Inez Abrahamsson, Gles- och landsbygdspolitisk talesperson

Elbolagens härjande beror på bristande politik

23 augusti 2018

I Norrlands inland har vi landets högsta skatter, de dyraste elpriserna, högsta bränslepriserna, sämsta vägarna och omotiverat stora skillnader i vård och omsorg. Det är nog nu!

Kraftstolpar energi Pixabay

En mycket liten del av prishöjningarna går till att rusta upp vårt elnät, enligt energimarknadsinspektionens generaldirektör. Under årets första kvartal gjorde Vattenfall 2,2 miljarder vinst på nätavgiften. Bild från Pixabay.

 

”Hur du än vänder dig så är ändan bak”, brukade min mamma säga. Ibland blir det påtagligt. Om Sverige vore en kropp så är Norrlands inland tydligen dess ändalykt.
Det är inte rättvist att vi, trots alla tillgångar som tillförs i form av naturresurser, kunnande och livsmiljöer, med automatik alltid ses som myntet baksida. Låt oss inse att det saknar logik och att det mer är ett uttryck för kolonialism än realism. Elmarknaden är ett extremt bra exempel på det.

”Tillgång och efterfrågan styr priset” brukar det heta. I mellersta Norrland står vi för 38 procent av elproduktionen, men bara 18 procent av förbrukningen. Det borde innebära att vi skulle ha de allra lägsta elpriserna. Men verkligheten är den motsatta. Vi får visserligen några örens sänkning på elpriset för att vi bor där vi bor, men det äts mer än väl upp av landets högsta överföringsavgifter. Logiskt? Nej inte ett dugg.

Hjördis fick vänta i över ett år både på räkning och upplysningar om sin elförbrukning på grund av trasig koncentrator i transformatorn

”Man får det man betalar för” är ett annat talesätt som inte heller stämmer. Vi borde ha landets högsta standard på elnätet, men icke. För några veckor sedan hälsade jag på hos Hjördis i Björkvattsdalen. Under ett års tid har hon bråkat med Vattenfall för att få koll på sin elförbrukning. Efter ett par månaders härjande fick hon veta att en koncentrator gått sönder, vilket innebar att varken hon eller den nya elleverantören kunde få uppgifter om hur mycket el som förbrukades. Samma gällde förstås för hennes grannar. Även om det kan vara skönt att slippa elräkningar under ett år, är det få av oss som vill han en årsräkning nerdimpande. Hur vet vi att den stämmer och om vi haft rörligt pris, hur vet vi att priserna på räkningen är de rätta?

På Hjördis gård finns stolpen med den numera lagade transformatorn.  Även om jag inte kan se det i dagsljus förstår jag av knastrandet att det slår ut gnistor från den hela tiden.
Storbolagen Vattenfall, Eon och Ellevio (tidigare Fortum) menar att de kraftigt höjda överföringsavgifterna behövs för att ta hand om de eftersatta näten. Inte ens energimarknadsinspektionens generaldirektör Anne Vadasz Nilsson köper den förklaringen. I en intervju i SVT konstaterar hon att en mycket liten del av prishöjningarna gått till investeringar.

Det politiska intresset att göra något åt eländet har under alla år varit försumbart

Att elbolagen fått husera fritt med prissättningen beror på ett domstolsbeslut från förra året. Bara under de första tre månaderna har Vattenfall gjort en rekordvinst 2,2 miljarder enbart på nätavgifterna. Eftersom det både är skatt och moms på elpriserna och det ger fint klirr i statskassan så har intresset att göra något åt eländet varit försumbart hos våra regeringar under många, många år. Men till sist blev det uppenbart att något behövde göra åt en avreglerad marknad som fullständigt löpt amok, eftersom några stora bolag i princip har en monopolställning. Kartellbildning är förbjudet, jag vet. Men ringa går ju…

”Vad fan får vi för pengarna?”Jag tar risken att göra en travesti på svenskt näringslivs ordförande Leif Östlings ord.  Även om vi redan vet svaret. Vattenfall har sitt huvudkontor i Stockholm. Tyska Eon har sitt svenska huvudkontor i Malmö. Finska Fortum har visserligen sitt svenska huvudkontor i Arbrå i Hälsingland, men koncernen har sitt säte i Esbo utanför Helsingfors.

De flesta jobben och i princip alla skatteintäkter som elproduktionen generar hamnar i storstäder – inte där är elen produceras. I Norrlands inland har vi landets högsta skatter, de dyraste elpriserna, högsta bränslepriserna, sämsta vägarna och omotiverat stora skillnader i vård och omsorg. Vi får tillbaka administrerade orättvisor till frukost, lunch och middag. Det är nog nu! Vi ses på Landstormen på Mynttorget på lördag!

Läs mer om lokalpolitiken i Vilhelmina här: http://fivilhelmina.se/var-politik/

Publicerad första gången på Inez blogg.

Fler Röster

Vår politik

Feministiskt initiativ är en demokratirörelse. Vi försvarar de mänskliga rättigheterna, förnyar politiken och förändrar makten. Med kärleken som drivkraft vill vi skapa ett jämställt samhälle där alla människor har samma rättigheter och möjligheter inom livets alla områden.
Vår politik