Feministiskt initiativ vill driva frågor om funktionsrätt mycket mer. På 2018 års Järvavecka har funktionsrätt knappt fått något utrymme alls. Vi vill se fler organisationer med funktionsrättsfrågor närvarande i sammanhang som Järvaveckan och vi skulle också vilja att frågor på området lyfts i en paneldebatt mellan partierna.

Låt oss säga att det på nästa Järvavecka blir en debatt utifrån ämnet ”Hinder för personer med normbrytande funktionalitet (funktionsnedsättning)”. I det sammanhanget finns det några saker jag skulle visa på att Feministiskt initiativ vill förändra.

Färdtjänsten ska vara ett verkligt alternativ till kollektivtrafiken för den som behöver

Färdtjänsten ska kunna nyttjas av människor som inte kan använda vanlig kollektivtrafik på grund av varaktiga funktionsnedsättningar (normbrytande funktionalitet ). Men den är inte alls jämförbar med den kollektivtrafik som anordnas av landets regioner och landsting. Färdtjänst är oftast en kommunal angelägenhet och ser helt olika ut i olika kommuner, både vad gäller antalet resor och hur långt en person får åka. Så många är i fångna i hemmet och i kommunarrest då resorna oftast inte räcker eller är så dyra att personer med normbrytande funktionalitet inte har råd att resa.

Mer stöd till personer med normbrytande funktionalitet

Många personer med  normbrytande funktionalitet har behov av stöd i sin vardag för att kunna leva ett liv som alla andra. Trots LSS (Lagen om stöd och service för personer med varaktiga funktionshinder) får inte alla det stöd de behöver i vardagen. Insatserna begränsas så att många inte kan leva det fullvärdiga liv som var lagens mening, vilket går att läsa sig till i lagens förarbete. De begränsas i sina spontana aktiviteter, i sitt föräldraskap och i sin möjlighet att delta i fritids- och kulturaktiviteter.

Enkelt avhjälpta hinder ska åtgärdas

År 2000 antogs en nationell handlingsplan för att bland annat alla enkelt avhjälpta hinder skulle åtgärdas. Ett enkelt avhjälpt hinder är ett hinder som inte kostar så mycket att åtgärda. En dörröppnare, en ramp, bristfällig skyltning och liknande.* Detta gäller främst i publika och offentliga lokaler och skulle varit åtgärdade innan 2010. Det gick så där! Fortfarande finns åtskilliga uteserveringar både gamla och nyöppnade, som en person med rullstol eller rullator inte kan komma upp på. Skyltar är utan kontrast och sitter för högt upp, har ljusinsläpp som ger reflexer och så vidare. Dessutom har inte ens statliga myndigheter som Arbetsförmedlingen en tillgänglig hemsida.

* Andra exempel på enkelt avhjälpta hinder
•        mindre nivåskillnader eller trappsteg
•        höga trösklar
•        avsaknad av ledstänger
•        tunga dörrar
•        dörröppnare eller andra manöverdon som är olämpligt placerade eller utformade
•        dålig belysning
•        dålig ljudmiljö
•        bristande kontrastmarkering och bristande varningsmarkering
•        bristande utformning av orienterande skyltning
•        brist på teleslinga eller någon annan teknisk lösning i receptioner
•        bristfällig skyltning

Läs mer hos Boverket.