Martin Jordö, Ekonomipolitisk talesperson

Regeringens vårbudget - en feministisk analys

15 april 2020

Regeringen genomför i sin vårbudget mycket av den ekonomiska politik som Feministiskt initiativ alltid velat se:

  1. Strunta i överskottsmålet – investera i människor
  2. Bygg ut offentlig sektor – hela samhället vilar på det gemensamma
  3. Omfördela till kvinnor och utrikes födda

Vi hade rätt. Igen.

Men samtidigt så handlar aldrig politik om att få rätt. Det handlar om att se framåt, påtala brister, och föreslå vad som kan göras bättre.

För även om den här budgeten i många avseende skulle kunna vara hämtad från FI:s politik, så anser jag att många av satsningarna är otillräckliga, och kunnat vara ännu högre i spåren av Corona. Hade vi varit med i riksdagen så hade vi velat påverka i den riktningen.

Ta det här med 3 miljarder till vården till exempel. Det täcker kanske inte ens kostnader, även om det går ut pengar tidigare. Det är svårt att kalla det en ”satsning”. För Fi är det självklart att det behövs mer till den sedan länge nedbantade sjukvården i Sverige.

Och allt behöver inte vara finansierat med upplåning. De 3 miljarderna till vården motsvarar exempelvis 3 JAS-plan, eller 0,5 ubåtar. Nu får regeringen bestämma sig. Vad skyddar svenska liv bäst? Är det något som denna kris gör tydligt är att föreställningar om vad säkerhet är, och vad som är prioriterat för liv och hälsa ställs på ända. Och det hänger naturligtvis ihop med vad är ”kvinnokodat” och ”manskodat”, men jag lämnar den biten för att koncentrera mig på själva den ekonomiska politiken i vårbudgeten.

REGERINGEN VILL RÄDDA JOBBEN
Vårbudgeten fokuserar mycket på att rädda jobb, och att rädda företag. Det är bra att det satsas mycket på arbetare, och på deras arbetsgivare också. Det är rätt, inte bara socialt, utan för ekonomin. Visst kan stöd missbrukas, men till skillnad från andra partier är inte Fi tveksamma till privata företag i sig – det är viktigt att ”frysa” förutsättningarna och inte låta arbetsplatserna försvinna – permitteringslön och företagsstöd är rätt.

Däremot så borde det ställas mer krav på företagen i utbyte mot stöden. Att staten erbjuder sig att köpa in sig i företag för att stödja dem är inte fel, men framförallt ser vi att krav på att begränsa utdelningar, krav på fossilfri omställning och krav på ökat inflytande för arbetstagare/kunder saknas i företagsstödet.

Fi: Ställ krav på ökat personalägande i utbyte mot statligt stöd

Att regeringen spår -4% i BNP och 9% i arbetslöshet uppmärksammas, och det är tragiska siffror. Men mer fokus på att de också tar höjd för dubbelt så höga siffror i sämsta scenarion, -10% BNP, behövs. Krisberedskapen för vad detta skulle innebära för de fattigaste i Sverige saknas.

FI VILL RÄDDA DE FATTIGA
Det saknas satsningar på underklassen. Det är klassisk socialdemokrati att satsa på a-kassa och arbetsmarknadsåtgärder. Men de fattigaste i Sverige jobbar inte, eller jobbar osäkert. De behöver också pengar.

Fi vill strunta i byråkratin och direkt ge alla låginkomsttagare en skatteåterbäring på 10.000 kronor till kontot. En slags #akutbasinkomst. Och vi är öppna för att genomföra detta regelbundet under den ekonomiska krisen – för det är i de lägsta inkomstklasserna som pengarna behövs mest.

Fi: Stimulera ekonomin – anta nödpaket för låginkomsttagare

Vi uppmärksammar också fördelningen på satsningar:

  • Näringsliv: 68 miljarder
  • Offentlig sektor: 26 miljarder
  • Arbetstagare: 8 miljarder

Personer på äldreboende, de tidigare sjuka, de somaliska familjerna i Järva? Ni vet, de som faktiskt dör i Corona. Hur mycket satsas på dessa grupper?

0 miljarder.

Det är inte att värna alla invånare. Det är att visa att vissa liv är mer skyddsvärda än andras. Dolt bakom tabeller och allmänt prat om samhällsekonomin.

Ok, låt mig vara snäll mot regeringen och kategorisera studenter som ”låginkomsttagare” (den där 1 miljarden till att de ska kunna jobba och behålla sitt studiebidrag ändå), trots att de i stor utsträckning är akademisk medelklass. Och så presenterar jag det hela i Ganman-style i ett paj-diagram, för tydlighet…

Regeringen satsar över 100 miljarder, men till vilka sektorer?

Det här är fel. Mer borde satsas direkt på människor. På de som nu direkt lider värst av Corona-pandemin. Och det är de fattiga. Både i dödstalen och ekonomiskt. Att förlora 20% av sin inkomst är jobbigt för någon i medelklassen. Samtidigt är det totalt förödande för någon på gränsen till fattigdom. Åtminstone 10 miljarder, helst 20 miljarder borde gå direkt till riktade satsningar på låginkomsttagare. Regeringen gör dock försök. Vi i Fi ser mycket positivt på att det nu äntligen blir lättare att få a-kassa, och att lägstanivån höjs. Nu krävs det bara 3 månaders medlemskap i facket, ner från 12 månader. Även arbetsvillkoren mjukas upp. Det vill vi blir en permanent förändring.

Ovanstående är dock fortfarande en försäkring för arbetstagare och utestänger de i inkomstdecil 1 och 2. Och det är fortfarande inkomstbaserat, och ger mer pengar till de med högst lön. Regeringen spenderar mer pengar på att höja taken i a-kassan än på att höja golvet. Det är feltänk. Fi står på låginkomsttagares sida. Vi vill mer!

Alla ska ha rätt till en överlevnadsinkomst – det är en mänsklig rättighet, det är positivt för att hålla ihop vårt samhälle, och det undviker en massa negativa följdkonsekvenser.

AVSLUTNING
Tillbaka till det positiva som jag inledde med. Det är kris – och regeringen satsar stora pengar. Överskottsmålet är äntligen borta – vi har en expansiv finanspolitik igen. Välbehövlig tillfälliga satsningar görs.

Det får som effekt att till exempel kvinnor och utrikes födda gynnas indirekt, och relativt sett av själva budgeten.

Från regeringens presentation av vårbudget 2020.

Men hur denna ekonomiska Corona-härdsmälta slår mot dessa grupper totalt vet vi inte än. Det finns stora risker i att de som har svagast koppling till arbetsmarknaden också är de som drabbas värst av ekonomisk nedgång på sikt – och som jag tidigare sagt så saknas tänket för de som inte alls är arbetare.

Fyra stora satsningar som Fi hade velat se i vårbudgeten:

  1. Inte bara nödåtgärder och återställningstänk – utan tankar om att omforma ekonomin
  2. Omställning av säkerhetspolitiken till bättre civil krisberedskap
  3. Pengar direkt till låginkomsttagare
  4. Storsatsning på ”kvinnoyrken” i offentlig sektor

Vi vill dock mycket mer också. Det är förhoppningsvis inte val i Sverige förrän 2022. Då kommer vi troligen vara mitt i att bygga upp ett nytt typ av samhälle efter Corona.

Om du inte vill att det ska vara som det gamla samhället så finns det alternativ. Engagera dig i Feministiskt initiativ och den rosa rörelsen.

Fler Röster

Vår politik

Feministiskt initiativ är en demokratirörelse. Vi försvarar de mänskliga rättigheterna, förnyar politiken och förändrar makten. Med kärleken som drivkraft vill vi skapa ett jämställt samhälle där alla människor har samma rättigheter och möjligheter inom livets alla områden.
Vår politik