Strandskydd, bensinskatt, elcyklar och höghastighetståg - landsbygdspolitikens sammanbrott. Dagens riksdagsdebatt om landsbygd, är visserligen vass, men den skiljer sig inte nämnvärt från det som vi hört åtminstone de senaste 30 åren. De regerande partierna berättar om allt de gjort och vill göra och oppositionspartierna kontrar med att peka på att det inte räcker.

Provocerande är att samtliga riksdagspartier, som i största enighet ställt sig bakom 74 av 75 landsbygdskommitténs förslag, inte verkar minnas vad de själva sagt och tyckt. De har ju själva tagit fram förslagen! Än mer provocerande är att det här är regeln och inte
undantaget. Den här undvikandestrategin har använts flera gånger förut. I klartext. Det
spelar ingen roll hur överens våra nuvarande riksdagspartier säger sig vara om att satsa
på lands- och glesbygd. När det kommer till kritan är de ännu mer eniga om att inte göra
något alls!

Det här handlar om makt och tolkningsföreträde.
Det handlar också om ryggrad.

Feministiskt initiativ verkar vara det enda partiet som våga se, tala om och utmana
maktstrukturer vars syfte är att behålla rådande maktordningar. Alla som bor i lands- och glesbygd vet att den enskilt viktigaste frågan är att utmana storstadsnormen. Inte bara i ord utan även i handling. Det handlar om fundamentala förändringar och är långt mer övergripande än elcyklar och strandskydd. Rätten till välfärd, infrastruktur, investeringar och utveckling ska finnas var än du bor. Så är det inte nu. Klyftorna växer och merparten av de investeringar som görs leder till ökad koncentration och att storstäder växer.

Resurser behöver fördelas på nya sätt och rådande maktordning utmanas – på riktigt. För att vända utvecklingen måste Sverige investera på och i lands- och glesbygd. Ett tips är att genomföra de 75 insatser som alla partier varit överens om. Ett ännu bättre sätt är att dra lärdomar från norsk regionalpolitik. Att införa en liknande fördelningspolitik i Sverige som den in Norge skulle kosta 40-50 miljarder. Politik handlar om att prioritera.

Kan vi skapa en levande lands- och glesbygd. Klart vi kan!