När utrikesministern Ann Linde, presenterade årets utrikesdeklaration i riksdagen underströk hon hur regeringen genomför en feministisk utrikespolitik. Detta påstående kan ifrågasättas på flera punkter, till exempel att ”Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik bygger på sammanhållning i EU och ökat samarbete på bred front [..] och genom partnerskapet med Nato”. Vi kommer ihåg hur det nyligen fanns två linjer inom regeringen. På ena sidan en linje som förespråkade militär nedrustning och diplomati och på den andra sida militarism, upprustning och samarbete med NATO. Nu verkar det som om regeringen har valt att satsa på en militarisering av utrikespolitiken och närmare samarbete med Nato och kallar detta för en feministisk utrikespolitik. Vi Feministiskt Initiativ anser att Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik bör bygga på nedrustning och stop av vapenexport. Den bör uppmuntra till en politik som säkerställer mänsklig säkerhet i stället för den patriarkala tanken om territoriell säkerhet som måste garanteras med militärt våld.

En nyhet i deklarationen var tillsättningen av en ambassadör som ska ges uppdraget att samordna UD:s arbete mot organiserad brottslighet. Detta liknar förslagen i den inrikespolitiska debatten som försöker attackera symtomen men inte orsakerna: mer polis och starkare fängelsestraff för att bekämpa brott. Ordning och reda verkar vara mottot. Vi undrar om det kommer att inkluderas i ambassadörens arbetsuppgifter att utforma en plan för bekämpning av skatteflykt, en av de mest organiserade formerna av brottslighet? Ambassaderna på västra Balkan, i Sydkaukasien och i Latinamerika ska få ett särskilt uppdrag att bevaka och prioritera organiserad brottslighet. På detta horribla sätt pekar utrikesministern på och misstänkliggör länderna i det globala syd som främjare av brott och länderna i det globala nord som offer som slipper undan att ta ansvar i ett globalt rättviseperspektiv. Detta är inte särskilt feministiskt.

Utrikesministern berättade också hur regeringen bidrar genom det så kallade Stockholmsinitiativet för kärnvapennedrustning till en kommande konferens om översyn av  icke-spridningsfördraget NPT. Med detta försöker hon dölja verkligheten att regeringen inte har någon politisk vilja att underteckna avtalet som förbjuder kärnvapen eftersom den vill inte gå emot USA: s intresse.

Ann Linde pratade också om att ”krig är en katastrof för människor och samhällen. Ofta drabbas barnen värst.”. Det håller vi med om. Det vi inte förstår är varför regeringen samtidigt insisterar på att exportera vapen till krigsdrabbade områden som till exempel Jemen. Det är svårt att hitta ett bättre exempel på hyckleri av en regering som kallar sig feministisk.

Feministisk initiativ beklagar att utrikesdeklarationen inte bygger på en feministisk utrikespolitik som har sin utgångspunkt i en djupgående förståelse av patriarkala maktstrukturer. Maskulina normer i utrikespolitik och internationellt samarbete måste bekämpas. Utvecklingen i världen går åt fel håll, med upprustning och konflikter som tenderas att lösas med militära medel. Vi måste istället satsa på militär nedrustning, kärnvapenförbjud, stop till vapenexport samt förebyggande åtgärder för fred och mänsklig säkerhet där ett hållbart klimat- och miljöperspektiv spelar en central roll. Vi behöver tydliga handlingar för att främja global rättvisa och ett Sverige som tar sitt ansvar. Låt oss fortsätta utveckla en antirasistisk, dekolonial feminism med global solidaritet. Världen behöver det!

Jaime Gomez,
utrikespolitisk talesperson för Feministiskt initiativ