Kulturarbetares villkor
De sociala trygghetssystemen är generellt uppbyggda utifrån tanken om en fast anställning.
F! arbetar för att:
- Fi ska verka för att stöden till offentligt finansierade kulturverksamheter räknas upp i takt med lönerörelserna, och att arbetet för jämställd och jämlik fördelning av resurser förstärks.
- Fi ska verka för att det fria kulturlivet prioriteras och medlen kraftigt räknas upp, liksom stöd för produktion och turné.
- Fi ska verka för att säkerställa att offentligt finansierade kulturinstitutioner och verksamheter arvoderar enligt ingångna ramavtal med kulturarbetares fackförbund och intresseorganisationer, samt prioritera att avtal tas fram för alla konstområden där det idag saknas. Ojämställda och ojämlika strukturer i fördelningen av uppdrag och arvoden ska korrigeras.
- Fi ska verka för att trygghetssystemen som pension, a-kassa, sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och avdragsrätt reformeras och anpassas för att innefatta alla olika typer av konstnärlig verksamhet, enligt en nationell handlingsplan.
- Fi ska verka för att främja kulturarbetarägda, allmännyttiga, kooperativa verksamhetsformer där kulturarbetare kan behålla sin roll som anställd.
- Fi ska verka för att inrätta ett tvärpolitiskt samverkansråd för kulturarbetares arbetsvillkor, med uppgift att kartlägga strukturer som försvårar för konstnärlig verksamhet – regelverk för beskattning, företagande, trygghetssystem och så vidare – inte minst vid internationellt arbete. Rådet bör bestå av representanter från berörda myndigheter som Skatteverket, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Konstnärsnämnden, fackförbund och centrumbildningar samt jurister. Rådet ska kartlägga hur regelverken kan förbättras och förenklas, samt utgöra en samlad rådgivande instans för både kulturarbetare och uppdrags-/arbetsgivare.
- Fi ska verka för att tariffer och fördelningsmodeller i licenser och avtal skrivs till fördel för dem som skapar innehållet, liksom att upphovspersoners ställning gentemot industri (digitala plattformar, teknikföretag, distributörer, mediebolag med flera) stärks i lagen, inte minst rätten till kollektiva förhandlingar.
- Fi ska verka för att utreda huruvida upphovsrätten för avlidna personer kan gälla dödsboet en kortare tidsperiod än idag, för att sedan tillfalla en fond som fördelar stipendier till nu levande kulturarbetare.
- Fi ska verka för att forskningsmedel riktas till att utveckla framtida system för försörjning för producenter av konstnärligt material som kan spridas digitalt utan att gå via exploaterande storföretag.
- Fi ska verka för att ett nationellt digitalt bibliotek ska utvecklas för utlåning av flera typer av konst och olika typer av digitalt material, med ersättningsmodeller inspirerade av biblioteksersättningen.
- Fi ska verka för att en viss procentsats av kommersiell vidareförsäljning av konst tillfaller en nyinrättad konstnärsfond enligt norsk modell.
- Fi ska verka för att arbetsstipendier ska göras SGI- och pensionsgrundande, och att projektstipendier inte ska kunna leda till dubbelbeskattning. Vid bedömning av stipendieansökningar bör uppgifter om den sökandes ekonomiska förutsättningar inhämtas, inte bara årsinkomst.
- Fi ska verka för att insatser görs för att minska administration och byråkrati inom hela kulturområdet, till exempel genom att utreda hur New Public Management-styrningen av myndigheter, förvaltningar och institutioner kan stå tillbaka till förmån för kompetens- och tillitsbaserade modeller. Kvantitativa mätmetoder bör stå tillbaka för kvalitativa sätt att utvärdera konstnärlig verksamhet.
- Fi ska verka för att de fria kulturaktörernas organisationer stärks.
Då kulturområdet präglas av kombinationer av korta projektanställningar, egenföretagande och föreningsverksamhet, faller kulturarbetare ofta utanför systemen. Redan prekära förhållanden förstärks, inte minst inom det fria kulturlivet. För att främja kulturarbetares trygghet och sysselsättning behöver en nationell handlingsplan tas fram. Trygghetssystemen måste omfatta alla verksamma inom kulturområdet, från administratörer till upphovspersoner. Osäkra ekonomiska förhållanden utgör också en betydande barriär för människor som saknar ekonomiska buffertar eller som inte kommer från privilegierade familjer.
Ofta konstrueras ett lapptäcke av nödlösningar för särskilda yrkesgrupper, vilket är positivt för det fåtal som omfattas, men negativt för en mer generell trygghet för alla. Eftersom många kulturarbetare arbetar rörligt med flera uttryck blir det också begränsande när olika trygghetsmodeller endast omfattar vissa konstformer. Regelverken – inte minst vid internationell verksamhet – blir alltmer komplicerade och omfattande, vilket leder till att mer resurser går till administration. Feministiskt initiativ vill ta ett helhetsgrepp på kulturarbetarnas villkor, dels genom en politik för fler och bättre anställningar, dels genom heltäckande och generella trygghetssystem.