ETC har vänt sig till samtliga partier och frågat ”Vilken är er bästa reform för att höja kvinnolönerna i offentliga sektorn?” Det är en bra fråga, men för att kunna värdera vilka förslag som verkligen är bra och vilka som inte gör någon skillnad behövs en del bakgrundsfakta. Framförallt behöver en ha koll på hur det funkar idag.

Fler kvinnliga företagare i välfärden sänker lönerna

Centerpartiet menar att lösningen är att det blir fler kvinnligt företagande och framförallt fri etableringsrätt inom offentliga sektorn, vilket de menar främjar kvinnligt företagande. De påstår också att undersköterskor och sjuksköterskor tjänar mer när de är anställda av privata företag än då de jobbar åt offentligt driven verksamhet. KD har ungefär samma syn.

Vår bild är att, ja visst blir det fler kvinnor som idkar näringsverksamhet inom vård, skola och omsorg om det är fri etableringsrätt än om det inte är det. Liksom det blir fler hemstädningsföretag med RUT-bidrag än utan, fler restauranger med låg moms än med hög moms och fler byggföretag med ROT-bidrag än utan. Men vi har svårt att se att det är ett mål i sig. Frågan är hur dessa företag bidrar till att kvinnors löner blir bättre i offentlig sektor?

Efter att vi i F! undersökt saken med de fackliga organisationerna och konsulterat den offentliga statistiken kan vi konstatera att fler kvinnor som driver företag i välfärdstjänsterna inte alls har haft någon positiv påverkan på löneläget för kvinnor i vård, skola och omsorg – snarare tvärt om har arbetsvillkor och löner droppat.

Satsningar på ett par grupper glömmer många andra

Nå så vad har Liberalerna för reformförslag då? Jo de anser att kompetens, erfarenhet och ansvar måste löna sig. De vill rikta lönesatsningarna till lärare och specialistsjuksköterskor. De anser också att fler ska få jobba heltid men vill inte lagstifta om det och att företagarna i välfärden inte ska beläggs med vinstförbud.

Bra så, säger vi i F! men vad hjälper det de många, alla de hundratusentals som jobbar i omsorgen av de funktionshindrade och i äldreomsorgen? Och hur skulle vinster i välfärden kunna ge bättre kvinnolöner i offentliga sektorn?

Sänkt skatt är en svårbegriplig lösning

Moderaterna gillar karriärtjänster och tycker att höjda lärarlöner är viktigt. Men minst lika viktigt anser de att det är att sänkta skatterna, särskilt på lägre löner så att det blir mer kvar i plånboken för sjuksköterskor och lärare.

Hmm tänker vi i F! Sjuksköterskors och lärares löner är i Sverige till hundra procent finansierade av skatter, oavsett om verksamheten drivs av ett privat bolag eller ej och moderaterna menar att framgångsvägen till höjda kvinnolöner i offentlig verksamhet går genom sänkt skatt. Måste medge att det är svårt att ta till sig när det handlar om en verksamhet som nästan helt består av just kostnader för personalen?

Arbetsmarknadens parter har fått sin chans

Så vad tänker då regeringspartiet Socialdemokraterna? Jo de menar att arbetsmarknadens parter ska fixa detta och att det blir bäst och mest resultat av att fler får möjlighet att jobba heltid.

Jaha, vi funderar såklart över hur parterna kan bidra till förbättringar, under rådande ordning. De har inte lyckats förflytta kvinnolönerna särskilt mycket under de senaste trettio åren, så vad talar för att de skulle lyckas nu? Faktiskt ingenting! Att jobba heltid ger mer pengar i fickan och bättre pension men innebär inte att kvinnokodade yrken blir uppvärderade lönemässigt.

Många som inte är så insatta i detta med lönebildning och avtalsförhandlingar tänker väl, ja men varför strejkar inte alla fackliga medlemmar tills de får som de vill. Strejkrätten är såklart viktig och den ska värnas, men den är inte total. Dels finns Medlingsinstitutet som har riksdagens uppdrag att värna arbetsfreden och dels är strejkrätten begränsad i många av de värdediskriminerade kvinnokodade branscherna. Strejkrätten i vården är ganska begränsad då det handlar om ”samhällsviktig verksamhet”.
Miljöpartiet och vänstern är inne på samma linje. De vill båda förändra medlingsinstitutets uppdrag så att de kan vara mer aktiva i att stödja en bättre löneutveckling i kvinnodominerade branscher. Det menar vi i F! är mycket bra men inte riktigt tillräckligt för att komma i mål för alla kvinnor på den svenska arbetsmarknaden.

F! har den bästa vägen för att höja kvinnors löner i offentlig sektor

F! menar dels att riksdagen ska ge ett nytt uppdrag till Medlingsinstitutet som innebär att de har skyldighet att befrämja jämställda löner, genom att tillåta kvinnokodade yrken att ta ut mer än märket och dels att riksdagen ska inrätta en jämställdhetsfond som skapar förutsättningar att överföra resurser mellan olika arbetsmarknadssektorer på svensk arbetsmarknad. Fonden ska bekostas tillsammans av en ökad arbetsgivaravgift för alla arbetsgivare och av staten. Kort och gott – F! politik är bäst.