En jämlik skola
Ett välfärdssamhälle bygger på en jämlik skola med respekt för varje individs behov.
F! arbetar för att:
- Lärarutbildningarna ska innehålla obligatoriska kurser om demokrati och mänskliga rättigheter.
- Genomföra ett nationellt lärarlyft om demokrati och mänskliga rättigheter.
- Alla huvudmän särredovisar hur de arbetat med formuleringarna om demokrati och mänskliga rättigheter i grundskolans läroplan. Skolverket bör också få ökade sanktionsmöjligheter mot huvudmän som inte kan redovisa måluppfyllelse och utvecklingsarbete.
- En stärkt elevrätt på grundskolan, grundsärskolan, gymnasiet och gymnasiesärskolan
En normkritisk skola
Ett välfärdssamhälle bygger på en gemensam och jämlik skola, med utrymme för pedagogisk utveckling och respekt för varje individs behov och möjligheter att kunna utveckla självständighet i livets alla skeden. Både förskolan och skolan har en viktig funktion när det gäller att skapa villkor som garanterar alla människors lika värde och möjligheter att använda hela sin potential – oavsett kön, sexuell läggning, föreställningar om ras/etnicitet, funktionalitet, klass, religion eller trosuppfattning, könsuttryck, könsidentitet, ålder och medborgarskap. I dagens förskola och skola behandlas barn och ungdomar i många sammanhang utifrån stereotypa föreställningar om kvinnlighet respektive manlighet. Att som elev bryta mot dessa normer leder ofta till kränkningar från såväl andra barn som från lärargrupperna och övrig skolpersonal. Rasism i, och i nära anslutning till, skolan bidrar också till otrygghet och begränsning av unga människors liv. Det kan till exempel handla om generaliseringar och stereotyper, sämre behandling, kränkningar och våld. Även diskriminering mot personer med funktionsnedsättning, både socialt och i form av otillgänglighet, är ett problem i dagens skolor. Det är mönster som måste belysas och brytas; skolan behöver aktivt förebygga maktstrukturer och förhindra kränkningar.
Normkritisk pedagogik har sedan mitten av 2000-talet utvecklats som en pedagogisk metod för att utveckla det förebyggande arbetet med kränkningar i skolan. Den normkritiska pedagogiken lyckas till skillnad från till exempel genuspedagogik och andra likabehandlingsmetoder synliggöra flera normer och maktstrukturer som ligger till grund för kränkande behandling. Normkritik handlar om att, istället för att prata om ”tolerans” gentemot utsatta grupper, förstå varför människor diskrimineras och få verktyg att bryta de strukturer som skapar maktobalans i samhället. Genom att se mekanismerna bakom diskriminering kan vi även se hur olika maktstrukturer samverkar och förstärker varandra. Genom att veta varför diskriminering sker istället för att bara konstatera den, har normkritisk pedagogik förutsättningar att hjälpa oss att förändra samhället i grunden. Alla lärargrupper ska ges möjlighet till fortbildning i intersektionalitet, normkritik och antidiskrimineringsarbete.
Skolan ska vara en rättvis arbetsplats
Skolan är en arbetsplats. Detta gäller för lärargrupperna och övrig skolpersonal, barn, elever och studenter. För att alla dessa grupper ska ha inflytande över sin arbetssituation och en god arbetsmiljö måste elev- och studentinflytande, liksom demokratiska arbetsformer inom skola och utbildning, vidareutvecklas och stärkas. För att kunna utveckla kunskap och förmågor måste såväl den fysiska som den psykosociala arbetsmiljön vara stimulerande och trygg. Det innebär ökade satsningar på den fysiska miljön i grund- och gymnasieskolor och att psykosociala aspekter – som trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling – hamnar i fokus. Normgivande lagstiftning utgör en viktig del i det arbetet, men lärosäten och skolor måste också garanteras resurser och kompetens för att kunna bedriva ett effektivt och kvalitativt likabehandlingsarbete. För att underlätta för elever som blivit diskriminerade att påtala problemet hos lärare, skolledning, DO, eller för att de på annat sätt ska kunna få upprättelse, föreslår vi att varje skola ska vara skyldig att ha en anställd kontaktperson i diskrimineringsfrågor. Dessa kontaktpersoner ska fungera som en länk mellan elever och deras föräldrar å ena sidan och lärargrupperna och övrig skolpersonal å den andra. Kontaktpersonen ska tillvarata elevers intresse när de anser sig ha blivit diskriminerade, och kan med fördel även arbeta med annat förebyggande arbete mot diskriminering. Kontaktpersonen måste ha kompetens i diskrimineringsfrågor och bör inte vara en lärare då det blir ett skevt maktförhållande om en elev vill anklaga kontaktpersonen för diskriminering och denne är samma person som sätter elevens betyg.
Feministiskt initiativ strävar efter pluralism och vill verka för att skolplanens möjligheter att använda olika pedagogiska modeller och metoder stärks, för att bidra till nytänkande och bredda utbildningsutbudet. All undervisning ska vara vetenskapligt grundad och sekulär.
Skolan har en nyckelroll i en samhällsutveckling som har som mål jämställdhet, jämlikhet och frihet från alla former av diskriminering. Vinstintressen inom privata utbildningsanordnare är en försvårande omständighet. Inte sällan är arbetsmiljön präglad av lojalitetskrav i förhållande till företaget, kombinerad med en utbredd tystnadskultur inför föräldrar och media vid missförhållanden. Påtryckningar från ledningen gällande betygssättning förekommer, ibland samtidigt med uttalat ogillande av fackliga aktiviteter. Skolan hör till välfärdsstatens kärnområde. Skolan är samtidigt myndighetsutövning. Betyg är ett sätt att utvärdera elevers kunskap, men alla betygssystem innehåller också en sorterande funktion. Lärare tvingas undervisa för proven och elever lär för proven. Detta är inte en god lärandemiljö och främjar inte ett lärande av nyfikenhet eller intresse. Undervisningen ska dock bedrivas i linje med en fastställd läroplan och en ska sätta betyg.
Eleverna har skolplikt. Detta är svårt att förena med fri etableringsrätt, fri betygssättning och fria vinstuttag. Inget tyder på att friskolor generellt skulle vara sämre än kommunala skolor men på systemnivå uppträder problem som betygsinflation, ökad segregation, skev resursfördelning och ett ständigt växande regelverk för att stävja missbruk av vinstintresset. Vi menar att förskola och skola inte lämpar sig för företagsamhet som drivs med uttalat vinstintresse.
Mänskliga rättigheter och demokrati i skolan
Feministiskt initiativ vill att mänskliga rättigheter och demokrati ska ha en central roll i skolans verksamhet. I skolan formas individer som ska leva tillsammans i samhället i en anda av förståelse, fred, jämställdhet, jämlikhet och solidaritet. Skolan ska därför fokusera både på kunskapsförmedling och att förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle som bygger på alla människors lika värde. Demokrati och mänskliga rättigheter ska inte bara vara ett undervisningsämne utan genomsyra hela skolans verksamhet. Skolan ska stå upp för värderingar som bygger på alla människors lika värde och motverka krafter som vill sprida rädsla och hat. Detta är idag en del av skolans värdegrund och återfinns i läroplanen men i realiteten uppfylls inte detta och skolan måste därför få det stöd som krävs.
Skolan är en viktig motkraft mot rasism, sexism och populism i det offentliga samtalet. Sociala mediers filterbubblor förstärker idag färdiga åsikter och näthat urholkar demokratin. Elever behöver verktyg för att genomskåda när fakta förvrängs och kunskaper om härskartekniker.
Utbildningen ska genomsyras av normkritisk pedagogik och platserna ska givetvis vara avgiftsfria.
F! arbetar för att:
- Utbildningen i förskolan får ett obligatoriskt könsmakts-, funktionalitets- och hbtq-perspektiv och antirasistiskt perspektiv, samt genomsyras av normkritisk pedagogik. Förskola ska erbjuda litteratur som följer läroplanens riktlinjer för jämlikhet.
- Utbildningen i förskolan innehåller miljö- och klimatkunskap och att verksamheten bedrivs med hänsyn till miljön.
- Alla huvudmän särredovisar hur de arbetat med formuleringarna om jämställdhet i förskolans läroplan. Skolverket bör också få ökade sanktionsmöjligheter mot huvudmän som inte kan redovisa måluppfyllelse och utvecklingsarbete.
- Förskolan rustas upp samt får högre personaltäthet och mindre barngrupper. Som riktmärke föreslås en gruppstorlek på högst 15 barn i förskola. Målet bör vara en genomsnittlig personaltäthet i förskola på högst 4,5 barn per heltidsanställd – då ges möjlighet till mindre grupper för de yngsta barnen och barn i behov av särskilt stöd.
- Förskolan ska vara avgiftsfri. Garanterad plats i förskola ska gälla alla barn under 6 år. Garanterad plats i fritidshem ska gälla från 6 till 12 års ålder. Fi ska verka för obegränsad rätt till närvaro i förskolan för alla barn.
- Barnperspektivet i arbetsmiljöarbetet stärks. Fi ska verka för att föräldrar ska ges rätt att anmäla arbetsmiljöproblem i förskolan till Arbetsmiljöverket.
- Förskolor ska erbjuda ett veganskt alternativ till alla som önskar detta, samt att alla förskolor inför köttfria måndagar.
- Konfliktlösning byggd på icke-våldsprincipen ska genomsyra förskolans och fritidshemmens utbildning.
- Barn med annat modersmål än svenska ska få undervisning från förskolan, och genom hela skoltiden, både i och på sitt modersmål samt i och på svenska, detta så långt som möjligt under normal skoltid.
- All förskoleundervisning i såväl kommunala som friskolor blir vetenskapligt grundad, konfessionslös och sekulär.
- Inrättandet av en nationell ekonomisk handlingsplan med mål att stoppa segregationen mellan förskolor och fritidshem.
- Skapa en inkluderande förskola. Barn i behov av särskilt stöd ska prioriteras och ges tillräckligt med resurser.
- Fria förskolor inte ska få fördelar gentemot kommunala förskolor. Fi ska verka för förbud mot vinstutdelning inom förskolan.
- Ökade krav och arbetsuppgifter på förskolan alltid ska gå hand i hand med ökade resurser.
- Alla barn och unga ska ha god tillgång till socionom/socialpedagog (kurator), psykolog, skolsköterska och hälsopedagog. Dessa professioner ska omfattas av kompetens gällande genus, funktionalitet, hbtq och antirasism.
- Fria förskolor inte ska få neka personer med funktionsnedsättning plats eller stöd.
- Vegetabilisk kost blir norm i alla förskolor genom att erbjuda minst ett fullvärdigt, vegetabiliskt måltidsalternativ varje dag. Alla förskolor ska även införa helt vegetabiliska dagar.
- Varje kommun tillhandahåller natt- och helgöppna förskolor.
- Lärargrupperna ska ges ordinationsrätt, laglig rätt att besluta om extra stöd till elever med behov av detta.
- Förskolor med papperslösa barn i en 6-årsgrupp ska ha laglig rätt att inte lämna ut uppgifter om dessa barn till Polisen eller Migrationsverket.
Skolan ska ledas av likvärdiga livschanser och jämlikhet.
Kommunaliseringsutredningen 2013, OECD och Pisa-undersökningen 2016 har visat att det fria skolvalet ökat segregation och ojämlikheten inom utbildningssystemet och resten av samhället.
F! arbetar för att:
- Det fria skolvalet avvecklas till förmån för likvärdiga livschanser och jämlikhet.
- Elever får rätt till information om sina rättigheter i skolan och att detta stadgas i Skollagen.
- Elevers inflytanderätt över utvärderings-, kvalitets-, likabehandlings- och arbetsmiljöarbetet framgår i 4 kap 9 § Skollagen.
- Huvudmän som inte fullföljer sitt inflytandeuppdrag eller stödjer elevers sammanslutningar föreläggs med vite.
- Elevers sammanslutningar ges rätt till lokaler, och material från skolledningen.
- En statlig satsning görs på större jämförande studier kring hur förutsättningarna som barngruppers storlek, lärartäthet samt personalens kompetens påverkar fritidshemmens måluppfyllelse, samt forskning kring fritidshemmens betydelse för nyanlända, samt andra studier som syftar att se hur fritidshemmen kan utvecklas än mer.
- Utbildning till grundlärare och arbete vid fritidshem bör motsvara utbildning till förskollärare eller grundskoleärare; en satsning på fritidspedagogers löner bör göras, inklusive en extra satsning på löner i socioekonomiskt utsatta områden.
- Utbildningen i grundskolan får ett obligatoriskt könsmakts-, funktionalitets- och hbtq-perspektiv och antirasistiskt perspektiv.
- Utbildningen i grundskolan genomförs med inslag av normkritisk pedagogik.
- Utbildningen i grundskolan innehåller miljö- och klimatkunskap och att verksamheten bedrivs med hänsyn till miljön.
- Feministiskt självförsvar, och utbildning om hur normer och föreställningar om manlighet bidrar till att begränsa kvinnor och flickors utrymme i det offentliga rummet, erbjuds på samtliga skolor.
- Alla huvudmän särredovisar hur de arbetat med formuleringarna om jämställdhet i grundskolans läroplan. Skolverket bör också få ökade sanktionsmöjligheter mot huvudmän som inte kan redovisa måluppfyllelse och utvecklingsarbete.
- Skola och fritidsverksamhet rustas upp, samt för högre personaltäthet och mindre barngrupper i skola och fritidsverksamhet. Som riktmärke föreslås en gruppstorlek på högst 20 barn i grundskolan.
- Barnperspektivet i arbetsmiljöarbetet stärks. Fi ska därför verka för att föräldrar ska ges rätt att anmäla arbetsmiljöproblem i skolan till Arbetsmiljöverket.
- Konfliktlösning byggd på icke-våldsprincipen ska genomsyra grundskolans och fritidsverksamhetens utbildning. Vidare ska lärargrupperna och övrig skolpersonal samt elever utbildas om hur normer, maktstrukturer och föreställningar om manlighet begränsar individers utrymme i det offentliga rummet.
- Barn med annat modersmål än svenska ska få undervisning både i och på sitt modersmål, samt i och på svenska, genom hela skoltiden, så långt som möjligt under skoltid.
- Alla skolor ska ha sex- och samlevnadsundervisning på modersmål.
- Meningen ”i överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism” som finns i Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet ska strykas.
- All skolundervisning i såväl kommunala som friskolor blir vetenskapligt grundad, konfessionslös och sekulär samt inkluderar olika lärstilar.
- Inrätta en nationell ekonomisk handlingsplan med mål att stoppa segregationen mellan skolor.
- Alla elever ska ha rätt till professionell vägledning genomsyrad av genus- och funktionalitetsperspektiv, antirasistiskt och ett normkritiskt perspektiv. Dagens samhälle förändras snabbt när det gäller utbildning/yrken/arbetsmarknad samtidigt som vi fortfarande har en könssegregerad arbetsmarknad.
- Alla elever i grundskolan ska få gratis kollektivtrafik oavsett avstånd till skola.
- Driva en inkluderande skola. Barn och ungdomar i behov av särskilt stöd ska prioriteras och ges tillräckligt med resurser. Forskningen om, och användningen av, alternativ pedagogik ska stärkas.
- Samtliga grundskolor ska vara tillgängliga. Elever ska kunna få utbildning på sin hemort och få de individuella stödåtgärder som krävs.
- Staten åter tar över ansvaret för grundskolan.
- Friskolor inte ska få fördelar gentemot kommunala grundskolor.
- Förbjuda vinstutdelning inom grundskolan.
- Ökade krav och arbetsuppgifter på skolan alltid ska gå hand i hand med ökade resurser.
- Elever med rörelsehinder ska ha rätt till prao, feriearbeten eller annan arbetslivserfarenhet.
- Mindre gruppverksamhet ska finnas tillgänglig på alla skolor. Grupperna ska ledas av särskilt utbildade ledare med kompetens om genus, funktionalitet, hbtq, antirasism, klimat, miljö och demokrati.
- Ge möjlighet till ett kommunalt veto vid etablering av nya friskolor.
- Friskolor inte ska få neka personer med funktionsnedsättning plats och stöd. Friskolorna ska vara öppna för alla och ingen ska nekas på grund av särskilda stödbehov.
- Vegetabilisk kost blir norm i alla grundskolor genom att erbjuda minst ett fullvärdigt, vegetabiliskt måltidsalternativ varje dag. Alla grundskolor ska även införa helt vegetabiliska dagar.
- Varje skola ska ha en anställd diskrimineringskontaktperson som ska arbeta med diskrimineringsfrågor.
- Införa max sex timmars skoldag.
- Föra en läx- och betygsfri grundskola.
- Sex- och samlevnadsundervisningen är obligatorisk för alla elever.
- Digitalisering– och programmeringskunskaper ska ingå i läroplanen för grundskolan.
- Lärargrupperna ges ordinationsrätt.
- Grundskolan ska vara avgiftsfri. Garanterad plats i fritidshem ska gälla från 6 till 12 års ålder.
- Papperslösa barn som går i grundskolan ska ha fredad väg till och från skolan, att polisen inte ska ha rätt att gripa dessa elever under deras väg till och från skolan.
- Estetiska ämnen får större plats i förskolan, förskoleklassen och grundskolan inklusive fritidshemmet.
- Alla grundskolor ska erbjuda frukost och eftermiddagsmål till sina elever.
Resurser måste finnas för att möta elevernas enskilda behov.
Elevernas välmående måste främjas
Enligt de rekommendationer som finns, bland annat från Svensk kuratorsförening, ska alla skolor ska ha tillgång till en skolkurator som täcker elevernas behov utifrån elevantal vilket är högst 300–400 elever per heltidsanställning. På högstadiet har eleverna större behov av samtal på egna initiativ och där bör elevantalet per skolkurator vara lägre. Vid speciella tider, som vid flyktingkrisen i Syrien då många traumatiserade barn och unga kommit till Sverige, bör huvudmännen anställa flera kuratorer för att möta elevernas behov, och tillgången bör anpassas efter skolornas socioekonomiska upptagningsområde. Skolkuratorn ska ha socionomexamen eller likvärdig utbildning.
F! arbetar för att:
- Alla skolor ska ha tillgång till en skolkurator som täcker elevernas behov utifrån elevantal, vilket är högst 300-400 elever per heltidsanställning.
- Skolsköterskan ska ha möjlighet att utöver sina fasta arbetsuppgifterna ha tid och möjlighet att möta elever och föräldrar enskilt.
- Tillgången till skolsköterska anpassas efter skolornas socioekonomiska upptagningsområde.
- Kommuner och friskolor ska ha god tillgång till skolpsykologer för konsultation, utredningsstöd, tester och deltagande i skolornas förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbete.
- Alla elever på högstadiet och på gymnasiet garanteras de samtal de behöver med studie- och yrkesvägledare, att SYV finns tillgänglig som stöd för lärarna i deras studie- och yrkesvägledande arbete i de lägre stadierna, samt att studie- och yrkesvägledare deltar i elevhälsoarbetet för övrigt.
- Skolorna ska ha resurser att anställa till exempel socialpedagoger, för att stärka och stödja eleverna i deras dagliga psykosociala lärande och i deras lekmiljö.
- Alla skolor ska få de resurser som krävs för att anställa specialpedagoger/speciallärare på skolorna för att möta elevernas enskilda behov i deras lärande.
- Det ska finnas en central stab av specialpedagoger med spetskompetenser när det gäller till exempel förskolebarn, barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättning samt barn med syn- och hörselnedsättningar, som en resurs för skolorna utifrån de behov som finns.
- Rektorer och skolledare på alla nivåer har kunskap om hur de bäst arbetar med elevhälsofrågorna och tillvaratar de olika kompetenserna i Elevhälsoteamet (EHT) på bästa sätt utifrån aktuell forskning och beprövad erfarenhet.
Studievägledare utbildas i antidiskriminering för att bryta segregerade utbildnings- och yrkesval.
Eleverna har rätt till informationen om sina rättigheter i skolan
Ett mål för den feministiska politiken är att bryta segregeringen på arbetsmarknaden. Elevernas val efter den obligatoriska grundskolan är idag i hög grad könsbundna, men elever påverkas även av faktorer knutna till klass, funktionalitet, etnicitet och religiös tillhörighet. Det är därför viktigt att studie- och yrkesvägledande personal utbildas i frågor kring antidiskriminering och medverkar till att bryta segregerade utbildnings- och yrkesval.
F! arbetar för att:
- Elever får rätt till information om sina rättigheter i skolan och att detta stadgas i Skollagen.
- Elevers inflytanderätt över utvärderings-, kvalitets-, likabehandlings- och arbetsmiljöarbetet framgår i 4 kap 9 § Skollagen.
- Huvudmän som inte fullföljer sitt inflytandeuppdrag eller stödjer elevers sammanslutningar föreläggs med vite.
- Elevers sammanslutningar ska ges rätt till lokaler, och material från skolledningen.
- Utbildningen i gymnasieskolan får ett obligatoriskt könsmakts-, funktionalitets- och hbtq-perspektiv och antirasistiskt perspektiv.
- Utbildningen i gymnasieskolan genomförs med inslag av normkritisk pedagogik.
- Utbildningen i gymnasieskolan innehåller miljö- och klimatkunskap och att verksamheten bedrivs med hänsyn till miljön.
- Feministiskt självförsvar, och utbildning om hur normer och föreställningar om manlighet bidrar till att begränsa kvinnor och flickors utrymme i det offentliga rummet, erbjuds på samtliga skolor.
- Alla huvudmän särredovisar hur de arbetat med formuleringarna om jämställdhet i gymnasieskolans läroplan. Skolverket bör också få ökade sanktionsmöjligheter mot huvudmän som inte kan redovisa måluppfyllelse och utvecklingsarbete.
- Elevperspektivet i arbetsmiljöarbetet stärks. Fi ska verka för att elever ska ges rätt att anmäla arbetsmiljöproblem i gymnasieskolan till Arbetsmiljöverket.
- Konfliktlösning byggd på icke-våldsprincipen ska genomsyra gymnasieskolans utbildning. Vidare ska lärargrupperna, övrig skolpersonal och elever utbildas om hur normer, maktstrukturer och föreställningar om manlighet bidrar till att begränsa individers utrymme i det offentliga rummet.
- All skolundervisning, i såväl kommunala som friskolor, blir vetenskapligt grundad, konfessionslös och sekulär, samt inkluderar olika lärstilar.
- Alla elevers rätt till professionell vägledning genomsyrad av genus-, funktionalitets-, antirasistiskt och normkritiskt perspektiv. Dagens samhälle förändras snabbt när det gäller utbildning/yrken/arbetsmarknad samtidigt som vi fortfarande har en könssegregerad arbetsmarknad.
- Elever med rörelsehinder ska ha rätt till prao, feriearbeten eller annan arbetslivserfarenhet. Syo-vägledare ska ha kunskap om hur det är att leva med rörelsehinder så att de kan stödja ungdomar i deras yrkesval utifrån intressen och resurser.
- En översyn av gymnasiala program för att ge elever möjlighet att upptäcka nya och andra aspekter inom sina intresseområden. Programmens konstruktion ska inte upprätthålla eller förstärka könsbundna eller klassbundna yrkesval.
- Alla gymnasieelever ska få gratis kollektivtrafik oavsett avstånd till skola eller universitet.
- Vegetabilisk kost blir norm i alla gymnasium genom att erbjuda minst ett fullvärdigt, vegetabiliskt måltidsalternativ varje dag. Alla gymnasium ska även införa helt vegetabiliska dagar.
- Alla gymnasieskolor ska erbjuda frukost och eftermiddagsmål till sina elever.
- Samtliga gymnasieskolor ska erbjuda kostnadsfri lunch.
- Skapa en inkluderande skola. Ungdomar i behov av särskilt stöd ska prioriteras och ges tillräckligt med resurser. Forskningen om och användningen av alternativ pedagogik ska stärkas så att Gymnasiesärskolan på sikt kan fasas ut.
- Samtliga gymnasieskolor ska vara tillgängliga. Elever ska kunna få utbildning på sin hemort och få de individuella stödåtgärder som krävs.
- Friskolor inte ska få neka personer med funktionsnedsättning plats och stöd. Friskolorna ska vara öppna för alla och ingen ska nekas på grund av särskilda stödbehov.
- Riksgymnasierna för elever med rörelsehinder ska avvecklas.
- Staten åter tar över ansvaret för gymnasieskolan.
- Förbjuda mot vinstutdelning inom gymnasieskolan.
- Alla gymnasieskolor och alla elever ska ha tillgång till heltidsanställd kurator, skolsköterska, psykolog, studie- och yrkesvägledare, social- och specialpedagog samt skolbibliotekarie.
- Mindre gruppverksamhet ska finnas tillgänglig på alla skolor. Grupperna ska ledas av särskilt utbildade ledare med kompetens om genus, funktionalitet, hbtq, antirasism, klimat, miljö och demokrati.
- Både yrkes- och högskoleförberedande program i gymnasieskolan (GY11) ska garantera grundläggande behörighet till högskolestudier.
- Estetisk kommunikation blir gymnasiegemensamt ämne.
- Varje gymnasieskola ska ha en anställd diskrimineringskontaktperson som ska arbeta med diskrimineringsfrågor.
- Införa max sex timmars skoldag.
- Lärargrupperna ska ges ordinationsrätt.
- Papperslösa barn som går i gymnasiet ska ha fredad väg till och från skolan, att polisen inte ska ha rätt att gripa dessa elever under deras väg till och från skolan.
- Fler lärosäten ska ge möjlighet till en alternativ urvalsprocess vid antagningar till utbildningsplatser.
- Skolplikten ska förlängas till gymnasiet.
Dörren till vidareutbildning och omskolning ska stå öppen under en människas hela liv.
Vuxnas lärande ska innehålla mål om jämställdhet
Dörren till utbildning, vidareutbildning och omskolning ska stå öppen under en människas hela liv. Feministiskt initiativ vill värna ett system där kommunal vuxenutbildning, folkhögskolor, studieförbund, yrkesutbildningar, utbildning genom ESF-anslag och andra vägar utgör en möjlighet att göra nya yrkes- och livsval även efter 18 års ålder. Vuxenutbildning har dessutom en speciell funktion i arbetet med att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden. Staten måste ta initiativ till ett bildningsarbete som synliggör könsmaktsordningens uttryck och hur den samverkar med andra maktordningar, som strukturell rasism och heteronormativitet.
F! arbetar för att:
- EU:s definition av livslångt lärande inkluderar demokratisk bildningstradition och att såväl det formella som det informella lärandet ger utrymme för individers fria utveckling inom ramen för statens ansvar och därmed finansiering.
- Kommande lagar om vuxnas lärande ska innehålla mål om jämställdhet och på samma sätt som ungdomsskolan bedriva undervisning som grundas på ett obligatoriskt könsmakts-, funktionalitets- och hbtq-perspektiv och antirasistiskt perspektiv med inslag av normkritisk pedagogik.
- Folkhögskolestudier, i enlighet med målet att främja medborgerlig bildning, ska vara en egen kvotgrupp med två år i CSN:s regelverk.
- Statliga bidrag till och samarbete med företagsutbildningar ska innehålla normkritisk pedagogik och intersektionellt perspektiv samt att företag aktivt motverkar en könssegregerad arbetsmiljö.
- All upphandling av vuxenutbildning har krav på en jämställdhetsplan för anställda samt genuspedagogisk kompetens.
- Flyktingmottagandet ska ge kvinnor med små barn lika möjligheter som män att komma igång tidigt med svenska för invandrare (SFI) och dessa ska ges möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen.
- Tvåårsbegränsningen på SFI-utbildningen tas bort. Alla ska ha rätt att få lära sig språket i sin takt.
- SFI-undervisningen ska utgå från ett feministiskt och antirasistiskt perspektiv. Undervisningen ska utgå från individens egna förutsättningar och behov. För att skapa praktiska förutsättningar för detta i kommuner med litet flyktingmottagande bör samverkan ske med närliggande kommuner. SFI-undervisningen ska kvalitetssäkras.
- Lärargrupperna ska ges ordinationsrätt.
- De SFI-studenter som inte omfattas av etableringsersättning ska ha rätt till annan form av studiebaserad finansiering.
Människors möjligheter att studera ska inte vara beroende av individens ekonomi.
Akademin behöver bryta med sina maktstrukturer
Högre utbildning ska vara avgiftsfri och tillgänglig för alla. Människors möjligheter att studera ska inte vara beroende av individens ekonomi, hälsa, familjesituation, etnicitet eller funktionalitet. Studiemedelssystemet ska likställas med arbete i förhållande till sociala trygghetssystem, förmåner och status. Likaså är utbildning ingen handelsvara och vi vill verka mot en kommersialisering av högre utbildning. För att säkra en hög kvalitetsnivå i den högre utbildningen bör genus-, funktionalitets-, antirasistiska och normkritiska perspektiv genomsyra utbildningarna. Dessa perspektiv måste också genomsyra akademin i sig för att bryta de maktstrukturer som finns inom akademin idag.
F! arbetar för att:
- Genomföra en total översyn av resurstilldelningssystemet för högre utbildning ur ett könsmaktsperspektiv.
- Genomföra en total översyn av det befintliga studiefinansieringssystemet ur ett könsmaktsperspektiv, som syftar till att det på sikt ersätts med studielön. Det nya systemet ska utformas så att alla studenter ska ha tillgång till de sociala trygghetssystemen. Till exempel ska studenter kunna kombinera föräldraskap med heltidsstudier och de omfattande bristerna i sjukförsäkringssystemet ska åtgärdas.
- Översynen även ska syfta till att vuxenutbildningssystemet, för människors potentiella utveckling, och studiefinansieringen inte motverkar varandra.
- Den högre utbildningen genomsyras av ett könsmakts-, funktionalitets- och hbtq-perspektiv och antirasistiskt perspektiv.
- Den högre utbildningen genomförs med inslag av normkritisk pedagogik.
- Utbildningen på högskolor innehåller miljö- och klimatkunskap och att verksamheten bedrivs med hänsyn till miljön.
- Obligatoriska moment rörande perspektiv på genus, funktionalitet, hbtq och antirasism införs i klientorienterade yrkesutbildningar.
- Könspyramiden inom akademin bryts. Det ska vara minst hälften kvinnor på alla poster och på alla nivåer inom akademin.
- Varje doktorand ska ha rätt till en bihandledare.
- Göra individuell karriärplanering till norm inom forskarutbildningen.
- Alla doktorander ska ha tillgång till en mentor under sin forskarutbildningstid.
- Den högre utbildningen är avgiftsfri för alla studenter, även för utomeuropeiska studenter.
- Forskarutbildningen fortsättningsvis ska vara fyra år.
- Forskningsmedel som öronmärkts för genusforskning ska utgå till projekt där genus är i centrum för forskningen.
- Personer som har avlagt doktorsexamen ska kunna ansöka om forskningsmedel hos statliga forskningsråd (som VR, FAS, Riksbanken) utan att behöva bifoga en signerad bekräftelse från prefekten för forskningsinstitutionen.
- Stärka samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning, samt att båda dessa kunskapsområden integreras i samtliga former av eftergymnasial utbildning, inklusive yrkesutbildningar.
- Stärka intersektionalitetsperspektivet i tilldelningen av forskningsmedel.
- Alla studenter får nyttja kollektivtrafik utan kostnad oavsett avstånd till skola eller universitet.
- Sveriges universitet och högskolor ska drivas i statlig offentlig regi, inte som privata stiftelser eller dylikt.
- Fler lärosäten ska ge möjlighet till en alternativ urvalsprocess vid antagningar till utbildningsplatser.
- Arbetslivserfarenhet ska inkluderas i meritvärdet vid antagning till högre utbildning.
- Validerade utländska akademiska meriter ska erkännas och jämställas med de svenska
- Studenter ska erbjudas fullvärdig finansiell ersättning vid deltidssjukskrivning.
Sex- och samlevnadsundervisning, normkritisk pedagogik samt klimatkunskap ska föras in i examensmålen.
F! arbetar för att:
- Lärarutbildningen och rektorsutbildningen får ett obligatoriskt könsmakts-, funktionalitets-, hbtq-, antirasistiskt-, genus- och klassperspektiv. Fi ska även verka för att utexaminerade lärare får kontinuerlig vidareutbildning kring dessa områden.
- Sex- och samlevnadsundervisning, normkritisk pedagogik, samt miljö- och klimatkunskap förs in i examensmålen för lärarprogrammen.
- Lärarexamen inbegriper dokumenterade kunskaper om alla diskrimineringsgrunder.
- FN:s barnkonvention ska bli en obligatorisk del av lärarutbildningen och rektorsutbildningen, samt att även FN:s resolution 1325 om kvinnors inflytande i fredsprocesser och konfliktområden blir en obligatorisk del av sagda utbildningar.
- Fritidspedagoger ges lärarlegitimation.
- Rektorer ska inneha dokumenterad pedagogisk utbildning motsvarande en lärarutbildning.
- Lärar- och rektorsutbildningarna innehåller kunskap om elevrätt och elevers inflytande.
- En satsning ska göras på snabbspår för validering av lärarutbildning för nyanlända.
Gör de estetiska ämnena i gymnasiet obligatoriska igen.
Kulturen bör vara ständigt närvarande, inte på tillfälligt besök
Skolan är en mycket viktig kulturinstitution. Kultur för barn och unga ska vara likvärdig och tillgänglig för alla. Såväl möten med professionell kultur och amatörkultur, samt elevernas egna skapande är nödvändiga delar av skolans innehåll. Det är inte bara viktigt att ha tillgång till en viss kvantitet av kulturaktiviteter, utan även att säkerställa tillgång till en mångfald av estetiska kvaliteter och praktiker. Kulturens betydelse för skolarbetet behöver föras fram av både skol- och kulturpolitiken. Estetiska ämnen ska ses som kunskapsområden i sin egen rätt, samtidigt som det blir tydligare att kultur bidrar till skolans läroplan och till elevernas skolresultat. Kulturen ska inte vara på tillfälligt besök utan ingå som en integrerad del i skolans arbete. Vi anser därför att de estetiska ämnena i gymnasieskolan ska göras obligatoriska igen.
Projektet Skapande skola når drygt hälften av alla skolbarn i Sverige. Verksamheten fungerar bra där även övrig verksamhet fungerar bra, men det finns svårigheter för professionella kulturarbetare och representanter från skolan att mötas. Feministiskt initiativ anser att om Skapande skola fortsatt ska vara en bärande del av politiken för kultur i skolan, måste resultaten vad gäller jämnt fördelade resurser och likvärdigt utfall förbättras avsevärt. Administrationen kring ansökningar måste underlättas så att skolor med mindre kapacitet kan ta del av medlen fullt ut. Sammanhållen statistik över utfallet behöver kontinuerligt tas fram tillsammans med förslag på åtgärder. Även den frivilliga Kulturskolan måste stärkas ytterligare och vara likvärdig över hela landet. Den ska också vara avgiftsfri och ha platsgaranti. Feministiskt initiativ ser positivt på ett tätare samarbete mellan Skapande skola och Kulturskolan.
F! arbetar för att:
- Estetisk kommunikation blir gymnasiegemensamt ämne.
- Skapande skola görs likvärdig över hela landet och att verksamheten kontinuerligt följs upp.
- Kulturskolan har platsgaranti och görs avgiftsfri överallt.
Skolbiblioteket ska vara en integrerad del av skolverksamheten.
Bibliotekarier i skolan ska få undervisa inom deras kompetens
Av alla olika former av bibliotek, har skolbiblioteken generellt haft den minst gynnsamma utvecklingen. 2011 blev tillgången till skolbibliotek obligatorisk, men enligt Kungliga bibliotekets statistik från 2014 saknar fortfarande en femtedel av eleverna i Sverige ett skolbibliotek, och hälften saknar ett bemannat bibliotek. Skolbiblioteken befinner sig i skärningspunkten mellan utbildning och kultur. Det har varit otydligt vem som egentligen har ansvaret, folkbiblioteken eller skolan, vilket i många fall lett till att frågan fallit mellan stolarna.
Feministiskt initiativ anser att skolbibliotekens särart och roll som pedagogisk resurs måste poängteras. Under ledning av välutbildade skolbibliotekarier får elever undervisning i medie- och informationskunnighet. Även det läsfrämjande arbetet är oerhört viktigt: att kunna läsa längre texter är en färdighet som hela tiden behöver tränas, och läsning stimulerar fantasi och gynnar språkutveckling. Att göra skolornas samlingar sökbara ger en bättre överblick och leder till mer effektivt resursutnyttjande. Olika sorters bibliotek tjänar på att samverka och avtala om resursfördelning och användning av personal.
Sammanfattningsvis är de skolbibliotekslösningar som finns högst varierande. På en del håll finns väl fungerande skolbibliotek, på andra håll är resursbristen uppenbar. I de flesta kommuner är skolbiblioteksverksamheten starkt decentraliserad, vilket underminerar långsiktighet och likvärdighet. För att skolan i Sverige ska bli likvärdig måste staten ta ett större ansvar.
F! arbetar för att:
- Alla skolor ger sina elever tillgång till ett fysiskt, såväl som ett digitalt, skolbibliotek.
- De statliga bidragen till utökning av personal på skolbiblioteken stärks så att alla skolor får möjlighet att anställa professionellt utbildade skolbibliotekarier.
- Statliga bidrag ges till upprustning av skolbibliotekslokaler.
- Statliga bidrag ges till till uppbyggnad av digitala skolbibliotek med gemensamma kommunala datorsystem för att främja överblick av resurser och material.
- Olika sorters bibliotek uppmuntras till att samverka så att gemensamma resurser utnyttjas på bästa sätt.
- Staten ställer krav på att kommunerna upprättar en handlingsplan för skolbibliotekens utveckling och att varje skolbibliotek kontinuerligt följs upp och utvärderas.
- Skolbibliotekens pedagogiska roll ska tas upp i form av en obligatorisk kurs under lärarutbildningen och den statliga rektorsutbildningen.
- Skolbiblioteken blir en integrerad del av skolans pedagogiska verksamhet och att skolbibliotekarier får möjlighet att undervisa elever.
- Lärarbibliotekarier ges regelbunden fortbildning inom skolbiblioteksområdet.