Ibland får en höra att asylinvandring hotar ekonomin. Då är det bra att kolla. I själva verket är en växande befolkning, en större del av befolkningen i arbetsför ålder, ett inflöde av nya kompetenser och kopplingar, och den stimulanspolitik i offentlig sektor som mottagandet innebär något som leder till mer ekonomisk aktivitet (BNP). Till och med när man tittar på per capita-siffror.

Sverige har en bra samhällsekonomisk utveckling i stort, men tyvärr ökande samhällsklyftor. Långt bättre än de flesta andra länder i Europa och speciellt bättre än länder med låg invandring. Dessa låser in sig i åldrande och i vissa fall minskande befolkning, vilket är dåligt för ekonomin.

Här är en enkel jämförelse mellan Sverige med våra nordiska grannländer, som alla har haft ett lägre asylmottagande, och haft högernationalistiska partier i regeringsställning. Naturligtvis svårt att visa på korrelation, men det är tydligt att Sverige går mycket bättre ekonomiskt än Danmark, Norge och Finland. Samtidigt som vi haft ett större inflöde av nya medborgare.

Nu har Sverige tyvärr mer eller mindre stängt gränserna, och det kommer visa sig i statistiken om ett par år. Men vi har fortfarande inte släppt in SD att ha inflytande över vår ekonomiska politik, och det är en jädra tur det.

Kanske svårt att se bilden nedan, men den röda linjen på BNP/capita är Sverige. De andra nordiska länderna ligger stilla, men Sverige ökar. Samtidigt så har Sverige haft ett mycket högre flyktingmottagande, som med eftersläpning syns i medborgarstatistik.

Sverige går bra ekonomiskt. Norge, Danmark och Finland gör det inte. Vår utmaning är klyftorna mellan befolkningsgrupper, inte att samhällsekonomin skulle gå dåligt pga asylpolitik. Tvärtom.

(Källorna för bilden nedan är Ekonomifakta (Svenskt Näringsliv) och Eurostat (EU-kommissionen))