Det civila samhället
Det civila samhället har en viktig roll i ett demokratiskt samhälle. Det är en arena för politisk påverkan såväl som socialt stöd och gemenskap, vid sidan av det som brukar benämnas samhällets olika sfärer: staten, familjen och marknaden.
F! arbetar för att:
- Fi ska verka för att föreningsbidragen indexregleras.
- Fi ska verka för en utredning av hur föreningsbidragen kan utvecklas för att möta civilsamhällets omvandling avseende organiseringsformer och uttryckssätt.
- Fi ska verka för att främja estetiska, filosofiska och kulturella sammanhang inom socialt arbete och inkluderingsarbete.
- Fi ska verka för att i större utsträckning organisera offentliga mötesplatser utifrån diskriminerade gruppers behov och önskemål för att främja trygghet och jämlikhet i det offentliga rummet.
- Fi ska verka för att satsa på socialt definierade och generationsöverskridande kulturella verksamheter som inte primärt skapar professionell konst och kultur, till exempel sociala center för hantverk, mat, konst, språk, filosofi eller politisk orientering, och för att främja offentliga kök och matsalar för gemensamma matstunder, matlag, workshops och utbyte.
- Fi ska verka för att utveckla fler former för kollektivt boende och utvidga offentliga utomhusmiljöer för samvaro.
- Fi ska verka för att möjliggöra för småbarnsföräldrar att vara socialt, kulturellt och politiskt engagerade genom organiserad barnpassning i offentliga samlingslokaler och på kulturinstitutioner.
- Fi ska verka för att främja effektiva metoder för inkludering och sänkta trösklar till konstnärliga, kulturella och folkbildande mötesplatser.
- Fi ska verka för att främja samverkan mellan offentliga aktörer som bibliotek, kulturhus, museer, scener, socialtjänst, SFI, studieförbund, medborgarservice, arbetsförmedling, försäkringskassa, vård.
- Fi ska verka för att främja ett restaurang-, klubb-, natt- och nöjesliv för alla som är tillgängligt, heterogent, generationsöverskridande och tryggt. Det ska vara möjligt med ett nattliv som inte är primärt finansierat av alkoholförsäljning och därför vill vi utforma offentliga stöd till innovativa nattlivsinitiativ samt främja förlängda öppettider för verksamheter som endast är öppna på dagen: museer, bibliotek, simhallar, kulturhus och så vidare.
- Fi ska verka för att främja mötesplatser för samtida och traditionell spontan- och deltagarkultur som makerspaces, sömnad, slöjd och hantverk, cykelkök, matlag, hackerspaces, återbruksverkstäder, öppna scener och så vidare, samt verka för att dessa rörelser är jämställda och inkluderande.
- Fi ska verka för att främja sociala arrangemang runt konstnärliga evenemang – till exempel inkluderande diskussioner, föreläsningar och debatter – samt främja pedagogiska satsningar för att tillgängliggöra och levandegöra konst och kultur i sin oändliga mångfald.
- Fi ska verka för att alla ska ha jämlik tillgång till trygga och icke-kommersiella offentliga mötesplatser.
- Fi ska verka för att befintliga och nya mötesplatser ska ha goda resurser och krav på sig att inkludera och välkomna underrepresenterade grupper.
- Fi ska verka för att amatörkulturens organisationer stärks som dialogpartner med staten och regionerna kring hur fältet bäst kan utvecklas strukturellt och främjas resursmässigt.
- Fi ska verka för att amatörkulturen ska få samma skatteregler som idrottsområdet.
- Fi ska verka för att initiera en bred bildningsutredning som inkluderar alla relevanta politikområden, med målet att skapa goda förutsättningar för en ny politik för fri, frivillig, jämlik, jämställd, antirasistisk och inkluderande bildning.
- Fi ska verka för att öka folkbibliotekens resurser och stärka biblioteken som mötesplats och grund för det demokratiska samtalet bland annat genom att utöka utbudet på andra språk än svenska.
- Fi ska verka för att stärka folkbiblioteken som ett verktyg för social inkludering, till exempel genom att anställa fler yrkesgrupper och kompetenser för att hantera ett ökande socialt tryck på biblioteken som socialt centrum, och samtidigt stärka bibliotekariens möjlighet att fokusera på litteraturen.
- Fi ska verka för att stärka folkbiblioteken som instrument för att motverka digitala klyftor.
- Fi ska verka för att lånekort för papperslösa och EU-migranter kan erhållas i hela landet.
- Fi ska verka för att folkbiblioteken ska ha utökade öppettider och tillgänglighet, med särskild prioritering i landsbygder, mindre städer och underfinansierade förorter.
- Fi ska verka för att studieförbunden även fortsättningsvis ska stå för en aktiv del i folkbildningsarbetet.
- Fi ska verka för att folkbildningsverksamheter ska ha låga deltagarkostnader.
- Fi ska verka för att krav ska ställas på studieförbunden att nå och anpassa sig och sin verksamhet till underrepresenterade gruppers behov.
- Fi ska verka för att främja samverkan och dialog mellan olika trossamfund, religiösa och sekulära grupper, interreligiösa initiativ och mötesplatser.
- Fi ska verka för att främja folkbildande insatser för fördjupad samhällelig kunskap kring de religiösa filosofiernas kopplingar, likheter, tolkningar, teologiska debatter, samt dess historiska feministiska och demokratiserande förändringsprocesser.
- Fi ska verka för att inga offentliga stöd ska gå till trossamfund som uppmuntrar, sanktionerar eller praktiserar könsdiskriminering, våld, homofobi, transfobi, rasism, eller som på andra sätt bryter mot de mänskliga rättigheterna i ord eller handling.
- Fi ska verka för att främja feministiska, progressiva och demokratiserande förändringsprocesser inom trossamfunden.
- Fi ska verka för att främja platser och verksamheter för existentiella samtal och ceremonier för icke-troende.
För människor som av olika anledningar väljer att inte engagera sig partipolitiskt är civilsamhället en viktig arena för opinionsbildning och påverkansarbete gentemot allmänhet, politiker och beslutsfattare. Detta gäller särskilt för marginaliserade grupper som genom civilsamhället kan få en plats för gemenskap, empowerment och organisering för påverkan. Det är också en arena där idéburna organisationer och sociala rörelser kan erbjuda stöd och service i alternativa former och baserade på andra ideologier än vad som är tillgängligt inom den offentliga välfärden. De når ofta utsatta grupper som inte omfattas av eller faller mellan stolarna i det offentliga och utgör därför en viktig kraft som både opinionsbildare och stödsystem.
För att aktörerna i det civila samhället ska kunna verka oberoende av politisk styrning, utan ekonomiska incitament och på demokratisk grund krävs långsiktig offentlig finansiering. Föreningars ekonomi urholkas idag när statsbidragen inte skrivs upp i samma takt som övrig ekonomi utvecklas. För att möta de förändringar som sker i civilsamhället med nya organiseringsformer och arenor för politiskt inflytande krävs vidare att stödformerna utvecklas. Kraften som finns i civilsamhället måste tas tillvara, oavsett form och uttryck.
En social kultur
I vårt samhälle finns en utbredd upplevelse av ensamhet och isolering. Många människors vardag präglas av en strävan efter att få tillträde till gemenskap och livskraft. Enligt Röda Korset upplever nästan hälften av landets invånare en känsla av ensamhet. Gemenskap och mening är i hög grad kopplat till lönearbete, vilket kan leda till ensamhet och depression om arbetslivet av olika anledningar inte fungerar. Feministiskt initiativ vill vidga synen på vad som ger livet mening och kulturen spelar här en viktig roll.
Diskriminering och bristande inkludering är en annan anledning till isolering. Strukturella och sociala problem, könsnormer, rasism och en oförståelse inför funktionsnedsättning skapar skillnader mellan människor och bidrar till exkludering. Forskning visar att till exempel män generellt sett har svårare att visa att de behöver samtal och närhet, och många med utländsk bakgrund och andra typer av bakgrunder vittnar om att det är svårt att ta sig in i majoritetssamhället.
Feministiskt initiativ vill inrätta ett nytt tvärpolitiskt område med utgångspunkt i kulturpolitiken: en social kultur. Det finns idag en mängd verksamheter och initiativ av stor betydelse som har svårt att överleva och växa för att de befinner sig mitt i gränslandet mellan kulturell och social verksamhet. Inte sällan drivs denna typ av verksamhet ideellt av och för kvinnor eller marginaliserade grupper. Många verksamheter som idag räknas som sociala saknar de estetiska och intellektuella dimensioner som är positiva för att ensamma, utsatta eller marginaliserade människor ska uppleva en känsla av värdighet, ömsesidighet och respekt: att som nyanländ under SFI-utbildning få möjlighet att delta i konstnärliga och intellektuella sammanhang; att som äldre invandrad person få diskutera historia, poesi, konst och filosofi på hemspråket och göra historiska jämförelser med europeisk och svensk konst och poesi; att som hemlös eller person med beroendeproblematik få generös tillgång till forum som inte bara fokuserar på de mest akuta praktiska behoven utan också omfattar själen/kroppen/människan. Feministiskt initiativ vill verka för nya sätt att se till hela människans komplexa behov och ta initiativ till en dialog mellan departement samt mellan stat, regioner och kommuner om utformningen av ett program för en social kultur.
Kulturhus och öppna samlingslokaler
Lokala mötesplatser för kultur och samhällsengagemang är en grundbult i det demokratiska samhället, och behöver finnas i såväl offentligt ägda som föreningsdrivna och självorganiserade former. En feministisk och antirasistisk kulturpolitik bör drivas av detta demokratiska behov av en mångfald olikartade och trygga mötesplatser, samt prioritera olika lokala, fria och småskaliga initiativ framför storskalig arenakultur och regionala varumärkesstrategier. Feministiskt initiativ ser god och jämlik tillgång till icke-kommersiella möteslokaler som en demokratisk rättighet som ska tillgodoses i hela landet.
Lokaler behövs för offentliga evenemang, självorganiserad bildningsverksamhet och kultur, demokrati- och fredsrörelsers mobilisering, inkludering av nyanlända liksom exkluderade äldre personer med utländsk bakgrund och hemlösa, möten över generationsgränser, samt möten mellan professionell och ideell kultur. De ska kunna ge möjlighet till trygga separatistiska rum för diskriminerade grupper som organiserar sig för jämlikhet. Öppna samlingslokaler ska dock aldrig utgöra en mobiliserande plattform för rörelser som strävar efter att kränka de mänskliga rättigheterna.
Sverige behöver starka och etablerade folkrörelser med historisk kunskap om politisk mobilisering, samtidigt som de i många fall behöver förnya sina arbetssätt för att fortsätta utgöra relevanta verktyg för nya generationer liksom för grupper som diskrimineras inom arbetarrörelsen. Traditionella plattformar som stelnat till att bevara maktförhållanden behöver återvitaliseras för att bli nya typer av centra för en progressiv samhällsutveckling. Samtidigt ska nya, alternativa och jämlikhetssträvande gräsrotsrörelser ges möjlighet att växa sig starka och långsiktiga. Offentliga rum domineras ofta av män, och samlingsplatser måste därför arbeta aktivt för att bli trygga och välkomnande för alla.
Amatörkultur
Amatörkulturen är en bred arena som rymmer alla kulturella uttrycksmedel och bedrivs av ideella krafter. Inom amatörkulturen skapas naturliga möten mellan generationer liksom mellan professionella kulturarbetare och amatörer. Det finns stor potential inom detta fält att även arbeta för att stärka amatörkulturen som en kreativ och social plats för social inkludering av såväl nyanlända som exkluderade äldre personer med utländsk bakgrund. Eftersom amatörkulturområdet spänner över så många fält – exempelvis folkbildning, ungdomsfrågor, kultur och fritid – faller viktiga initiativ och verksamheter ofta mellan stolarna för olika stödstrukturer. Feministiskt initiativ vill stärka en bred och spretig amatörkultur, med jämlik och jämställd tillgång för alla.
En ny politik för bildning
Genom politiken för civilsamhälle och kultur – och vidare över utbildningspolitiken, socialpolitiken och arbetsmarknadspolitiken – löper möjligheten och behovet av ett uppdaterat bildningsbegrepp. Självorganiserad och bred bildningsverksamhet stärkte arbetarklassen och förändrade maktbalansen i samhället radikalt. Historiskt och fram till idag stärker kvinnor och marginaliserade grupper sina positioner på liknande sätt, men med mer flerdimensionella, kritiska och inkluderande förhållningssätt till begreppet bildning. Dessa förhållningssätt innebär att skapa ökat självbestämmande genom självorganiserade kunskapssammanhang. Konstruktivt, kärleksfullt och kritiskt tänkande och görande uppmuntras som motstånd till ett alltmer polariserat tankeklimat, där samhällsengagemang odlas som motgift till hopplöshet och politisk depression. Erfarenhet kan utbytas mellan generationer och grupptillhörighet, där vi tillsammans tänker kring vad som kan göra det möjligt att överskrida de ojämlika och ohållbara villkor och strukturer som råder. Odemokratiska aktörer arbetar aktivt för att försvaga bildningsrörelser, eftersom kunskap och sammanhållning underminerar dem.
Folkbibliotek
Folkbiblioteken riktar sig till hela befolkningen och finansieras med statliga och kommunala medel. Feministiskt initiativ anser att biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla.
Folkbiblioteken befinner sig i en brytningstid. Många bibliotek, framför allt på landsbygderna, har lagts ner och öppettiderna har förkortats. Ökat tryck på e-böcker och annat digitalt material ställer nya krav på ekonomiska resurser. Feministiskt initiativ stödjer den nuvarande bibliotekslagens prioritering av personer med funktionsnedsättning, barn och unga samt nya medborgare. Feministiskt initiativ ska arbeta för att folkbibliotekens organisation ska utvecklas till att tillgodose alla människors behov av information och kultur. Folkbiblioteken är ett av de sista offentliga rummen öppna för alla.
Studieförbund
Folkbildningen är fri och frivillig. Deltagarna formar verksamheten och politiken ska inte styra hur den organiseras. Feministiskt initiativ vill att studieförbunden fortsatt ska vara en central del i folkbildningsarbetet. Studieförbundens uppdrag kring att arbeta med nyanlända i Sverige är avgörande för nyanländas inkludering i samhället.
Trossamfund
Tro, religion och andliga praktiker har genom alla tider varit en källa till kraft, hopp, mening och kunskap. Religiös tro och filosofi har spelat en stor roll i många diskriminerade gruppers frigörelsekamper, och är en central del även i det sekulära samhällets föreställningar om att en annan värld är möjlig. Religiösa aktivister kan vara de mest radikala vad gäller att hjälpa utsatta medmänniskor, och religiösa idéer ligger i hög grad till grund för de sekulära samhällenas institutioner och tankesätt. Samtidigt har religiösa institutioner i hela världen varit en källa till konflikt, hat, våld och förtryck. Konservativa religiösa normer går ofta hand i hand med heteronormativ och patriarkal nationalism och militarism.
Att förneka religionens starka och mångbottnade inflytande över nästan hela världens befolkning är omöjligt. Att med öppenhet och nyfikenhet hela tiden fördjupa kunskapen om de religiösa filosofiernas och praktikernas relationer och innebörd är nödvändigt. Att samtidigt bekämpa och motverka brott mot de mänskliga rättigheterna i religionens namn är en självklarhet (se mer under avsnitt G.3 Våld och förtryck i namn av heder). På samma sätt är det självklart att stärka de feministiska och progressiva krafter som verkar inom trossamfund och föreningsliv för att uppnå jämlikhet och frihet för alla.