Vårdyrke och organisation
Vårdyrkena måste uppvärderas och lönerna ska höjas. Nu.
F! arbetar för att:
- Vårdyrken ska uppvärderas och lönerna höjas.
- Kontinuitet inom vården ska premieras. Möjligheten att förbjuda hyrpersonal inom skattefinansierad vård nationellt ska utredas och konsekvensanalyseras, även ur ett glesbygdsperspektiv.
- Landstingen ska avvecklas som huvudman för vården. Stat och kommun ska istället dela på ansvaret för sjukhusvård respektive primärvård för att få en mer jämställd och jämlik vård i landet.
- Ett nationellt journalsystem, en nationell läkemedelslista, samt fler nationella vårdprogram.
- Verksamheter för vård och omsorg i huvudsak ska ägas och förvaltas av stat och kommun.
- Kompletterande privata verksamheter för vård och omsorg ska bedrivas i former där eventuella vinster huvudsakligen återinvesteras i verksamheterna, i enlighet med principerna för SVB-bolag och sociala företag. (Se vidare kap C.6 Företagande). Principen ska vara mesta möjliga vård för varje tilldelad skattekrona.
- Kommunerna ska ges resurser nog för att snabbt kunna tillhandahålla boenden, korttidsboenden och initiering av hemtjänst.
- Frambringa en verkligt levande landsbygd genom att hålla mindre sjukhus och vårdcentraler i glesbygden öppna och resursstarka.
- Generisk förskrivning av läkemedel ska tillämpas, och att läkemedelstillverkare ska designa förpackningar som underlättar detta.
Kompetensen inom vården ska uppvärderas och lönerna ska höjas.
God vård och omvårdnad kräver kompetent personal. Flera vårdyrken har idag, trots god utbildning, låg status och låg lön. I ett välfärdssamhälle som ser till helheten har staten, landstingen och kommunerna ett särskilt ansvar att vara föredömen som arbetsgivare och skapa arbetsplatser som inte reproducerar och skapar underordning. Vårdyrken måste därför uppvärderas och lönerna måste höjas. Vi vill även införa sex timmars arbetsdag med bibehållen lön, som en del i att förbättra arbetsmiljön.
Bemanningen inom svensk sjukvård är ett enormt problem som måste adresseras. Trots att Sverige är ett av de länder i världen som har högst antal läkare per invånare, nyttjas ändå hyrläkare och hyrsköterskor i stor utsträckning. Studier visar att en hög andel hyrläkare ger lägre upplevd vårdkvalitet hos patienterna, mindre kontinuitet och potentiella patientsäkerhetsrisker. Kostnaderna påverkas också negativt, då den skattefinansierade sjukvården går som förlorare ur upphandlingar med bemanningsföretagen. Dessutom blir utbildningen av nya läkare lidande, då kontinuerlig handledning blir en bristvara. Möjligheten att förbjuda denna anställningsform inom skattefinansierade vårdinrättningar i hela landet bör utredas och konsekvensanalyseras, även ur ett glesbygdsperspektiv.
God vård, oavsett kompetens, kan inte erbjudas utan vårdplatser på sjukhus. Platsbristen på svenska sjukhus idag är ett av vårdens största problem. De fysiska platserna finns oftast, men bemanningen saknas. Detta beror, som tidigare berörts, till stor del på sjuksköterskors dåliga arbetsmiljö och låga lön i förhållande till den utbildning och de ansvarsuppgifter som de har. För att uppnå säker vård måste vi bygga ut sjukvården där det behövs, öppna upp vårdplatser och ta hand om personalen med arbetsvillkor och lön så att de vill och orkar stanna i vården.
Kontinuiteten är något som behöver ses över även bland fast personal. En patient med kronisk sjukdom ska kunna skapa en behandlingsallians med sin läkare och/eller sitt vårdteam och sedan behålla den genom åren.
Vårdbiträde är en yrkeskategori som borde ges en större roll inom vården. På landets sjukhus behövs specialiserad personal, varför bemanning med minst undersköterskekompetens bör vara ett krav inom vård- och omvårdnadsarbetet. Inom hemtjänst, äldreboenden och sjukhusens övriga praktiska arbete har vårdbiträden en viktig roll, de gånger undersköterskor inte räcker för att fylla personalbehoven.
Modernisera sjukvårdssystemet
Landstingen är huvudmän för sjukvården. Feministiskt initiativ vill verka för att landstingen avskaffas och ersätts av andra former av skattefinansierat ägande. Den offentligfinansierade vården måste bli så bra att ingen ser ett behov av att teckna en privat sjukvårdsförsäkring. En framskjuten köplats ska inte vara till salu, individens vårdbehov ska alltid styra. Vi anser det även nödvändigt att utreda hur hälso- och sjukvården ska utformas och organiseras för att göra det möjligt att ge och få vård utan att underordnas, vare sig som patient eller anställd.
Fler nationella vårdprogram bör skapas, med krav om regelbundna uppdateringar. Lokala arbetsdokument möjliggör flexibilitet, men frånvaron av tydliga allmängiltiga riktlinjer riskerar att leda till ojämställd vård – exempelvis när vården för män med akut hjärtinfarkt idag kostar cirka 140–270 procent av kostnaden för kvinnor med exakt samma åkomma, enligt den hittills största svenska studien på området.
Feministiskt initiativ vill verka för ett nationellt journalsystem och en nationell läkemedelslista för patientsäkerhetens skull. Patienter på resa ska inte fara illa för att sjukvårdspersonalen på den lokala vårdinrättningen inte kommer åt journalen, med information om tidigare sjukdomar och läkemedel.
Bytet på apoteken mellan likvärdiga generiska läkemedel är förvirrande för många patienter. Genom att byta till generisk förskrivning, där läkaren skriver ut den substans som ska administreras istället för ett visst märke, skulle underlätta och förtydliga för patienter, apotek och vårdpersonal. Sverige bör ställa krav på läkemedelsföretagen att designa sina förpackningar med generisk substans i tydligt fokus.
Överförandet av ansvar från landsting till kommun – då en patient ska flytta från sjukhus till hemmet eller ett boende – är ett stort, dagligt problem inom sjukvården. När kommunen ska ta över ansvaret har de en tidsfrist för att förbereda personal och insatser. Denna frist är ibland orimligt lång. En färdigbehandlad patient som ligger kvar på sjukhus tar upp enorma resurser, framförallt genom att uppta en sjukhussäng som en akut sjuk patient skulle behöva bättre. Kommunerna behöver ges resurser nog för att tillhandahålla hemtjänstinsatser, boenden och korttidsboenden inom rimlig tid. Anpassade regler behövs, med olika tidsgränser för exempelvis återinsättning av hemtjänstinsatser jämfört med att skapa en helt ny plats på ett boende.
Jämlik vård inkluderar även tillgänglighet till vård oavsett var en bor i landet. Alla riksdagspartier har idag i sina partiprogram minst ett stycke som förordar en “levande landsbygd”. För att hålla landsbygden levande måste vi dock hålla sjukhus och hälsocentraler öppna för att människor ska vilja stanna, leva och flytta dit. Feministiskt initiativ vill verka för en verkligt levande landsbygd genom att hålla mindre sjukhus och vårdcentraler i glesbygden öppna. Bara på det sättet kan vi uppnå en jämlik vård, där en människas liv eller död inte avgörs av var de bor.