Kultur för alla
Som i alla samhällsområden finns ojämna maktförhållanden och strukturell diskriminering, även inom kulturområdet.
F! arbetar för att:
- Fi ska verka för att kulturområdet ska ingå i den nationella jämställdhetspolitiken som syftar till allas lika rätt till makt och inflytande, och inte som idag ha separata jämställdhetspolitiska mål. De nationella målen ska förtydligas och kraven på återrapportering skärpas.
- Fi ska verka för att alla beslutsfattande och rådgivande organ som tillsätts politiskt inom det offentligt finansierade kulturområdet, som styrelser, juryer och referensgrupper ska demokratiseras och spegla samhället i sin helhet.
- Fi ska verka för att alla statliga kulturinstitutioner och kulturmyndigheter ska ges fortbildning i icke-diskriminerande rekrytering av personal och andra icke-politiskt tillsatta personer, och ha som målsättning att anställd personal inom dessa verksamheter ska spegla samhället i sin helhet.
- Fi ska verka för att konstnärliga kvalitetskriterier ska vara definierade och transparenta i varje sammanhang där de ligger till grund för bedömningar av kulturanslag, samt att motiveringar till beslut alltid ska vara offentligt tillgängliga.
- Fi ska verka för att särskilt riktade chefsutbildningar och mentorskapsprogram, som tidigare gett god effekt vad gäller jämställdhet, ska genomföras för fler underrepresenterade grupper. Ett intersektionellt perspektiv ska genomsyra framtida ledarskapsutbildningar.
- Fi ska verka för att kraven på fungerande likabehandlings- och antidiskrimineringsarbete ska skärpas inom hela kulturområdet, och att utbildningssatsningar görs för aktörer med små resurser.
- Fi ska verka för att Kulturdepartementet i dialog med underrepresenterade grupper utformar långsiktiga insatser för att komma tillrätta med ojämna maktförhållanden och strukturell diskriminering inom kulturområdet, med utgångspunkt i vetskapen om att alla grupper innefattar olika och ibland motstridiga intressen.
- Fi ska verka för att demokratiska och icke-diskriminerande gräsrotsinitiativ som organiseras av unga och marginaliserade grupper ska ha möjlighet till substantiell och långsiktig finansiering.
- Fi ska verka för att stärka kultur för, av och med barn och unga, utifrån FN:s barnkonvention.
- Fi ska verka för att konstnärliga och humanistiska utbildningar ska få stöd att ta fram strategier och arbeta uppsökande gentemot underrepresenterade grupper för att bredda underlaget till antagningarna. Studier behöver genomföras för att öka kunskapen kring vilka faktorer som avgör vilka som söker och vilka som inte söker till utbildningarna, och verksamheterna ska ha möjlighet att omformas för att tillgodose nya och olikartade intressen och behov. Undervisande personal på utbildningarna ska utbildas i icke-diskriminerande och inkluderande språkbruk.
- Fi ska verka för att biljettpriser och inträdesavgifter sänks på offentligt finansierade verksamheter. Satsningar på billigare inträde ska kompletteras med breda informationssatsningar för att inte enbart stärka redan befintliga publikgrupper.
- Fi ska verka för att intensifiera insatserna för att kulturlokaler ska anpassas för personer med fysiska och andra funktionsnedsättningar, både i egenskap av besökare och utövare.
- Fi ska verka för att mer resurser ges till ökad tillgänglighet i form av textning av föreställningar på andra språk än svenska samt liknande översättningsinsatser.
- Fi ska verka för att Myndigheten för kulturanalys ska ges övergripande ansvar för kontinuerlig insamling av jämlikhetsdata och uppföljning av statliga kulturinstitutioner och –myndigheters insatser enligt ovan.
- Fi ska verka för att initiera en sammanhållen maktutredning inom det kulturpolitiska området för att synliggöra och ge möjlighet till omförhandling och demokratisering av kulturlivets grundläggande maktstrukturer och hierarkier.
- Fi ska verka för att inkludera politiskt marginaliserade kulturformer, som graffiti och spel, i konst- och kulturbegreppen.
- Fi ska verka för att medel satsas på projekt som motarbetar sexism, och främjar kvinnors och hbtq-personers skapande och utövande inom mansdominerade kulturformer, som till exempel graffiti och spel.
- Fi ska verka för att professionella och fria kulturarbetare ska ha möjlighet att verka i hela landet och utanför storstäderna.
Den som tillskrivs eller hävdar tillhörighet i en underrepresenterad grupp får ideligen agera representant för den gruppen snarare än människa. Ojämställdhet, homogenitet och segregering präglar stora delar av kulturlivet, även om viljan att göra upp med detta ofta är stor. Feministiskt initiativ vill skapa verktyg som omformar den politiska viljan till verklighet.
Feministiskt initiativ ska verka för en rättvis kulturpolitik där alla ges samma rättigheter och jämlika möjligheter till makt, inflytande och resurser. En kulturpolitik som bygger på demokrati och mänskliga rättigheter. Feministiskt initiativ vill ge Kulturdepartementet och Statens kulturråd i uppdrag att åtgärda snedrekryteringen inom offentligt finansierade kulturverksamheter och kulturmyndigheter så att de demokratiseras och speglar samhället i sin helhet. Störst krav ska ställas på aktörer med störst resurser. Mindre aktörer ska tillföras resurser för att arbeta med kompetensutveckling och breddad, icke-diskriminerande rekrytering. I andra europeiska länder har aktivt arbete med att motverka snedrekrytering gett resultat tack vare tydliga målbeskrivningar och ekonomiska incitament som kommit med kraven på förändring. Därför bör utebliven förändring av snedrekryteringen innebära ekonomiska sanktioner för institutionerna.
Projekt för breddad representation löper risk att bli kortsiktiga om de inte kompletteras med ytterligare insatser. Samhällets ekonomiska, bostadspolitiska och utbildningsmässiga ojämlikheter, samt bristen på tillgänglighet utgör fundamentala faktorer när det gäller människors ojämlika tillgång till och deltagande i kulturlivet. Därför behöver även andra politikområden ta ansvar för att uppnå demokratiska och kulturpolitiska mål som är omöjliga för kulturpolitiken att uppnå på egen hand.
Kulturlivet präglas även av gamla och trögrörliga hierarkier som gör fördjupad demokratisering svår att förverkliga. Inte minst leder dessa strukturer till att små aktörer har svårt att verka med goda villkor. De innebär dels en odemokratisk centralisering av makt, dels en stark Stockholms- och storstadscentrering i vad som syns, hörs och diskuteras. Även om många demokratiserande förändringar skett, bärs strukturerna fortfarande upp av högkulturella ideal och maktordningar som bestämmer vad som anses vara kvalitativ och värdefull konst och kultur. Olika konstformer och uttryck ses som olika värda att främja och tillgängliggöra, och en kvalitativ mångfald försvåras.
Tillgängligheten till kultur är inte jämlikt fördelad över hela landet. Merparten av landets kulturarbetare bor och verkar i storstäderna där huvuddelen av statliga, kommunala och landstingsdrivna kulturinstitutioner finns. Även fria dans- och teatergrupper samt konstnärsdrivna gallerier och plattformar är betydligt fler i storstäderna än i övriga landet. En stor del av Sveriges företag inom kulturell sektor finns i Stockholmsområdet. De nationella scenerna och museerna i storstäderna får en stor andel av de statliga kulturbidragen och den summa som landets kommuner väljer att satsa på kultur per invånare varierar kraftigt.