Cherry Batrapo, Hälso- och sjukvårdspolitisk talesperson

Dagens hyrläkarsystem måste avskaffas

7 september 2018

Bemanningen inom svensk sjukvård är ett skenande problem. Studier visar att en hög andel hyrläkare ger lägre upplevd vårdkvalitet för patienterna, mindre kontinuitet och potentiella patientsäkerhetsrisker. Dessutom blir utbildningen av nya läkare lidande, då handledare saknas.

I veckan rapporterade Dagens Medicin att var femte läkartjänst i primärvården är en hyrläkare eller vikarie.

Kostnaderna skenar. Vi har sett extrema exempel, bland annat hur två stafettläkare på fyra år kostade Landstinget Dalarna 20 miljoner kronor. År 2017 kostade inhyrd personal landstingen och regionerna 5,2 miljarder kronor, mer än en fördubbling sedan 2011.

Det är helt orimligt att våra gemensamma skattepengar ska gå till att göra stafettpersonal och privata aktörer rikare, i stället för att höja den fasta vårdpersonalens löner och arbetsvillkor samt säkra en god och jämlik vård.

För den fasta personalen innebär stafettsystemet att ständigt behöva arbeta med nya kollegor; nya kollegor som på grund av bristande kunskaper om enhetens rutiner och system inte kan göra ett likvärdigt arbete som den fasta personalen. Detta ofta till dubbla lönen eller mer. Arbetssituationen är ofta bristande även för stafettpersonalen; med kort introduktion, utan vidareutbildning och ständigt de tyngsta arbetspassen eftersom arbetsgivaren vill utnyttja en läkare som kostar så mycket till max. Svängningar i både bemanning och kompetens påverkar alltså verksamheten, den fasta personalen, hyrpersonalen och framför allt patienterna negativt. Att behöva möta en ny läkare som ska sätta sig in i ens sjukdomshistoria för att kort därpå ersättas av en ny läkare så att det hela upprepas gynnar ingen.

En rapport från Läkarförbundet visar att dåligt bemannade vårdcentraler med högre andel inhyrd personal leder till patientsäkerhetsrisker. Patienter som gått till vårdcentraler med många hyrläkare och vikarier uppger att läkaren mer sällan ställer frågor om relevanta tidigare sjukdomar eller hälsoproblem. Tidigare erfarenheter visar att det är svårt för enskilda landsting att förbjuda stafettande eftersom stafettpersonalen då söker sig till andra landsting och lämnar hål i bemanningen.

Det leder till en ökad arbetsbörda och därmed ökad andel uppsägningar och sjukskrivningar bland den fasta personalen; mellan 2009 och 2014 ökade läkares långtidssjukskrivningar med nära 40 procent.

Men utvecklingen kan vändas! Grönland har förbjudit hyrpersonal, annat än i yttersta nödfall, vilket har lett till att kostnaderna för hyrpersonal minskat från 70 till 15 miljoner på fyra år. Företrädare för HR-avdelningen på Hälso- och sjukvårdsmyndigheten på Grönland har angett att detta resulterat i att man dels sparat in på statens resurser och dels skyddat personalen från sämre lön och villkor än vikarier genom att ge all personal samma anställningsvillkor.

Dock är vissa vårdcentraler i glesbygd beroende av stafettläkare. Det är därför inte önskvärt att driva fram lagändringar som resulterar i försämringar för personer i glesbygden, t.ex. om en orts enda vårdcentral tvingas stänga pga personalbrist. Feministiskt initiativ anser att det måste tillsättas en utredning för att bedöma konsekvenserna av en lagändring där stafettläkare som system förbjuds inom skattefinansierade vårdinrättningar i hela Sverige, med särskild hänsyn till detta. Utredningen och en eventuell efterföljande lag måste kunna appliceras i både stad och på glesbygd – och möjlighet till undantag måste finnas, så som vi hade det innan situationen med stafettläkare skenade iväg.

Ett alternativ för att minska stafettbehovet i glesbygd är att förbättra villkoren för den sjukvårdspersonal som väljer att bo och jobba där. Det kan ske genom att skapa bättre arbetsförutsättningar, erbjuda vidareutbildning genom hela arbetslivet, erbjuda forskningsmöjligheter, höja ersättningen inom rimliga gränser för den fasta personalen – exempelvis genom så kallat glesbygdstillägg – samt öka personalens inflytande över sitt arbete, sin utbildning, sina arbetstider och sin arbetsplats. Att satsa mer på fler utbildningstjänster för läkare på vårdcentraler är en annan åtgärd som kommer att ge resultat på sikt.

Sjukvården har för inte så länge sedan fungerat utan stafettläkare som norm och kan göra det igen. Antalet fasta läkare skulle därmed också i ett slag öka och fler invånare skulle äntligen få en fast läkare. Vårdcentraler med hög andel fast personal uppvisar bättre kontinuitet och patientnöjdhet – och den patientupplevda kvaliteten, bemötandet och delaktigheten är klart bättre. Besparingarna som kommer att göras på att avskaffa stafettsystemet ska istället satsas på att stärka primärvården, trygga patientsäkerheten samt erbjuda patienter en god och jämlik vård.

Det är den sortens vård Feministiskt initiativ vill ha.

Cherry Batrapo, Hälso- och sjukvårdspolitisk talesperson för Feministiskt initiativ och Operationssjuksköterska
Marielle Alvdal, Legitimerad Läkare, sakkunnig (Feministiskt initiativ)
Joar Alvdal, Legitimerad Läkare, sakkunnig (Feministiskt initiativ)
Daniela Duchens Harnisch, Läkarstudent

Fler Röster

Vår politik

Feministiskt initiativ är en demokratirörelse. Vi försvarar de mänskliga rättigheterna, förnyar politiken och förändrar makten. Med kärleken som drivkraft vill vi skapa ett jämställt samhälle där alla människor har samma rättigheter och möjligheter inom livets alla områden.
Vår politik