Syn på brott och straff
Ett icke-diskriminerande rättsväsende är grunden för ett demokratiskt välfärdssamhälle.
F! arbetar för att:
- Fi ska verka för att alla verksamma inom rättsväsendet ska genomgå en obligatorisk utbildning med könsmakts-, antirasistiskt och hbtq-perspektiv samt att kurser inom dessa områden blir obligatoriska på alla juristutbildningar.
- Fi ska verka för att positiv särbehandling ska kunna användas som ett verktyg för att uppnå bättre representativitet i rättsväsendet.
- Fi ska verka för att polisutbildningen ska omfatta ett könsmakts-, antirasistiskt, och normkritiskt perspektiv, för att säkra en kompetenshöjning. Utbildningen måste även innehålla kunskap om bemötandet av brottsdrabbade.
- Fi ska verka för att polisutbildningen ska göras om till en högskoleutbildning.
- Fi ska verka för att polisen inför ett rapportsystem för identitetskontroller och visiteringar.
- Fi ska verka för att det inrättas en, från polisväsendet helt fristående, organisation för utredning av brott där poliser är misstänkta gärningsmän.
- Fi ska verka för att det bildas särskilda enheter som hanterar hatbrott inom polisen.
- Fi ska verka för att även transpersoner och personer som inte passar in i normen om vad som anses vara manligt eller kvinnligt ska inkluderas i definitionen av vilka grupper som kan utsättas för hatbrott.
- Fi ska verka för att pengar avsätts till organisationer för att driva informativt arbete när det gäller hatbrott och diskriminering av hbtq-personer samt rasifierade.
- Fi ska verka för att det tillförs medel till brottsofferjourer av och för de strukturellt mest utsatta för hatbrott.
- Fi ska verka för att Sverige ska respektera det absoluta förbudet mot tortyr genom att införa ett särskilt tortyrbrott i den nationella lagstiftningen.
- Fi ska verka för att en utredning tillsätts för att hitta andra lösningar än fängelse och inlåsning. Utredningen bör ta avstamp i forskning kring vad som förhindrar brott och återfall i brott samt titta internationellt på hantering av personer som begått brott.
- Fi ska verka för att öka insynen i låsta institutioner för att kunna synliggöra missförhållanden.
- Fi ska verka för att modernisera systemet för testamenten genom elektronisk signering och förvaring.
- Fi ska verka för att säkerställa tillgången på auktoriserade tolkar
- Fi ska verka för att auktoriserade tolkar ska användas vid kontakt med myndigheter och domstolar.
Ett fungerande och icke-diskriminerande rättsväsende är grunden för ett demokratiskt välfärdssamhälle. Så ser verkligheten inte ut idag, utan brott bedöms olika beroende på vem som begår dem och vem den brottsdrabbade är. Till exempel påverkas domstolarnas bevisvärdering och bedömning av vittnens trovärdighet av faktorer som kön, sexuell läggning, föreställningar om ras/etnicitet, funktionalitet, klass, religion eller trosuppfattning, könsuttryck, könsidentitet, ålder eller medborgarskap. De som generellt har mer makt i samhället har lättare att bli trodda, medan diskriminerade grupper misstänkliggörs eller tas på mindre allvar.
Syn på brott och straff
Feministiskt initiativ anser att människor varken föds till att följa lagen eller till att bryta mot den, utan att alla kan begå brott under särskilda förutsättningar. Politikens uppgift är att skapa frihet för alla människor, så att ingen ska behöva utsättas för eller utsätta andra för brott. Det kan vi uppnå genom att motverka sociala orättvisor.
Feministiskt initiativ anser att hårda straffsatser för att avskräcka människor att begå brott representerar ett omänskligt synsätt, som på sikt förstärker samhällsproblem istället för att förändra från grunden. Vi behöver skifta fokus från bestraffning till att vidta åtgärder som leder till att brottet inte händer igen. Istället för att förespråka generell straffskärpning vill vi jobba förebyggande genom utjämning av sociala villkor och förändring av destruktiva normer. Det behöver arbetas fram fler vetenskapligt beprövade metoder än de idag vanligaste påföljderna inlåsning och fotboja för att komma till rätta med att brott begås, för att minska återfall och minimera risken för brottsupptrappning.
Feministiskt initiativ anser att rättssystemet måste bli bättre på att säkerställa den brottsdrabbades säkerhet. Det innebär att det fortsatt behövs åtgärder som möjliggör att den som begått brottet och den som har utsatts för brottet kan hållas åtskilda. Feministiskt initiativ ser också att det finns områden där skärpningar av straffsatsen är nödvändig. Kvinnors säkerhet är idag lågt prioriterat inom rättsväsendet, i jämförelse med andra grova brott. Feministiskt initiativ anser att straffet för grov kvinnofridskränkning inte motsvarar brottets allvar. Ett strängare straff ska dock kombineras med att den dömde ska erbjudas adekvat behandling. Vi anser även att det finns behov av nya brottsrubriceringar, till exempel för tortyrbrott.
Enligt lag kan barn som fyllt 15 häktas. Feministiskt initiativ anser att åldersgränsen för häktning ska höjas till 18 år. Istället för häktning ska rätten (på eventuellt yrkande av åklagaren) och om häktningsskäl i övrigt föreligger kunna överlämna den unga till socialtjänsten som beslutar om behövliga åtgärder under den tid som häktning annars kan bli aktuell. Om överlämnande till socialtjänsten sker av rätten ska socialtjänsten samråda med åklagaren om eventuella behov av åtgärder så att den misstänkta (barnet) inte kan påverka utredningen.
Feministiskt initiativ tror att fängelsemiljöer som de är utformade idag delvis bidrar till att öka risken för upprepad brottslighet. Feministiskt initiativ vill förbättra levnadsvillkoren på låsta institutioner för att skapa en mer human miljö som ger bättre förutsättningar för den som blir inlåst. Många intagna vittnar om att de inte har tillgång till livsnödvändig vård som de har rätt till, som hormon- och insulinbehandlingar och missbruksvård. Det utsätter personer som är inlåsta för hälsofara.
Trygghet och säkerhet
Feministiskt initiativ vill se en värld där alla människor kan röra sig fritt i det offentliga rummet, där alla, oavsett vem de är, ska känna sig säkra på att inte utsättas för våld när de lämnar sitt hem. Alla människor ska känna sig fria att uttrycka sin könsidentitet och inte riskera att stoppas av myndigheter, på grund av hudfärg eller uppfattad etnicitet eller avvisas på grund av tiggeri eller hemlöshet.
Feministiskt initiativ anser att dagens samhälle tenderar att prata om ”trygghet” som något som kan uppnås genom ökat antal poliser, kameraövervakning och ordningsvakter. Vi menar att trygghet skapas genom att motverka sociala orättvisor snarare än genom ökad kontroll och övervakning. Vi tror inte att det är en slump att de bostadsområden där otryggheten är som störst ofta är socioekonomiskt utsatta områden, där skolresultaten är låga, arbetslösheten hög och framtidsutsikterna få. Vi tror inte heller att det är en slump att kvinnor, personer som rasifieras, hbtq-personer, personer med funktionsnedsättning och andra diskriminerade grupper är överrepresenterade bland de som är särskilt utsatta för hot och våld i det offentliga rummet. Det är ett problem som måste adresseras politiskt. Det krävs riktade satsningar för att komma åt den ojämlika fördelningen av den upplevda otryggheten såväl som den faktiska säkerhetsrisken att utsättas för sexualbrott, hatbrott, hot och våld. Det kräver åtgärder som genomsyras av ett intersektionellt genusperspektiv.
Feministiskt initiativ vill att det införs ett rapportsystem för att förhindra missbruk av identitetskontroller och visiteringar. Där ska den som utför kontrollen rapportera anledning till kontrollen, resultat och den kontrollerades egen definition av sin etnicitet om hen vill uppge den. En kopia av rapporten ska lämnas till den som kontrollerats. Statistik från rapporterna ska sammanställas och finnas tillgänglig för allmänheten.
Brottsdrabbade
Samhället har det yttersta ansvaret för brottsdrabbade. Den som är eller har varit utsatt för ett brott ska alltid bemötas och behandlas med respekt. Det är oacceptabelt att brottsdrabbade blir ifrågasatta och misstänkliggjorda på grund av kön, sexuell läggning, föreställningar om ras/etnicitet, funktionalitet, klass, religion eller trosuppfattning, könsuttryck, könsidentitet, ålder eller medborgarskap. Stödet till brottsdrabbade bör stärkas genom att mer medel tilldelas frivilligorganisationer som kvinnojourer. Allmänna medel bör även tilldelas organisationer som arbetar specifikt mot hatbrott.
Yrkesgrupper inom rättsväsendet
Polis, åklagare, advokater och domare är alla delar av rättsväsendet och ska ha ett samlat ansvar för att motverka diskriminering på olika områden. Feministiskt initiativ vill se över befintlig lagstiftning, men också förändra bemötande och attityder inom rättsväsendet. Den självklara utgångspunkten för demokrati måste vara att alla kan känna sig trygga, respekterade och värdefulla som medborgare och individer.
Likhet inför lagen ska vara en självklarhet, men är inte det i dagens Sverige. En genomgripande undersökning av hur befintliga lagar tillämpas ur ett genus- och hbtq-perspektiv och antirasistiskt perspektiv är nödvändigt.
Feministiskt initiativ anser att grundutbildningar som utbildar personer till att arbeta inom rättsväsendet måste genomsyras av ett normkritiskt, maktkritiskt, antirasistiskt och genusmedvetet tänkande. Domstolsväsendet, åklagarmyndigheten och polismyndigheten måste aktivt arbeta med dessa perspektiv och inkorporera dem i sitt dagliga arbete. Inom domstolsväsendet kan det inte längre vara frivilligt att genomgå kompetensutvecklande utbildningar som syftar till att öka kunskaper om diskriminering, utan det måste bli obligatorisk kunskap. Utbildningen till polis bör omformas till en högskoleutbildning med större fokus på bemötande och kunskaper om vad som orsakar brott. Rekryteringen till polisutbildningen måste ses över, polisskolorna måste bli bättre på att tillvarata olika former av kompetenser och bredda synen på vad som är en lämplig polis. Alla som arbetar inom rättsväsendet ska genomgå utbildning i barns rättigheter.
Inte ett enda barn ska falla mellan stolarna.
Feministiskt initiativ vill se ett samhälle där alla barn värderas lika högt och inget barn far illa. Vi gör ingen skillnad på barn och barn. Alla barn ska få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. Vi ska kämpa för att inget barn utsätts för våld, utnyttjande, sexuella övergrepp eller diskriminering. Vi ska se till att utbildning, hälsovård, kultur- och fritidsaktiviteter finnas tillgängligt för alla barn och att inget barn tillåts att falla mellan stolarna.
Starkare rättsligt skydd
Feministiskt initiativ vill stärka barns rättigheter i Sverige och ge FN:s konvention om barnets rättigheter en starkare rättslig status. Vi vill inte bara göra hela barnkonventionen och dess tilläggsprotokoll till svensk lag, utan även ge barnets rättigheter företräde framför nationell lagstiftning vid eventuella konflikter. Staten ska alltid ta hänsyn till barnets bästa när beslut fattas som får stor inverkan på barns liv.
En human flyktingpolitik
Feministiskt initiativ kommer aldrig acceptera likgiltighet inför barns lidande och menar att barnperspektivet måste stå i centrum inom flyktingpolitiken. Barns individuella skyddsbehov prövas sällan, utan barn tenderar att ses som bihang till sina vårdnadshavare. Ensamkommande barn på flykt misstänkliggörs och utsätts i Sverige bland annat för ovetenskapliga åldersbedömningar, i syfte att tillgodose rätten till skydd för så få som möjligt. Feministiskt initiativ menar att Sverige istället skulle kunna gå före och visa att barns rättigheter inte måste stå i motsats till stark generell välfärd. Feministiskt initiativ vill att Sverige ska stärka rättigheterna för barn som far illa på grund av fattigdom, krig, diskriminering och sexuell exploatering. Flickors specifika utsatthet måste uppmärksammas särskilt (se vidare avsnitt R.1 Migrationspolitik).
Eftersom barn saknar formell makt och inflytande måste samhället göra barn delaktiga i beslut som berör dem. Feministiskt initiativ menar att rättsväsendet ofta osynliggör barnet och att barnets egen förmåga underskattas. Barnet måste ses som ett eget subjekt och få möjlighet att framföra sina åsikter. Det gäller både inom politiken, i skolan och i kontakt med myndigheter och rättsväsendet. Feministiskt initiativ vill se genomgripande förändringar för att stärka barnet rätt till inflytande. (se vidare kapitel G. Socialpolitik och kapitel D. Utbildning). Att sänka rösträttsåldern till 16 år ska också främja barns delaktighet (se kapitel M Politikens organisering). Feministiskt initiativ menar att det krävs en förändrad samhällsattityd för att barn ska tas på allvar. Den barnsyn som präglar barnkonventionen måste genomsyra alla samhällsområden. Det kräver ökad kunskap om barns rättigheter hos yrkesverksamma, föräldrar och barn.
Samma rättigheter via en starkare välfärd
Feministiskt initiativ tycker att det är oacceptabelt att barn får ojämn tillgång till sina rättigheter beroende på vilken kommun eller område de bor i och att skillnaderna i ekonomiska och sociala villkor mellan olika grupper av barn ökar i Sverige. Ekonomisk utsatthet i barndomen har starka samband med en rad andra former av utsatthet, både som barn och som vuxen. Feministiskt initiativ vill motverka barnfattigdom och strukturella skillnader i barns villkor genom att verka för en starkare generell välfärd, socialpolitik och insatser mot segregation, diskriminering, sexism och rasism. Barn ska få kunskap om sina rättigheter och stöd för att organisera sig i syfte att påverka sina egna livsvillkor.
Sexuella övergrepp mot barn har länge varit ett underskattat problem, som polis och rättsväsende inte har fått tillräckliga resurser och beredskap för att möta. Feministiskt initiativ vill se ett ökat fokus på att bekämpa dokumenterade sexuella övergrepp på barn och motverka handel med barn som varor.
F! arbetar för att:
- Fi ska verka för att FN:s barnkonvention, inklusive de tre tilläggsprotokollen, görs till svensk lag i sin helhet och att barnkonventionen ska ha företräde framför nationell lagstiftning vid eventuella konflikter.
- Fi ska verka för att regeringen ansluter sig till det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen om enskild klagomekanism för barn och att varje kommun har en barnombudsman med mandat att hantera enskilda fall. Fi ska också verka för att Barnombudsmannen nationellt får i uppdrag att ta emot individuella klagomål från barn i de fall barn har fått sina mänskliga rättigheter kränkta av det offentliga.
- Fi ska verka för att regeringen tar fram nationella barnrättspolitiska målsättningar i likhet med de jämställdhetspolitiska målen och att Sveriges kommuner och Landsting får i uppdrag att göra årliga uppföljningar.
- Fi ska verka för att all personal inom det offentliga får kontinuerlig fortbildning i barnrättsfrågor och barnperspektiv.
- Fi ska verka för att all offentlig verksamhet som tar beslut som berör barn ska använda sig av barnkonsekvensanalyser där både barnrättsperspektiv, barnperspektiv och barnets perspektiv ligger till grund för beslut i största möjliga mån.
- Fi ska verka för att myndigheter ska redogöra för de resonemang som ligger till grund för beslut som rör barn. Till exempel att redovisa hur barnets bästa har tillgodosetts eller beaktats. I de fall barnets bästa inte kan prioriteras framför andra hänsyn ska barn ges anpassad information om skälen, samt möjlighet att framföra sin mening.
- Fi ska ge i uppdrag till Universitetskanslersämbetet att utfärda föreskrifter för utbildning inom människonära yrken som socionom-, polis-, lärar-, förskollärar- sjukvårdsutbildning, så att de innehåller krav på kunskap i Barnkonventionen och barnperspektiv.
- Fi ska verka för att tillsätta en granskning för hur beslut inom asylärenden, rättsväsende och socialtjänstutredningar tagit hänsyn till barnets bästa.
- Fi ska verka för att isolering av barn ska förbjudas, oavsett uppkommen situation.
- Fi ska verka för att brottet innehav av barnpornografi ändras till innehav av dokumenterade sexuella övergrepp på barn, samt definieras som ett brott mot barnet.
- Fi ska verka för att den som döms för barnpornografibrott åläggs att betala inte bara ersättning till brottsofferfonden utan även ersättning med ¼ prisbasbelopp (11 200 kr år 2017) till en barnpornografibrottsofferfond.
- Fi ska verka för att dokumenterade sexuella övergrepp mot barn ska ses som ett brott mot barnet och inte mot allmän ordning och sedlighet. Barn ska på sätt kunna bli egen part i målet, med eget juridiskt ombud, rätt till skadestånd och erbjudas behandlingsinsatser (mer om direkt och indirekt våld mot barn i kapitlet om Socialpolitik).
- Fi ska verka för att våld mot barn särskiljs i lagstiftningen från andra former av våld för att markera allvaret.
- Fi ska verka för att barns rättigheter tas bättre tillvara i rättsprocesser och att verksamma inom rättsväsendet utbildas i frågor om barns rättigheter.
- Fi ska verka för att alla som utreder brott mot barn ska ha särskild utbildning i att prata med barn. Specialistkompetens om barn, exempelvis vad gäller samtalsmetodik och psykologiska reaktioner på övergrepp, bör samlas på ett och samma ställe.
- Fi ska verka för att kunskapen om våld och sexuella övergrepp mot barn ökar bland barn, närstående, relevanta myndigheter och skolpersonal.
- Fi ska verka för att förskola och skola tar ett större ansvar för att förmedla och implementera barns rättigheter med utgångspunkt i barnkonventionen.
- Fi ska verka för att myndigheter som kommer i kontakt med barn utvecklar barnanpassad och åldersadekvat information.
- Fi ska verka för att alla verksamheter för barn genomsyras av ett intersektionellt perspektiv.
- Fi ska verka för att det svenska biståndet ska ha ett tydligare barnrättsperspektiv i både policyer, strategier och insatser.
- Fi ska verka för att barns individuella skyddsbehov alltid prövas i asylprocessen.
- Fi ska verka för att alla barn får sina mänskliga rättigheter tillgodosedda oavsett legal status.
Staters försök att begränsa och kontrollera informationsfriheten drabbar marginaliserade grupper.
Större informationsfrihet
Genom internet kommunicerar vi, uttrycker vi oss och får information. Det är grundläggande mänskliga fri- och rättigheter, som måste värnas i ett allt mer internetbaserat samhälle.
Historien visar att staters försök att begränsa och kontrollera informationsfriheten i synnerhet riktas mot och drabbar marginaliserade grupper. Resursstarka eliter tillåts friheter medan kvinnor, etniska minoriteter och hbtq-personer förföljs, bevakas och stämplas som motståndare. Det är viktigt att se att kontrollsamhället också har en maktdimension, och att övervakning, normering och en patriarkal maktordning alltid går hand i hand. Att kvinnor för hundra år sedan uteslöts från högre utbildning är en del av samma process som idag vill begränsa ett fritt kulturliv till en bemedlad elit.
Att öppna och läsa andras brev utan lov är ett allvarligt brott i Sverige. Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna, som är svensk lag sedan 1995, fastslår att alla har rätt till skydd för sin korrespondens. Inskränkningar av denna rättighet är enbart tillåtna om det är nödvändigt med hänsyn bland annat till nationell säkerhet. Konventionen innebär också att den som anser sig ha fått sina fri- och rättigheter kränkta ska kunna få en effektiv prövning inför en nationell myndighet.
Ändra FRA-lagen
Som FRA-lagen idag är formulerad uppfyller den inte de krav som ställs i Europakonventionen, eftersom den tillåter en alltför omfattande övervakning på alldeles för vaga grunder. FRA-lagen innebär att Försvarets radioanstalt (FRA), som lyder direkt under regeringen, ges möjlighet att massövervaka all trafik i kabel. All trafik, som telefonsamtal, sms, e-post och chattinlägg registreras och genomsöks i proaktivt syfte, för eventuell misstanke om grov kriminalitet, terrorism och kontaktmönster. FRA-lagen och det kommande teledatalagringsdirektivet kränker vår personliga integritet och är allvarliga hot mot en demokratisk utveckling. Innehållsdata och trafikdata (kontaktinformation) är så kallad skyddsvärd information enligt Europakonventionen.
Industrin kring distribution av kultur i olika former har fått stort inflytande över rättsväsendets bedömning av vad som ska anses vara ett allvarligt brott. EU:s Infrastrukturdirektiv innehåller en rad direktiv och lagar inom telekomområdet (Telekompaketet) som bland annat innebär det orimliga faktum att distributörer med hjälp av lagen kan utkräva personinformation från internetoperatörer om personer som de tror har brutit mot upphovsrätten, och därefter stänga av dem från internet utan beslut i domstol.
Den tekniska utvecklingen har förändrat förutsättningarna för vissa branscher och samtidigt skapat nya möjligheter. Vi måste bejaka de möjligheter som ny teknik ger för icke-kommersiell fildelning, för att motverka censur och monopol från distributionsföretag.
Integritet på allvar
Det är hög tid att diskussionen kring integritet på internet, tar mänskliga fri- och rättigheter på allvar. Integritet handlar inte bara om rätt till kommunikation, det handlar också om rätten att slippa utsättas för sexism, rasism, homofobi och brott som stalkning, pedofili och barnporr. Först då har vi ett liv både fritt från våld och hot och även friheten att kunna uttrycka oss och kommunicera utan obefogade repressalier. Samma lagar och regler som i samhället i övrigt, ska gälla även på internet.
F! arbetar för att:
- Fi ska verka för att FRA-lagen rivs upp och skrivs om. En proaktiv militär signalspaning mot civila inhemska medborgare måste således upphöra.
- Fi ska verka för att masslagring av personinformation i proaktivt syfte, enligt teledatalagringsdirektivet inte införs.
- Fi ska verka för att Sverige slutar sälja och handla med insamlad information om individer. Information ska endast delas då det finns en konkret brottsmisstanke och mellan polisiära myndigheter i demokratiska stater.
- Fi ska verka för att Ipred-lagen rivs upp. Rätten att ta del av privatinformation och vidta polisiära åtgärder ska, för att säkerställa rättssäkerheten i samhället, vara förbehållet polisen.
- Fi ska verka för att all icke-kommersiellt inhämtande, nyttjande, förädlande och spridande av kultur ska vara lagligt. Upphovsmän som vill hävda sin lagstadgade upphovsrätt och rätt till ekonomisk ersättning, bör ta ett större ansvar för att bilda gemensamma lättanvända lösningar till ersättningssystem. Tekniska lösningar till exempel i form av digitala bibliotek kan kombineras med ersättningssystem till upphovspersonerna.
- Fi ska verka för att det inte ska gå att stänga av människor från internet.
- Fi ska verka för att lagar kring integritet på internet behandlar såväl individers rätt till skyddad korrespondens som rätt till skydd från övergrepp på internet.
- Fi ska verka för att internationella handelsavtal mellan stater ska ha full parlamentarisk insyn. Särskilt när de ska leda till juridiskt bindande åtgärder och lagändringar.