Igår debatterade Socialdemokraterna och Moderaterna privatiseringspolitik i SVT Agenda.

Feministiskt initiativs hållning är tydligare än både S och M:

1. Det är inte hållbart att det offentliga finansierar privata företag vars förluster bärs av skattebetalarna medan vinsterna går till ägarna.
2. Fi vill att kompletterande privata verksamheter för vård och omsorg ska bedrivas i former där eventuella vinster huvudsakligen återinvesteras i verksamheterna.
3. Fi vill avskaffa LOV (Lagen om valfrihetssystem) i sin nuvarande form, där kommuner inte kan råda själva över sin välfärd. Huvudprincipen ska vara att den skattefinansierade välfärden bedrivs i offentlig regi, men med inslag av alternativa driftsformer där det behövs.

Under pandemin har den ekonomiska pressen varit problematiskt inom vård- och omsorg. I privata vinstdrivande företag har anställda generellt lägre löner, det sparas på antal kollegor och material och en större andel arbetar deltid än hos offentliga aktörer – allt för att nå en så maximerad vinst som möjligt. Skräckexemplen är privata vårdcentraler som genomfört falska coronatester och privata äldreboenden som inte följt rutiner då boende smittas. Krisen visar att vi måste ha en stark och enhetlig vård- och omsorg, istället för att ha tjänster uppdelade på en stor mängda privata aktörer. Privatiseringarna dränerar det offentliga på resurser, och kan tvinga välfärd som kommunal hemtjänst in i att konkurrera om marknadsandelar. Feministiskt initiativ ifrågasätter även att offentliga aktörers vård- och omsorgsverksamheter bedrivs allt mer som företag.

Feministiskt initiativ ser ett värde i idéburna organisationer i välfärdssektorn. Precis som kvinnojourer ofta drivs av ideella krafter så finns det många aktörer som arbetar med omsorg, folkhälsa, vård och omsorg. Det har dock sällan något med privatiseringshysterin att göra, det går utmärkt för både stat, regioner och kommuner att via andra vägar stödja dessa. LOV, Lagen om valfrihetssystem, är ett problem i sin nuvarande form och fungerar inte. Den bör avskaffas så att Sverige kan påbörja arbetet med att bygga upp en stark välfärd – där det offentliga basutbudet kompletteras av idéburna aktörers vilja – men där riskkapital och vinstintressen inte spelar en roll.

Att stoppa privatiseringarna handlar om att kunna ge alla en god och kvalitativ välfärd. Tillgängligheten till alla samhällsinstitutioner och att dessa är säkra, hållbara och mänskliga för deltagarna/brukarna/invånarna är det viktigaste.

Martin Jordö, Ekonomiskpolitisk talesperson
Joakim Månsson Bengtsson, Socialpolitisk talesperson