Den 6 augusti 1945 släpptes en 4,5 ton atombomb över Hiroshima, Japan. 80 000 personer av stadens cirka 320 000 invånare dör omedelbart. Cirka 210 000 personer dog den dagen.

Den 6 augusti förstod mänskligheten de fasansfulla konsekvenserna av att använda en atombomb. Det är det första angrepp med kärnvapen som ett land genomfört mot ett annat land.

73 år senare antog 122 länder i FN, med undantag av de flesta NATO-länderna och de stora kärnvapenländerna Ryssland, USA, Frankrike, Storbritannien och Kina, ett legalt bindande avtal som förbjuder kärnvapen. Många organisationer från det civila samhället, inte minst kvinno- och fredsrörelsen, har drivit denna fråga runt om i världen. Fram tills dess har kärnvapen varit det enda massförstörelsevapnet som inte varit förbjudet genom ett internationellt avtal. Biologiska vapen förbjöds 1972 och kemiska vapen 1992. Avtalet måste nu ratificeras av minst 50 länder för att träda i kraft.

Sverige har varit ett av de få europeiska länder som drivit nedrustningsfrågorna i förhandlingarna. Trots det vill Sveriges försvarsminister, Peter Hultqvist (S), ifrågasätta värdet med avtalet med argumentet att ett kärnvapenförbud hotar försvarssamarbetet med NATO och USA. Avtalet förbjuder innehav och användning av kärnvapen, utveckling samt aktiviteter som skulle bidra till spridning. Sveriges underskrift skulle i förlängningen innebära ett slut på diskussionen om svenskt NATO-medlemskap eftersom det i så fall skulle strida mot avtalet.

Ett antal forskare och nobelpristagare publicerade en artikel i september 2017, där de med all rätt påpekar att:

”en liten grupp länder med en minoritet av världens befolkning insisterar på rättigheten att med kärnvapen förstöra livet för alla andra på jorden”

Fortfarande, 73 år efter atombomben över Hiroshima, motverkar USA och Ryssland en nedrustning i världen. Tvärtom, så fortsätter de modernisera sin kärnvapenarsenal. Kärnvapen skapar osäkerhet och instabilitet. Det tar resurser från satsningar som bidrar till att rusta för mänsklig säkerhet, satsningar på jämställdhet, infrastruktur och utbildning som garanterar ett jämlikt, jämställt och hållbart samhälle.

I dag finns cirka 15 000 kärnvapen. Det är 15 000 anledningar att signera avtalet som förbjuder kärnvapen. Mänskligheten har inte råd med en värld som rustar för krig och massförstörelsevapen. När Feministiskt initiativ kommer in i riksdagen kommer vi att arbeta för att detta avtal undertecknas och ratificeras.

Diskussionen om avtalet som förbjuder kärnvapen är på liv och död. Det är en ödesfråga och en av de viktigaste inför valrörelsen 2018, där det finns mycket tydliga skiljelinjer gentemot Alliansen som ställer sig positiv till ett medlemskap i NATO. Det är också en särskiljande fråga i synen på makt och kön. Vi lever i en orolig värld, men också i en tid när människan med förnuftet som kraft skulle kunna skriva historia för fred istället för krig. Fram till att avtalet ratificeras kommer Feministiskt initiativ, tillsammans med fredsrörelsen, att fortsätta trycka på för ett totalt avskaffande av alla kärnvapen. De är ett hot mot mänskligheten.

Sverige bör vara en trovärdig samtalspartner för att verka för fred och nedrustning i olika internationella forum. Världen behöver inte kärnvapen, världen behöver nedrustning, fred och mänsklig säkerhet.

Jaime Gomez, utrikespolitisk talesperson och Riksdagskandidat
Gita Nabavi, partiledare och Riksdagskandidat