Förra veckan duggade utspelen tätt från de borgerliga partierna, riktade mot människor med utländsk bakgrund. De fick hård och rättmätig kritik. Men samtidigt var deras tilltänkta regeringsunderlag, Sverigedemokraterna, tysta. Fram till igår.

Då gjorde SD:s rättspolitiske talesperson Tobias Andersson ett ökänt inlägg där han kallade det tunnelbanetåg som täckts med SD-propaganda för “återvandringståget” och skrev att det går till Kabul. Snabbt markerade flera borgerliga politiker mot honom, en sade sig vara “genuint ledsen” över att Andersson var “oseriös”.

Jag skulle snarare säga att han är helt seriös, för det han skrev är precis det som är och alltid har varit kärnan i SD:s politik. Det handlar inte heller om ett uttalande från en enskild politiker, för SD:s officiella konto retweetade Anderssons tweet om återvandringståget. Partiet står alltså bakom det uttalandet. De har inte lämnat rasismen bakom sig, den finns kvar eftersom det är den som hela SD bygger på. De har bara klätt den i bomull i några år, men nu rycks det täcket bort.

För när M, KD och L alltmer anpassat sin politik och retorik till SD för att försöka locka över väljare från dem (vilket för all del även S har gjort) och för att blidka SD att stödja deras regeringsprojekt, då flyttar SD ännu längre högerut och säger öppet sådant som de har tonat ner under de senaste åren.

Återvandring är ett begrepp som under dessa år mest har använts av rasister som velat utmärka sig som ännu mer extrema, men som alltså nu yttras helt öppet av Sverigedemokraternas tilltänkta justitieministerkandidat.
Det är detta parti som Ulf Kristersson, Ebba Busch och Johan Pehrson vill ha som regeringsunderlag, och det är M, KD och L som har bäddat för att SD känner att de har utrymme att göra alltmer extrema uttalanden. Och detta är sannolikt bara början, än värre lär det bli under resten av valrörelsen