Media
Media har stor makt och inflytande över hur vi uppfattar vår omvärld. Bilden av världen och av oss själva formas till stor del av de berättelser och bilder media presenterar, definierar som normalt och värt att sträva efter.
F! arbetar för att:
- Fi ska verka för att Sverige ska uppfylla FN:s mål om ett jämställt deltagande och tillgänglighet vad gäller uttryck och beslutsfattande genom media, samt att främja en balanserad och icke-stereotyp porträttering i media. Målen ska även breddas till att gälla jämlikhet utifrån en intersektionell analys.
- Fi ska verka för att utreda hur riktlinjer för jämställda medier som tagits fram av Unesco, Europarådet för de mänskliga rättigheterna samt den internationella journalistfederationen, “IFJ”, kan anpassas till svenska förhållanden.
- Fi ska verka för att utreda förutsättningar för att ge en befintlig aktör som Statens medieråd, Myndigheten för press, radio och tv och/eller Nordicom ett utökat uppdrag, som innefattar att kontinuerligt ta fram statistik och jämlikhetsdata – inom ägande, styrelserepresentation, på chefs- och redaktionsnivå, samt representation vad gäller innehåll och porträttering i medier.
- Fi ska verka för att utreda förutsättningar för ett granskningsråd fristående från staten, till exempel i form av en oberoende stiftelse, som genom forskning kan analysera, granska och tillgängliggöra kunskap om maktperspektiv inom media, med särskilt fokus på jämställdhet, jämlikhet, mänskliga rättigheter och fred. Informationen ska tillgängliggöras till skolor, utbildare, föreningar och allmänhet.
- Fi ska verka för att stärka skolbiblioteken som resurs för utbildning i källkritik, stärka skolbibliotekariens roll som specialist på området, samt för att vika resurser till fler bemannade skolbibliotek.
- Fi ska verka för att journalist- och medieutbildningar liksom mediekunskap och samhällsundervisning i grund- och gymnasieskolan innefattar kunskaper och olika kritiska perspektiv på jämställdhet, jämlikhet, mänskliga rättigheter och fred, samt stärkta kunskaper om källkritik, granskning och analys.
- Fi ska verka för att Myndigheten för press, radio och tv stärker sin information till allmänheten om möjligheterna att anmäla medier som gör sig skyldiga till sexism, rasism och så vidare, liksom om program som fälls och frias.
- Fi ska verka för att stärka kulturredaktionerna nationellt och säkerställa utrymmet för kulturdebatt och kulturkritik.
- Fi ska verka för att källskyddet och allmänhetens rätt att anonymt kontakta journalister stärks och skyddas. Lagar som FRA, Ipred och datalagringslagen innebär stora hot mot detta och bör utredas.
- Fi ska verka för att visselblåsare, det vill säga personer som avslöjar missförhållanden, skyddas genom stärkta efterforsknings- och repressalieförbud även inom privata bolag.
- Fi ska verka för att presstödet utreds så att det säkerställer en levande lokaljournalistik, även utanför storstäderna, med hjälp av bland annat distributionsstöd. Även konkurrenssituationen i distributionsledet bör utredas.
- Fi ska verka för att public service ges en stark och långsiktig statlig finansiering, med strikta krav på en armlängds avstånd från staten, liksom ett stabilt system för en garanterad ekonomi.
- Fi ska verka för att public service har ordentliga resurser till att upprätthålla goda arbetsvillkor, kritiskt granskande journalistik – även vad gäller nyhetsrapportering där tempot är högt – och en mångfald av konstnärligt och kulturellt innehåll. Målen för goda arbetsvillkor ska även gälla de fristående produktionsbolag som levererar innehåll till public service.
- Fi ska verka för att public service-bolagen ska ges fortbildning i icke-diskriminerande rekrytering av personal och andra icke-politiskt tillsatta personer, och ha som målsättning att anställd personal inom dessa verksamheter ska spegla samhället i sin helhet.
- Fi ska verka för att demokratiparagrafen om alla människors lika värde, liksom förbudet mot uppenbart kränkande inslag, i uppdraget till public service-media ska skärpas och ha företräde framför paragrafen om opartiskhet – public service ska inte vara opartisk i värnandet av alla människors lika värde.
Stereotypa bilder av män, kvinnor och transpersoner motverkar på många plan en progressiv utveckling för jämställdhet och jämlikhet. Rådande patriarkala maktförhållanden i samhället blir också tydliga i medievärlden, i allt från medieägande och styrelserepresentation till distribution, innehåll och tilltal.
Vid FN:s fjärde världskonferens för kvinnor 1995 fastslogs två mål avseende media: att öka deltagande och tillgänglighet för kvinnor både vad gäller uttryck och beslutsfattande genom media, samt att främja en balanserad och icke-stereotyp porträttering av kvinnor i media. Målen är fortfarande långt ifrån uppfyllda. För att medierna ska bidra till att uppfylla dessa mål behövs fungerande former för att med fast förankring i yttrande- och informationsfriheten analysera mediestruktur och medielogik samt föreslå och genomföra konkreta och verksamma åtgärder. Den kunskap som finns idag bygger ofta på tillfälliga projekt eller är beroende av ideella krafter. Eftersom medierna själva ogärna är öppna med sina brister på området finns stort utrymme för förbättrat underlag och statistik.
Beskrivningen av bristande jämställdhet är även giltig för andra typer av grupper. Vi upplever till exempel hur medier har bidragit till normaliseringen av rasism och blivit plattform för främlingsfientliga och rasistiska budskap. Vi ser hur militaristiska perspektiv och expertis lyfts fram på bekostnad av expertis inom nedrustning och omställning. Vi ser hur ett nationellt perspektiv dominerar på bekostnad av en nyanserad bild av Sverige ur övriga världens perspektiv. På liknande sätt dominerar ett storstadsperspektiv på bekostnad av hela landet, och ett innerstadsperspektiv på bekostnad av förorterna. För tillfället dominanta problemformuleringar och analysmodeller tränger ofta ut möjligheten till en mångfald av alternativa tankesätt och idéer kring lösningar på komplexa problem.
Medielandskapet i Sverige genomgår stora förändringar. Många lokaltidningsredaktioner i Sverige tvingas lägga ned. Antalet journalisttjänster har minskat markant nationellt och på flera håll i landet råder det idag så kallad medieskugga. Mer än varannan journalist bor i de tre storstäderna, och fyra av tio finns i huvudstaden. En femtedel av Sveriges kommuner saknar idag lokaltidning. Detta får stora konsekvenser, bland annat för hur det lokala politiska livet granskas och bevakas. Utarmningen av lokaljournalistiken är ett allvarligt demokratiskt problem som Feministiskt initiativ menar behöver lösas med politiska medel.
Även distributionen av tidskrifter till återförsäljare är ett stort problem för små tidskrifter, eftersom ett fåtal aktörer sätter priserna och bestämmer förutsättningarna. Det blir helt enkelt dyrare och svårare att distribuera mindre tidskrifter till sina läsare, vilket begränsar den yttrande- och tryckfrihet som ett demokratiskt samhälle vilar på. Yttrande- och tryckfrihet i lag leder inte alltid till den demokratiska och jämlika kommunikation som eftersträvas, eftersom alla inte kan nå eller tillämpa rättigheterna i lika hög grad.
Public service
Public service har en särställning bland medierna och ska alltid ligga i framkant vad gäller högkvalitativ nyhetsförmedling, samhällsanalys, kritisk granskning av politiska, ekonomiska och kulturella makthavare, och kultur. Studier visar ett samband mellan stark public service, högt valdeltagande och pressfrihet. Den visar också att högerextremismen är lägre i länder med stark public service.
Ur granskningssynpunkt har public service-bolagen långt hårdare krav på sig än kommersiella aktörer, liksom vad gäller krav som att värna alla människors lika värde. Public service ska ha resurser att sända högkvalitativt innehåll till både breda och smala målgrupper, och inte bli en imitatör av kommersiella kanaler. Offentligt ägda media ska stå fri från kommersiella och politiska intressen och ha resurser till såväl goda arbetsvillkor för sina anställda, fortbildning och arbetskrävande researcharbete.