Gubb Marit Stigson, Miljö- och klimatpolitisk talesperson

Vad är ett mål, om vi inte har politisk kraft att satsa på att nå det?

24 oktober 2018

Jag har precis följt det live-sända seminariet från Nordic Conference on Climate Change Adaptation. Fyra forskare gick igenom olika delar av IPCC-rapporten. Det kom inte fram något direkt nytt, och alla tycks eniga om att det är en MYCKET STOR utmaning att i praktiken nå det globala hållbarhetsmålet på 1,5 graders uppvärmning, främst på samhällelig nivå. På frågan om de ser målet som möjligt att nå i en neoliberal kontext svarade de ”Vi har gett receptet – nu är det upp till politikerna”.

Mattias Fridahl, PhD Linköpings universitet, var en av forskarna på den live-sända konferensen. Han konstaterade att den största utmaningen inte är teknik och ny innovation, utan att skapa det rätta politiska ramverket för att möjliggöra den stora omställning som krävs. 

Ja, det är självklart upp till politikerna. Forskarnas* uppgift är förstås inte att ta fram politiska förslag för att nå målen. Som svar på frågan om vad beslutsfattare ska göra fick vi alltså höra ”Ge verktyg för att nå målen”. Vagt, men en tydlig uppmaning och förväntan om vad som måste ske.

Mattias menar att Sverige har det överlägset mest ambitiösa klimatmålet idag: nollnetto 2045 inom Sveriges gränser. Sveriges mål är dock inte nog om vi räknar med det utrymme vi måste göra för andra länders utsläpp. Eftersom vi lever i en global värld och klimatet kräver ett gemensamt ansvar, bör vi ju även räkna med att ta ansvar över produktion som sker i andra länder, som blir till varor som transporteras över halva jordklotet – och som vi sen konsumerar. Till exempel.

Läs mer här hur vi i Fi vill klara klimatkrisen.

Vi måste göra vad vi kan här, och även få med hela jordens befolkning på tåget.

Karen O’Brien, professor i sociologi och kulturgeografi, slår fast att klimatförändringar är en fråga om jämlikhet. Det finns potentiella synergieffekter mellan att öka ekonomisk jämlikhet och att stoppa global uppvärmning. De som redan är mest sårbara drabbas värst, och de drabbas redan idag. Vi kan inte fortsätta som vanligt i vår del av världen, anpassa oss till klimatförändringarna – och samtidigt nå de globala hållbarhetsmålen. Vi måste göra vad vi kan här, och även få med hela jordens befolkning på tåget.

Det finns mycket forskning gjord om skillnaden mellan 1,5 och 2 grader. För många små önationer gör den halva graden all skillnad. Erik Kjellström, professor i klimatologi, berättar att vi kan vänta oss 10 cm högre havsnivåer vid 2 jämfört med 1,5 grader. Det sker en korallblekning och med tiden mer eller mindre helt döda koraller. Men även här i den nordiska regionen drabbas vi ju av stora förändringar, bland annat påverkade av ändringar i den arktiska regionen. Torka och temperaturextremer blir allt vanligare – förändringar vi nyss upplevde (mitt i valrörelsen!).

Forskarna är eniga att rapporten belyser de samhälleliga utmaningarna, som är nödvändiga att sätta fokus på utöver det väldigt tekniska målet att minska utsläppen. Det kommer helt enkelt att krävas en samhällelig transformation. Så politiker – upp till bevis!

Det kommer helt enkelt att krävas en samhällelig transformation.

* Markku Rummukainen, IPCC Focal Point, Mattias Fridahl, PhD Linköpings universitet, Erik Kjellström, professor i klimatologi, SMHI och Karen O’Brien, professor i sociologi och kulturgeografi, Oslo universitet.

Den 8 oktober presenterade FN:s klimatpanel IPCC, Intergovernmental Panel on Climate Change, sin specialrapport. Den pekar på stora skillnader i konsekvenser vid 1,5 graders global uppvärmning jämfört med 2 graders global uppvärmning.  Läs mitt tidigare inlägg om detta här

Läs mer om IPCC på SMHIs sida

Fler Röster

Vår politik

Feministiskt initiativ är en demokratirörelse. Vi försvarar de mänskliga rättigheterna, förnyar politiken och förändrar makten. Med kärleken som drivkraft vill vi skapa ett jämställt samhälle där alla människor har samma rättigheter och möjligheter inom livets alla områden.
Vår politik