Bostadsbyggande utifrån behov

Bostadsbyggandet ska styras av invånarnas verkliga behov med ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv och inte av bostadsföretags kortsiktiga vinstintressen.

Många som efterfrågar bostäder har begränsade ekonomiska resurser, men nästan inga bostäder byggs för den målgruppen. Politiken måste ta sitt ansvar genom att stimulera bostadsbyggande, inte minst av hyresrätter med bra standard till rimliga priser.

Allmännyttans roll som prispressare måste återetableras. Detta innebär att avkastningskravet inom allmännyttan måste tas bort. Möjligheterna att använda vinster från de kommunala bostadsbolagen till annan kommunal verksamhet måste ytterligare begränsas. Staten bör återinföra att sätta ett mål för hur stor andel av den disponibla inkomsten som ska gå till boendekostnader vid boende i hyresrätt.

Stora delar av det som kallas miljonprogrammen är idag i behov av renovering och upprustning. Att det genomförs är i grunden bra. Ofta uppstår dock i samband med renoveringar en situation som brukar kallas renovräkningar, att hyresvärdar passar på att höja standarden i lägenheterna för att ytterligare kunna höja hyrorna vilket leder till att hyresgästerna inte har råd att bo kvar. Att renovera blir då ett sätt att få de ekonomiskt svagare att flytta från området till förmån för personer med högre betalningsförmåga. Feministiskt initiativ anser att renoveringar måste ske med hyresgästerna i fokus och där hyresgästerna får vara med och bestämma nivån på standardhöjningarna.

Kommunerna måste ta sitt ansvar genom att ställa mark till förfogande men också köpa mark som kommunen inte äger i de fall detta behövs för att få till ett byggande. Genom att kommuner genom de kommunala bostadsbolagen köper fastigheter som är ute till försäljning kan det allmännyttiga beståndet stärkas och breddas. Kommunerna behöver ställa tydliga krav på byggföretag i samband med markanvisning för att bostäderna ska motsvara invånarnas behov. Till exempel kan kommunen kräva att en andel av de nybyggda lägenheterna ska ha låga hyror. Kommunen behöver vidare ställa krav på att det på den anvisade platsen byggs bostäder inom en avtalad tid. Den avtalade tiden innefattar tid för handläggning och eventuella överklaganden men ger inte bolaget som ska bygga möjlighet att enbart invänta att det ska bli mer ekonomiskt gynnsamt att bygga på den anvisade platsen.

Familjebildandet liksom boendet ser ut på många olika sätt och bostäderna behöver motsvara det verkliga behovet och också vara mer flexibelt när behoven förändras, så att det är enklare att antingen byta bostad eller slå samman/dela befintliga bostäder. Uthyrning ska inte enbart ske till en ensam person eller ett par utan det ska även finnas möjlighet till så kallade kompiskontrakt.

Många bor i både lägenheter och hus med fler rum än vad de har behov av. Både kommuner och stat måste ta tillvara människors engagemang och de lediga rum som finns i människors privata bostäder. Det måste ges möjlighet att hyra ut en del av sin bostad till asylsökande och få ersättning för detta från Migrationsverket.

Bostäder ska byggas med hållbarhet i fokus

För att säkra ett hållbart byggande på lång sikt är det viktigt att ha en hög kvalitet när det gäller val av material och byggnadsteknik. Bostäder byggda med ett miljövänligt fokus i byggprocessens alla delar skonar miljön, håller längre och ger hälsosammare bostäder. För att hålla nere boendekostnaderna är det att föredra att bygga något mindre lägenheter och med en enklare standard när det gäller ytskiktet i lägenheterna.

Bostäder och bostadsområden ska utformas efter ett miljömässigt hållbart vardagsliv där sopsortering underlättas, där det finns bra och tillgängliga utrymmen för cykelparkering, närhet till och trygg och trafiksäker väg till kommunikationer samt samhällsservice och affärer som är lätta att nå för invånarna. Vidare måste bilismen börja bära sina kostnader för den mark som tas i anspråk.