvecklande livet levs i större städer. Framförallt unga förväntas söka möjligheter till ett bättre liv i städerna. Idag finns en urban norm där staden representerar utveckling och lands- och glesbygder får stå för avveckling. Staden kan ses som motorn till samhällets överkonsumtion, stress samt stor exploatering av mark och vatten. Staden är inte självförsörjande på de naturresurser som bygger vårt samhälle utan de hämtas i stor utsträckning från lands- och glesbygder. Vi ser hur allt mer ekonomisk och politisk makt har kommit att samlas i storstäderna, vilket är en utveckling som varken är önskvärd, rättvis eller långsiktigt hållbar. Feministiskt initiativ utmanar därför den gängse bilden av en långsamt döende landsbygd och ser istället landsbygder som fundamentet för vår framtid – ekonomiskt, miljömässigt, socialt, demokratiskt och politiskt. Feministiskt initiativ vill synliggöra landsbygders viktiga roll i omställningen till en hållbar samhällsutveckling.
Det lokala samspelar med det globala
En feministisk landsbygdspolitik utgår från själva insikten om att det lokala i alla avseenden samspelar med det globala. En sådan insikt skapar förutsättningar för att gripa tag i möjligheterna som globaliseringen bär med sig. Kommunikationstekniken kan om den är väl utbyggd möjliggöra ett liv lokalt, men verka globalt. Vad som behövs är en feministiskt grundad fördelningspolitik som inte endast riktar in sig på relationerna mellan människor utan också på de politiska nivåerna som EU, staten, regionerna och kommunerna. Det starka lokala engagemanget runt om i landet behöver också erkännas och tas tillvara.
Livet grundas på naturtillgångarna.
Livet grundas på naturtillgångarna. Livet i skogen, marken och havet har avgörande betydelse för människors och djurs överlevnad. Uthuggning, torrläggning och exploatering av mark bidrar till förstörelse av ovärderliga naturvärden. Feministiskt initiativs vision är en hållbar framtid där vi värnar om natur och miljö, där den biologiska mångfalden i skog, mark och hav stärks och där vi ser till kommande generationers möjligheter att leva och verka för hållbara näringar och urfolks fulla rättigheter. Feministiskt initiativ menar att lokaldemokratiska processer i samband med naturbruk, gruvetableringar och jakt behöver stärkas och respekteras. Vi vill se ett ökat lokalt inflytande vid nyetablering och nyttjande av naturtillgångar, för att ta tillvara lokala intressen och kunskap i allmänhet och nationella minoriteters intressen och kunskap i synnerhet. Dessutom är gles- och landsbygdskommunerna indragna i landets energiförsörjning, vilket inte är helt oproblematiskt för dem. Därför tycker Feministiskt initiativ att landsbygdskommunernas bidrag till samhällsekonomin ska uppvärderas och kompenseras. På det viset kan landsbygders betydelse stärkas och landsbygder ses som en tillgång.
Säkra matsuveränitet och biologisk mångfald
Feministiskt initiativ står för en social, ekologiskt och ekonomiskt hållbar jordbrukspolitik som ska säkra matsuveränitet och biologisk mångfald, såväl nationellt som globalt. Feministiskt initiativ stödjer en övergång till mer ekologiskt jordbruk och anser att alla ska kunna investera i ett liv som lantbrukare i landets landsbygder. Genom att stödja ekologiska producenter genom olika former av ekonomiska styrmedel kan vi påskynda övergångsprocessen till ett mer hållbart jordbruk. Vi ska verka för en svensk jordbrukspolitik som beaktar jordbrukets betydelse för ett öppet och varierat landskap med en mångfald av naturliga växt- och djurarter.
Levande skogar och sjöar
Feministiskt initiativ står för en långsiktigt hållbar skogspolitik där alla verksamheter som bedrivs i skogen ska ske inom ekosystemets ramar och med hänsyn till de samlade behov som allt levande ställer på fungerande ekosystem. Feministiskt initiativ anser att vi behöver omforma skogspolitiken så att Sverige når de miljömål som satts upp om levande skogar, ett rikt växt- och djurliv, myllrande våtmarker och levande sjöar och vattendrag. Småskaligt och hållbart fiske kämpar för sin fortlevnad samtidigt som industriellt fiske subventioneras, använder destruktiva fiskemetoder och drivs av kortsiktiga vinstintressen. Feministiskt initiativ vill se ett Sverige med livskraftiga stammar av rovdjur. Vi vill utreda möjligheterna att etablera regionala fonder där intäkterna utnyttjas för samhällsbyggande projekt och lokala initiativ.
Politik för jordbruk, skog, fiske, övriga naturtillgångar och rovdjuren:
F! arbetar för att:
- ett klimatsmart, hälsosamt och fossilfritt jordbruk. Ett led i det är att främja naturlig växtförädling, men även bevara befintliga, naturligt sjukdomsresistenta och köldtåliga sorter som på sikt kan ersätta importerade grödor.
- jordbrukets negativa påverkan på miljö och vatten ska minimeras. Ett stort ansvar måste tas för att stoppa övergödningen och utsläpp av kemikalier i vattendrag, sjöar och hav.
- innovationer och forskning som möjliggör ekologisk omställning ska få utökat stöd. Ansvaret för hela produktionsledet ska fördelas mellan forskning, stat, näringsidkare och konsumenter.
- en svensk jordbrukspolitik som beaktar jordbrukets betydelse för ett öppet och varierat landskap med en mångfald av naturliga svamp-, växt- och djurarter.
- en kombination av lagar och ekonomiska incitament vad gäller matproduktion. De sämsta produkterna ska förbjudas, det halvdåliga ska missgynnas och det som är bra ska premieras.
- en jordbruksproduktion där folkhälsan, djurvälfärd och bra arbetsvillkor sätts i fokus, såväl nationellt som globalt.
- EU ska vara en förebild för att utveckla fler verktyg för omställningen till ekologisk, hållbar och småskalig jordbruksproduktion.
- jordbruk och skogsbruk ska kunna bedrivas på mindre gårdar och i liten skala.
- en utredning tillsätts med syfte att skapa former för att all importerad mat som inte uppfyller svenska miljökrav och arbetssätt ska kompenseras upp till motsvarande nivå, genom exempelvis klimatkompensering, kompensation för djurskyddsinsatser och stöd till arbetsrättsligt arbete. Denna utredning bör även behandla hur vi kan öka landets självförsörjningsgrad.
- uppstart av regionala fonder knutna till orten för att investera i och låna ut pengar till lokala initiativ då alla inte har hunnit bygga upp ett kapital eller har en familj som stöttar ekonomiskt. Alla ska kunna investera i ett liv som lantbrukare, även som ung och inflyttad.
- på sikt utveckla fossilbränslefria maskinparker för jord och
- underlätta en omställning till ett klimatvänligt jordbruk.
- staten genom sitt skogsinnehav ska ta det största ansvaret för skyddandet av biologisk mångfald.
- skogen brukas på ett mer hållbart och långsiktigt sätt där dess resurser uppmärksammas och tas till vara.
- öka skogens tillgänglighet, att turism bygger på ekologiskt hänsynstagande och att jakt inte verkar inskränkande på tillgängligheten.
- det satsas på skogs- och naturvård inklusive våtmarker med mera.
- en sammanhållning mellan stad och land för ett gemensamt utnyttjande av landets resurser, där vinster fördelas jämlikt och med hänsyn till varifrån resurserna tagits.
- ett ökat lokalt inflytande vid nyetablering och nyttjande av naturtillgångar. Lokala intressen och kunskap i allmänhet samt nationella minoriteters intressen och kunskap i synnerhet ska tas tillvara. På det viset kan landsbygders betydelse stärkas och landsbygder ses som en tillgång.
- särskilt verka för att öka den statliga mineralavgiften och utreda möjligheten för att etablera en gruvfond där intäkter från mineralavgiften kan nyttjas för samhällsbyggande projekt i området där utvinningsanläggning är etablerad.
- verka för en översyn av beskattning av naturtillgångar och resurser och verka för genomförande av modell där återföring av vinster tillbaka till området där naturtillgången utvinns säkras.
- verka för ett stopp av överfisket och verka för hållbara och livskraftiga fiskbestånd, där minskade fiskekvoter för att ge möjlighet till återhämtning för redan utarmade bestånd är en central del.
- verka så att fiskekvoter fördelas rättvist och gynnar fiskare som använder de för miljön och fisken mest skonsamma fiskemetoderna.
- verka för ett hållbart kustnära fiske. De restriktiva fiskekvoterna ska inte kunna säljas vidare. Fi ska verka för att hindra införandet av säljbara kvoter och därmed hindra att fisket koncentreras till stora fartyg på bekostnad av det kustnära fisket. Fi ska verka för ett landsbygdsinkluderat fiske med närproducerade primärvaror och närhet mellan producenter och konsumenter.
- verka för att EU:s stödprogram ska gå till levande kustsamhällen och slopas för de stora havsfiskeflottorna. Fi ska verka för att fiskekommunföreningar ska kunna förvalta ett mångsidigt och lågkvoterat fiske. Havsfisket utanför Europas kuster, inklusive utanför Västafrika och i synnerhet i Nordsjön och Berings hav ska kraftigt minska sina uttag och bestånden ska vara under ständig kontroll av EU:s fiskerifond tillsammans med Havsnationernas kontroll- och forskningsorgan med skärpta regler för bottentrålning som i Östersjön.
- verka inom EU:s sociala och regionala Tillväxtfonden för utbildning och kompetensförsörjning som ska underlätta ett generationsskifte i fisket med sikte på en jämställdhetsintegrerad näring.
- erka för ett rikt djurliv där inga arter ska utrotas. Rovdjur ska finnas i Sverige, och vid de samhällen där rovdjuren bor ska det vara säkert att leva även för människorna och deras husdjur. Därför behövs mycket bildning i frågan samt ett lokalt ansvar och lokal samverkan.
- verka för en ökad användning av miljö-, rättvise-, och jämställdhetsmärkning av varor och tjänster och för att märkningen också omfattar djurs levnadsförhållanden när animaliska varor produceras. Certifieringen ska anpassas för att enkelt kunna användas även av mindre producenter.
- verka för att stärka de demokratiska beslutsprocesserna kring jakten och ser behov av att ytterligare involvera och erkänna det stora lokala engagemang som kanaliseras genom vilt- och jaktvårdsområden i Sverige idag.
En fungerande och effektiv infrastruktur är en grundläggande förutsättning för ett demokratiskt och jämlikt samhälle där människor kan färdas väl genom livet.
En effektiv infrastruktur är grundläggande
En fungerande och effektiv infrastruktur är en grundläggande förutsättning för ett demokratiskt och jämlikt samhälle där människor kan färdas väl genom livet. Infrastruktur omfattar kollektivtrafik, vägar, järnvägar, telefon, bredband, elektricitet, vatten, avlopp, vård, skola, omsorg, handel, postombud och allas likvärdiga tillgång till det. Feministiskt initiativ tror på ett energieffektivt och hållbart transportsystem utan klimatpåverkan. Det kräver kraftig utbyggnad av spårtrafiken och satsningar på utbyggnad och underhåll av spårtrafiken. De snabbt växande utsläppen från lastbils- och flygtransporterna behöver minimeras genom övergång till tågtransport. Vi ska också ha en tillgänglig kollektivtrafik i hela landet, där tåg är billigare än flyg och hela tågnätet byggs ut. Målet med planeringen av kollektivtrafiken är att det ska gå att leva ett fritt liv utan egen bil. Det är dock viktigt att politiken tar hänsyn till de skilda förutsättningar som finns i landet och landsbygdsbons behov behöver tas hänsyn till vid omställning till ett fossilfritt och hållbart samhälle.
Utarmning av lokal journalistik
Medielandskapet i Sverige genomgår stora förändringar. Många lokalredaktioner läggs ned i Sverige idag. Antalet journalisttjänster har minskat markant nationellt och på flera håll i landet råder det idag så kallad medieskugga. Mer än varannan journalist bor i de tre storstäderna, och fyra av tio finns i huvudstaden. En femtedel av Sveriges kommuner saknar idag lokaltidning. Det får stora konsekvenser, dels för hur det lokala politiska och ekonomiska livet granskas och bevakas, dels i vilken mån landsbygdernas liv och verklighet porträtteras och förhållanden och villkor lyfts medialt. Denna utarmning av lokal journalistisk bevakning och rapportering byggd på förstahandskällor är ett allvarligt demokratiskt problem som Feministiskt initiativ menar måste lösas med politiska medel. Problemet tangerar också frågor om distribution av tidskrifter till återförsäljare. Eftersom det finns ett fåtal aktörer som sätter priserna och bestämmer förutsättningarna skapas stora problem för små tidskrifter. Det blir helt enkelt dyrare och svårare att distribuera mindre tidskrifter till sina läsare, vilket också bidrar till att begränsa den yttrande- och tryckfrihet som det demokratiska samhället vilar på.
Välfärd och service ska finnas nära där människor lever sina liv
Tillgång till internet och trygg försörjning av el, vatten och avlopp ska vara en självklarhet. Vidare menar Feministiskt initiativ att tillgång till välfärd och service ska finnas nära där människor lever sina liv. Skolor, vårdcentraler, äldreboenden, sjukhus, apotek och myndigheter ska därför också vara spridda över landet. Det berör också bankväsendet och behoven av att ha tillgång till kontanthantering, inte minst för dem som är äldre. Det handlar både om att minska resandet över stora geografiska områden men också om att stärka demokratin och se till att tillgången till nödvändig samhällsservice är jämlikt och rättvist fördelad i hela landet.
F! arbetar för att:
- principen om närhet lanseras och genomförs. Den principen främjar ett fungerande samspel mellan arbete, fritid, samvaro och familjeliv.
- detalj- och regionplaner samt stadsbildningar vilar på ett jämlikt, jämställt och resurshushållande samhällsbyggande.
- alla personer som på olika nivåer är involverade i samhällsplaneringen ska tillägna sig baskunskaper i jämställdhet. För detta ändamål ska kurser regelbundet anordnas på central, regional och lokal nivå.
- den urbana normen synliggörs och utmanas i policyer som rör hållbar samhällsutveckling och samhällsbyggnad.
- blandade och flexibla lösningar vad gäller samhällsplanering utvecklas så att arbetslokaler, service, skolor med mera kan rymmas inom samma närområde, kanske rentav i samma fastighet.
- alla grupper som förbereder och som tar samhällsbyggande beslut ska ha en representativ fördelning. Dessa organ ska ha en bred demokratisk och lättillgänglig remissprocess.
- alla ska ha tillgång till offentlig service samt informationsteknologi oavsett var i landet en väljer att bosätta sig.
- mataffärer, apotek, banker och postombud finns i människors närmiljö.
- presstödet utreds så att det säkerställer en levande lokaljournalistik, även utanför storstäderna, med hjälp av bland annat distributionsstöd.
- för aktiva lokalmedieredaktioner i hela landet eftersom det är en förutsättning för demokratin i Sverige.
- tillgången till vård, skola och omsorg blir jämlikt och jämt fördelad över landet. Särskilda satsningar ska göras på distriktssköterskemottagningar, familjecentraler och öppna förskolor så att dessa finns tillgängliga i landsbygder.
- satsningar på utbildningstillfällen i hela Sverige, från grundskola till högskolestudier.
- alla kommuner ska vara skyldiga att inrätta ungdomsmottagningar. Alla ungdomsmottagningars lokaler ska vara anpassade utifrån människors olika fysiska behov och funktionalitet.
- prioriterade upplåtelseformer till ungdomar i alla kommuner.
- skyddade boenden för våldsutsatta personer även finns lokalt över hela landet. Kommuner ska inte kunna neka våldsutsatta som önskar komma dit. Resurser ska tryggas och prioriteras.
- ett jämlikt utbud av äldreboenden och demensboenden över hela landet. Äldre ska ha rätt att bo kvar hemma, men lika viktigt är att de som vill har möjlighet att bo i pensionärsbostad eller gruppboende får göra det. Förebyggande insatser, en god boendemiljö och en stimulerande tillvaro ska känneteckna äldreomsorgen oavsett var i landet du bor.
- byskolor bevaras och utvecklas utifrån lokala behov. Fi ska också verka för att förändra normerna om att det alltid är landsbygders barn som ska behöva flytta på sig.
- utveckla den kommunala demokratin genom att kommunbygderåd som tillvaratar byarnas intressen i samarbetet med kommunerna ska etableras i alla landsbygdskommuner.
- förenkla för bygder att inrätta partipolitiskt obundna kommunala nämnder och områdesstyrelser med ekonomiskt ansvar. De kan erbjuda alternativa vägar till invånares lokala representation och genomförande av lokal service.
- ökade resurser från Nordiska Rådet och EU ställs till förfogande för nordiska och europeiska nätverk som arbetar med allmän landsbygdsutveckling.
- hänsyn tas till lokala förutsättningar på landsbygder när omställningen till ett förnyelsebart och fossilfritt samhälle genomförs.
- kollektivtrafik och transportpolitik möjliggör åretruntbosättning på landsbygden, inklusive vinterväghållning av både allmänna och enskilda vägar oavsett invånarnas ekonomiska situation.
- införandet av anropsbundna transporter för att öka tillgängligheten för barn, ungdomar, familjer med barn, äldre och personer med funktionsnedsättning. Dessa transportbolag kan även fungera som bilpooler i landsbygder.
- ett välutvecklat skolbussystem som möjliggör byskolornas likvärdiga förutsättningar.
- alla människor oavsett var de bor har tillgång till internet, energi, vatten och avlopp som förvaltas med hänsyn till resurshushållning och ekologi. Kostnaderna ska fördelas solidariskt och för den enskilda ska det inte skilja sig beroende på om en väljer att bo i tätort eller landsbygd.
- trådbundet bredband ska finnas i varje hem. De investeringarna ska finansieras av det offentliga så att inte tillgången till information är villkorat av val av bostadsort eller ekonomi.
- utreda konsekvenser av mobilstrålningen samt stödja forskningen på området.
- inrättandet av ett nationellt supportkansli för de lokala fiberföreningarna, där de kan få stöd under hela processen och de resurser som krävs för att genomföra detta.
- landets kommuner ska få i uppgift att ta en initiativtagande och samordnande roll för bredbandsutbyggnad, med målet att ge hushåll och företag (både i och utanför tätorterna) en möjlighet att ansluta sig till bredband via fiber till en rimlig kostnad.
För en jämlikt fördelad tillgänglighet av kultur
Kulturella verksamheter kan bidra till att förena människor, odla möten, självförtroende och framtidstro.
Feministiskt initiativ menar att i långsiktigt hållbara samhällen är ett rikt och blandat kultur- och föreningsliv viktiga fundament. Med sitt ursprung i den feministiska och antirasistiska folkrörelsen delar Feministiskt initiativ grundvärderingar med de idéburna organisationer som kämpar världen över för miljö, demokrati och mänskliga rättigheter. Lokala, regionala och internationella kvinnorättsorganisationer, hbtq-organisationer och antirasistiska organisationer har därför en central roll för att förebygga och lösa konflikter samt delta i fredsbyggande arbete. Feministiskt initiativ menar att en bredd av kulturella verksamheter kan bidra till att förena människor, odla möten, självförtroende och framtidstro. Kultur kan ur ett feministiskt perspektiv därför inte ses som ett isolerat område utan genomsyrar alla politikområden. Feministiskt initiativ har därför en kulturpolitik som präglas av helhetssyn, kontinuitet och möjlighet till långsiktig planering i hela landet.
Tillgängligheten till kultur är inte jämlikt fördelad över hela landet.
Merparten av landets kulturarbetare bor och verkar i storstäderna där huvuddelen av statliga, kommunala och landstingsdrivna kulturinstitutioner finns. Även fria dans- och teatergrupper samt konstnärsdrivna gallerier och plattformar är betydligt fler i storstäderna än i övriga landet. 40 procent av Sveriges företag inom de kulturella sektorerna finns i Stockholmsområdet, de nationella scenerna och museerna i storstäderna får en stor andel av de statliga kulturbidragen och den summa som landets kommuner väljer att satsa på kultur per invånare varierar kraftigt. Såväl offentliga som privata bidragsgivare får kontinuerligt in fler ansökningar om projekt i storstäderna än från övriga landet. Sammantaget leder det till en ojämlik tillgång till kultur för landets invånare liksom ojämlika arbetsvillkor för kulturarbetarna. Tillgången till en mångfald av estetiska kvaliteter och verksamheter oavsett bostadsort är en demokratifråga. Därför måste kunskapen om kulturens betydelse och egenvärde höjas för att skapa långsiktig hållbarhet samtidigt som kulturverksamheter utanför storstäderna främjas. Det berör kulturarbetares arbetsvillkor som måste förbättras. Det ska vara möjligt att verka som professionell och fri kulturarbetare i hela landet.
Landsbygderna har en självklar plats både som producent och konsument.
I Feministiskt initiativs kulturpolitik har landsbygderna en självklar plats både som producent och konsument. Vi ser de demokratiska institutionerna som verktyg för att genom decentraliserande och decentraliserad fördelning av resurser skapa förutsättningar för en fri och tillgänglig kultursektor. Decentraliserade satsningar på kulturen genomsyrar därför politiken från EU-nivå till den kommunala politiken. Nästan samtliga myndigheter inom kulturområdet finns idag i Stockholm, och för en mer jämlik spridning över landet vill Feministiskt initiativ verka för en decentralisering av de myndigheterna. Vi vill även undersöka möjligheten att uppdatera och vidareutveckla den tidigare modellen att ge roterande nationella uppdrag till olika institutioner och fria aktörer för att ytterligare bryta storstädernas dominans inom kulturområdet. Kultursamverkansmodellen som infördes 2011 har som mål att öka utrymmet för regionala prioriteringar och variationer. Den har förvisso medfört en mer decentraliserad kulturpolitik, men har visat sig fungera sämre för den ideella sektorn. Kultursamverkansmodellen är en nyckelfråga för ett jämlikt kulturliv. Om modellen fortsatt ska utgöra fundamentet i den regionala fördelningen av kulturmedel måste den utvecklas på flera punkter för att främja likvärdighet och goda villkor över hela landet.
Nya former av bibliotek i landsbygdsområden
Feministiskt initiativ ser flera möjligheter för kommunerna att uppmuntra det lokala kulturlivet. Biblioteken fyller en avgörande funktion i samhället både som mötesplats och i bildningssyfte. Sedan början av 1990-talet har antalet biblioteksfilialer i Sverige minskat med 25 procent, en utveckling som Feministiskt initiativ menar behöver vändas. Att utveckla nya former av bibliotek i landsbygdsområden med utökad service är nödvändigt, där en fortsatt utbyggnad av verksamheter som lärcentra är viktiga som en brygga mellan kulturen och lärande.
F! arbetar för att:
- ökade resurser till den ideella sektorn som föreningslivet och folkbildningen, där medelfördelningen ska ta hänsyn till intersektionella perspektiv och fungera utjämnande.
- kulturplanerna tillämpar genusbudgetering och en intersektionell analys av hur medlen fördelas.
- det ska vara möjligt att verka som professionell och fri kulturarbetare i hela landet.
- arvoderade kulturarbetarsamråd finns i varje region. Kulturarbetarsamråden ska bidra med kompetens i bedömningar kring hur medel ska fördelas, samt delta i utformningen av kulturplanerna. De ska ha jämlik och jämställd representation.
- en utvecklad kultursamverkansmodell, där mindre landsting/regioner prioriteras i resursfördelningen av pengarna, där krav om att hela länet måste omfattas ställs, och där den ideella sektorn och fria kulturaktörer ges större inflytande.
- en kontinuerlig uppskrivning av statens del av samverkansmodellen, samt en bättre dialog från statens sida.
- nationella riktlinjer och strategier för mindre etablerade kulturområden skapas mellan landstingen/regionerna och staten.
- kultursekreterare och kulturlotsar kan anställas i varje landsting och region.
- säkerställa att landstingen/regionernas kulturplaner följs upp.
- kommuner har tillräckliga resurser för att kunna fungera som partner och medfinansiär av arrangemang tillsammans med kulturbärande organisationer.
- tillgänglighetsanpassa och utrusta mötesplatserna på landsbygden med modern teknik för att täcka de behov som kulturevenemang kräver. Även små lokaler ska få chansen med de möjligheter som en utrustad och tillgänglig lokal kan erbjuda.
- utbyggda och utvecklade bibliotek på landsbygden. En fortsatt utveckling av lärcentrum är viktiga åtgärder för att möjliggöra det livslånga och livsvida lärandet.
- en avgiftsfri kulturskola med öppen inbjudan för att arbeta med kultur över hela landet.
- regionala satsningar sker på en digitalisering av de små samlingslokalerna runt om i landet.
- öka tillgången till kulturens öppna arenor och mötesplatser som ateljéer, verkstäder, replokaler, scener, mötesplatser, caféer och gallerier.
- kommuner och regioner tillhandahåller lättillgänglig information om hur ideella organisationer bildas och vilka möjligheter till stöd som finns samt att alla oavsett förutsättningar får ökad tillgång till lokaler för föreningsverksamhet.
- momsfriheten behålls för ideella föreningar.
Lands- och glesbygder är fundamentet för vår framtid
Feministiskt initiativ ser lands- och glesbygder som fundamentet för vår framtid – ekonomiskt, miljömässigt, socialt, demokratiskt och politiskt. På så vis utmanar vi dels bilden av att karriären och nyföretagandet finns i storstaden men också bilden av att alla människor vill bo och leva där. Vi menar att lika stora möjligheter finns i landsbygder men att våra fördelningssystem idag missgynnar landsbygder. Feministiskt initiativ erkänner och utmanar detta skeva maktförhållande och för en politik som syftar till att motverka denna utveckling.
Landsbygder ska ha ett brett spektrum av arbeten
Grundläggande för levande landsbygder är att kunna försörja sig och bo i landsbygder. Feministiskt initiativ vill därför verka för ökad omflyttning av offentlig verksamhet samt att välfärden byggs ut lokalt vilket skapar arbetsplatser. Offentlig upphandling av lokala varor och tjänster är ytterligare åtgärder som kan användas för att stärka den lokala ekonomin och bidra till ett mer hållbart samhälle. Feministiskt initiativ vill även förenkla administrationen för fåpersonsföretagande och skapa bättre förutsättningar för distansarbete och distansutbildning. Landsbygder ska ha ett brett spektrum av arbetstillfällen och ingen ort ska behöva vara beroende av enbart en industri eller myndighet. Feministiskt initiativ ser också invandring som nyckel till en levande landsbygd, och landsbygder som nyckel till integration då inflyttning av familjer kan rädda byskolor.
Nya normer för bostadsbyggande och samhällsplanering
I ett hållbart dynamiskt samhälle planeras boende med sikte på hälsa, trygghet och oberoende. Alla, oberoende av kön, sexuell läggning, trosuppfattning, funktionalitet, etnicitet, könsidentitet, ålder, hudfärg och medborgarskap ska kunna känna sig säkra i sin omgivning. En feministisk politik kräver därför också nya normer för bostadsbyggande och samhällsplanering. Feministiskt initiativ förstår att det inte alltid går att försörja sig på en och samma sak året runt utan att mycket av livet i landsbygder bygger på växelbruk och anpassning efter årstiderna. Vi vill därför ha ett socialt skyddsnät som passar dessa mångsysslare.
F! arbetar för att:
- förenkla skattesystemet för små företag, se över arbetsgivaravgifter för fåpersonsföretag samt minska trösklarna till sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen för enpersonsföretag och frilansare.
- geografiskt differentierad arbetsgivaravgift i Sverige utreds och införs.
- en ökad lokal produktion och konsumtion av varor och livsmedel med låg miljö- och klimatpåverkan.
- kommuner och myndigheter vid offentlig upphandling prioriterar lokalt producerade varor och tjänster.
- en ökad omlokalisering av statliga myndigheter och ämbetsverk.
- satsa på ökat stöd, utbildning och nätverkshjälp till små företag på både kommunal och regional nivå.
- öka och ta tillvara på kunskapen om andra former av företagande, till exempel idéburet företagande, hos berörda aktörer, som Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.
- ett ökat idéburet företagande genom skattelättnader för företag som utgår från non-profit principer.
- ett klimatsmart arbetsliv, där distansarbete underlättas. Fi vill se över arbetsmiljölagstiftningen för att tydliggöra gränser för arbetsgivarens ansvar vid hemarbete.
- det i hela landet finns mikrofonder för lokala satsningar. Dessa fonder ska utgå från stärkt jämlikhet och jämställdhet i sina satsningar.
- banker ska ta socialt och ekologiskt ansvar för sina investeringar vilket kommer att gynna lokala företag.
- det finns tillgång till landsbygdsutvecklare i varje kommun som ska fokusera på både företag och föreningsliv.
- EU:s definitioner av små-, medelstora- och mikroföretag förändras så att fler kan omfattas av strukturfonderna samt se till att kollektivavtal görs normerande för att kunna ta del av dessa resurser i Sverige.
- stärka de regionala högskolorna genom höjda basanslag till forskning och utbildning.
- möjliggöra för småskaliga handlare att etablera sig i stadskärnorna. Bördig åkermark ska värnas.
- ett fast bundet taxeringsvärde från inköpsdagen till försäljningsdagen. Detta för att undvika överraskande höjningar av taxeringsvärden.
- mer variationsrika boendeformer, som servicehus, kollektivboende, gruppboende och en ny variant av ”äldrehem”. Bostäderna ska placeras på centralt belägna platser i kommunerna, dels för att de boende ska kunna delta i det omgivande samhällslivet, och dels för att underlätta för människor som vill besöka vänner och/eller delta i olika aktiviteter.
- det inte ska vara möjligt att kringgå bygglagen för att kunna bygga otillgängliga bostäder.
- etableringsersättning till nyanlända och asylsökande ska finnas lokalt och regionalt. Fi ska också verka för att överenskommelser tecknas inom integrationsområdet på regional och kommunal nivå med långsiktig finansiering och att de ska föregås av ordentliga dialogprocesser samt bygga på stärkt samverkan mellan civilsamhället och det offentliga.