Igår var det världsmiljödagen. Det finns mycket att säga och ord räcker ändå inte till. 4 av 9 planetära gränser övertrasseras. Om alla i världen konsumerade som genomsnittssvensken skulle vi behöva 4 jordklot för att naturresurserna skulle räcka till. Ändå vill samtliga riksdagspartier se ökad ekonomisk tillväxt i Sverige. Som om detta vore målet vi ska nå.

Den politiska debatten och förslagen kring klimaträttvisa i Sverige är inte tillräckligt utvecklad. Det präglas, även hos de som säger sig värna klimatet, av en naiv teknikoptimism och en tro på att vi kan investera oss ur en klimatkris som redan nu bygger på ohållbar konsumtion. Rättviseperspektiven beaktas inte tillräckligt, och grupper ställs mot varandra.

Feministiskt initiativ vill se en solidaritet som täcker alla. Genom att rädda klimatet främjar vi rättvisa, genom rättvisa så räddar vi klimatet. Omsorg för människor, medarter och planeten är samhällets främsta mål. Ekonomin är bara ett verktyg för att uppnå detta, inte ett självändamål.

Sverige behöver totalt sett konsumera mindre och orsaka mindre koldioxidutsläpp. Samtidigt behöver den radikala politiken för klimatomställning utgå från social rättvisa både inom landets gränser, och globalt.

Därför vill vi:

• Pausa BNP-tillväxt i Sverige och de rikaste länderna i EU. Vi kan inte konsumera oss ur klimatkrisen.
• Införa en koldioxidskatt baserad på varor och tjänsters koldioxidutsläpp, och utreda medborgarutdelning för att främja social rättvisa. Konsumtion ska styras bort från det som ger störst skada på klimatet.
•  Tillsätta ett nationellt medborgarråd för klimatet med representativt urval från befolkningen. Erfarenheter från andra länder pekar på positiva resultat av medborgarråd, som inkluderar perspektiv från olika livssituationer.
• Erkänna naturens rättigheter i regeringsformen. Det gör att det blir ett brott i sig att förstöra en biotop, utrota en art eller liknande.
• Gynna landsbygdsutveckling och matsuveränitet för ökad lokaldemokrati och ökad matförsörjning.

Riksdagspartierna har misslyckats med den fråga som betyder mer än någon annan för planetens framtid. Tiden är kort. Vi måste använda möjligheterna inom demokratin för att vända utvecklingen.

På världsmiljödagen, idag och alla andra dagar kämpar vi tillsammans för klimaträttvisa.

Sara Malm, miljö- och klimatpolitisk talesperson

Martin Jordö, ekonomipolitisk talesperson