Carmen Blanco Valer, Antirasistisk talesperson

Minnesdag om folkmordet på romerna

2 augusti 2018

"Deras tragedi är en del av den stora tragedin. De förbrytelser som begicks mot dem av SS är en del av naziväldets stora plan. De är offer för samma mördarregim och samma omänskliga ideologi som andra, och de förtjänar att man bevarar kunskapen om deras skuldlöshet och deras död."

Detta är ett citat av Elie Wiesel, överlevande från Auschwitz och Nobels fredspristagare 1986, kring den romska förintelsen under andra världskriget. Även kallad Porajmos/Samudaripen.

Vid sidan av det judiska folket drabbades Europas romer hårt av nazisternas ras- och utrotningspolitik eftersom de, på samma sätt som judar och andra grupper som inte ansågs tillhöra majoritetssamhället, utsågs till syndabockar för olika samhällsproblem och utifrån rasföreställningar sågs som mindre värda. På samma sätt som de växande nationalistiska krafterna i Europa gör nu, inte minst i Sverige.

Därför inrättade nazister s.k. ”zigenarläger” med mer än 20 000 romer i Auschwitz-Birkenau. Det var där, natten mellan den 2 och 3 augusti 1944, närmare 3 000 romska personer skickades till gaskamrarna för att dö. Judiska överlevande vittnen har sagt att romerna gjorde stark motstånd, men de mejades ner eller sköts innan de slutligen brändes.

Hur många romer som dog under andra världskriget av de totalt cirka en miljon romer som levde i Europa är det svårt att veta. Många var inte registrerade och de förföljdes i alla de ockuperade länderna. Men enligt statistik som fördes av nazisterna och inte hann förstöras mördades omkring en halv miljon romer enbart i koncentrationslägren.

Romerna har hittills inte fått någon upprättelse eller kompensation för sitt lidande. Tyvärr fortsätter även antiziganismen. Något vi kan se i många europeiska länder där de förvägras  minoritetsstatus. Romerna utgör ännu idag en av de minoriteter som förföljs och diskrimineras mest och är  mest ekonomiskt och social utsatta i Europa. Här i Sverige uttrycks antiziganismen i de föreslagna åtgärderna mot EU-migranter (varav många är av romsk härkomst) och de trakasserier och våld många utsätts för.

1982 erkände Västtysklands dåvarande förbundskansler Helmut Schmidt att romerna på samma sätt som judarna var de grupper som utifrån rasföreställningar hade utsatts av förintelsen. Något som FN gjorde 1989.

Den av EU-parlamentet erkända Minnesdagen för romernas förintelse är en milstolpe för den romska kampen för upprättelse . I anslutning till denna seger för de mänskliga rättigheterna bör vi även lyfta fram att det var vår EU-parlamentsledamot Soraya Post, själv med romska rötter, som drev frågan och fick parlamentet att godkänna minnesdagen 2015.

Men ännu finns det mycket kvar att göra för att romer och andra minoriteter som drabbades av omänskligheten under andra världskriget skall få upprättelse. Samtidigt som hatideologin som drev på förintelsen växer sig stark på nytt.

Därför bör vi feminister och antirasister dra lärdom av historien och tillsammans med andra demokratiska krafter sätter stopp för den människokränkande ideologin som alla former av rasism är.

 

Fler Röster

Vår politik

Feministiskt initiativ är en demokratirörelse. Vi försvarar de mänskliga rättigheterna, förnyar politiken och förändrar makten. Med kärleken som drivkraft vill vi skapa ett jämställt samhälle där alla människor har samma rättigheter och möjligheter inom livets alla områden.
Vår politik