Rätt omsorg oavsett kön

I ett välfärdssamhälle ska alla ha tillgång till skattefinansierad sjuk- och tandvård.

I ett välfärdssamhälle ska alla ha tillgång till skattefinansierad sjuk- och tandvård.

F! arbetar för att:

  • Öka resurser och öka personaltäthet inom vård och omsorg.
  • All sjukvård ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet.
  • Inget kön ska vara norm inom medicinsk forskning, utbildning och teknikutveckling. Diskriminering gällande fördelning av forskningsanslag ska motverkas. Större anslag krävs också till genusforskningen inom hälsa och medicin.
  • Samtliga vårdutbildningar ska ge beredskap för att motverka diskriminering och främja ett gott och likvärdigt bemötande.
  • Förståelse och kunskap om transpersoners livsvillkor ökar, i syfte att förbättra bemötandet och motverka diskriminering.
  • Tandvård ska ingå i sjukförsäkringssystemet och omfattas av högkostnadsskyddet.
  • Alla som vistas i Sverige ska ha tillgång till hälso- och sjukvård på lika villkor.
  • Asylsökande och flyktingar vid ankomst till Sverige snarast ska erbjudas kontakt med vården och vid behov, inom en månad, erbjudas läkarkontakt.
  • Kunskapen om sjukdomar och ohälsotillstånd som primärt drabbar kvinnor och människor med kvinnliga reproduktionsorgan höjs, bland annat genom ökat stöd till forskning på området. Fler endometriosteam ska inrättas.
  • Fi ska förespråka en rekommendation där vårdpersonal ska ställa frågor om våldsutsatthet.
  • Kunskaper om friskvård, hälsovård och näringslära ska stärkas inom skolan och aktivt förmedlas till eleverna.
  • Konst och kultur ska användas i större utsträckning som en del av alla tillämpliga typer av vård och omsorg.

Sjukvården ska inte ha mannen som norm

I ett välfärdssamhälle ska alla ha tillgång till skattefinansierad hälso- och sjukvård. Även tandvård ska vara skattefinansierad, inkludera alla, och ingå i ett gemensamt högkostnadsskydd. Rätten till vård ska vara den mest grundläggande principen i svensk sjukvård.

All sjukvård ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Mannen som norm ska ersättas med metoder som bygger på kunskap om att individer är olika och hur kön, sexuell läggning, föreställningar om ras/etnicitet, funktionalitet, klass, religion eller trosuppfattning, könsuttryck, könsidentitet, ålder och medborgarskap kan påverka hälsa, symptom och behandling. Diskriminering vad gäller fördelning av forskningsanslag ska motverkas.

Feministiskt initiativ ska verka för att vården ska sluta att reproducera köns- och rasistiska stereotyper. Dessa föreställningar leder till skillnader i bemötande och därigenom olika förutsättningar att få rätt vård, i rätt tid. Rasism inom vården är oacceptabelt. Det ska vara obligatoriskt med genus- och hbtq-perspektiv och antirasistiskt perspektiv i samtliga vårdutbildningar. Krafttag ska tas för att komma tillrätta med felen i bemötandet av transpersoner.

Läkarkontakt ska etableras tidigt för asylsökande

Nationalitet, uppehållsrätt eller medborgarskapsstatus ska aldrig vara ett hinder för att få adekvat vård. Innebörden av “vård som inte kan anstå” är för snäv och leder till att sjuka individer, oftast papperslösa och asylsökande personer som redan lever i stor utsatthet, tvingas vänta med att söka vård tills tillståndet är mer akut. Detta riskerar att leda till ökat lidande för personen men också ökade kostnader ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, då många sjukdomstillstånd kan behandlas med mindre insatser i ett tidigt skede av sjukdomsförloppet. Asylsökande och flyktingar ska vid ankomst erbjudas kontakt med vården snarast och, om behovet finns, läkarkontakt inom en månad.

Sjukvården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet

Sjukdomar som primärt drabbar kvinnor och människor med kvinnliga reproduktionsorgan är osynliggjorda och underprioriterade inom sjukvården såväl som i medicinsk forskning. Endometrios drabbar en av tio med livmoder, men ändå finns bara ett fåtal specialistenheter i landet. Kompetensen kring dessa sjukdomar måste höjas avsevärt och drabbade måste få adekvat behandling.

Mäns våld mot kvinnor, och annat våld i nära relation, är ett stort samhällsproblem som i högsta grad berör vården; nästan hälften av alla kvinnor i Sverige har någon gång utsatts för fysiskt eller sexuellt våld. Redan idag tillfrågas varje person som passerar vården om tobaksvanor, då rökning är den enskilt största hälsofaran både på individ- och samhällsnivå i västvärlden. Feministiskt initiativ förespråkar att en liknande rekommendation införs vad gäller utsatthet för våld. Om varje patient tillfrågas om detta så normaliseras samtal kring ämnet, varpå sjukvården kan finna fler patienter som drabbats av partnervåld.

Alla barn och ungdomar ska, som en integrerad del av undervisningen i grundskola och gymnasium, få grundläggande kunskap om hälsa. Som ett led i skolans uppdrag att sprida en hälsosam livsstil bör detta även inkludera kunskaper om hur ohälsa kan förebyggas och hur sjukvården fungerar.

Kulturens goda effekter på vår hälsa har visats flertalet gånger. Detta gäller såväl eget kulturutövande och kulturdeltagande, som möten med professionella kulturarbetare, musik, dans, konstverk och estetiska miljöer av hög kvalitet. Konst och kultur ska används i större utsträckning som en del av alla tillämpliga typer av vård och omsorg, och resurser och kompetens måste tillföras för att göra det möjligt och med hög kvalitet.

 

Vårdyrkena måste uppvärderas och lönerna ska höjas. Nu.

Kompetensen inom vården ska uppvärderas och lönerna ska höjas.

God vård och omvårdnad kräver kompetent personal. Flera vårdyrken har idag, trots god utbildning, låg status och låg lön. I ett välfärdssamhälle som ser till helheten har staten, landstingen och kommunerna ett särskilt ansvar att vara föredömen som arbetsgivare och skapa arbetsplatser som inte reproducerar och skapar underordning. Vårdyrken måste därför uppvärderas och lönerna måste höjas. Vi vill även införa sex timmars arbetsdag med bibehållen lön, som en del i att förbättra arbetsmiljön.

Bemanningen inom svensk sjukvård är ett enormt problem som måste adresseras. Trots att Sverige är ett av de länder i världen som har högst antal läkare per invånare, nyttjas ändå hyrläkare och hyrsköterskor i stor utsträckning. Studier visar att en hög andel hyrläkare ger lägre upplevd vårdkvalitet hos patienterna, mindre kontinuitet och potentiella patientsäkerhetsrisker. Kostnaderna påverkas också negativt, då den skattefinansierade sjukvården går som förlorare ur upphandlingar med bemanningsföretagen. Dessutom blir utbildningen av nya läkare lidande, då kontinuerlig handledning blir en bristvara. Möjligheten att förbjuda denna anställningsform inom skattefinansierade vårdinrättningar i hela landet bör utredas och konsekvensanalyseras, även ur ett glesbygdsperspektiv.

God vård, oavsett kompetens, kan inte erbjudas utan vårdplatser på sjukhus. Platsbristen på svenska sjukhus idag är ett av vårdens största problem. De fysiska platserna finns oftast, men bemanningen saknas. Detta beror, som tidigare berörts, till stor del på sjuksköterskors dåliga arbetsmiljö och låga lön i förhållande till den utbildning och de ansvarsuppgifter som de har. För att uppnå säker vård måste vi bygga ut sjukvården där det behövs, öppna upp vårdplatser och ta hand om personalen med arbetsvillkor och lön så att de vill och orkar stanna i vården.

Kontinuiteten är något som behöver ses över även bland fast personal. En patient med kronisk sjukdom ska kunna skapa en behandlingsallians med sin läkare och/eller sitt vårdteam och sedan behålla den genom åren.

Vårdbiträde är en yrkeskategori som borde ges en större roll inom vården. På landets sjukhus behövs specialiserad personal, varför bemanning med minst undersköterskekompetens bör vara ett krav inom vård- och omvårdnadsarbetet. Inom hemtjänst, äldreboenden och sjukhusens övriga praktiska arbete har vårdbiträden en viktig roll, de gånger undersköterskor inte räcker för att fylla personalbehoven.

Modernisera sjukvårdssystemet

Landstingen är huvudmän för sjukvården. Feministiskt initiativ vill verka för att landstingen avskaffas och ersätts av andra former av skattefinansierat ägande. Den offentligfinansierade vården måste bli så bra att ingen ser ett behov av att teckna en privat sjukvårdsförsäkring. En framskjuten köplats ska inte vara till salu, individens vårdbehov ska alltid styra. Vi anser det även nödvändigt att utreda hur hälso- och sjukvården ska utformas och organiseras för att göra det möjligt att ge och få vård utan att underordnas, vare sig som patient eller anställd.

Fler nationella vårdprogram bör skapas, med krav om regelbundna uppdateringar. Lokala arbetsdokument möjliggör flexibilitet, men frånvaron av tydliga allmängiltiga riktlinjer riskerar att leda till ojämställd vård – exempelvis när vården för män med akut hjärtinfarkt idag kostar cirka 140–270 procent av kostnaden för kvinnor med exakt samma åkomma, enligt den hittills största svenska studien på området.

Feministiskt initiativ vill verka för ett nationellt journalsystem och en nationell läkemedelslista för patientsäkerhetens skull. Patienter på resa ska inte fara illa för att sjukvårdspersonalen på den lokala vårdinrättningen inte kommer åt journalen, med information om tidigare sjukdomar och läkemedel.

Bytet på apoteken mellan likvärdiga generiska läkemedel är förvirrande för många patienter. Genom att byta till generisk förskrivning, där läkaren skriver ut den substans som ska administreras istället för ett visst märke, skulle underlätta och förtydliga för patienter, apotek och vårdpersonal. Sverige bör ställa krav på läkemedelsföretagen att designa sina förpackningar med generisk substans i tydligt fokus.

Överförandet av ansvar från landsting till kommun – då en patient ska flytta från sjukhus till hemmet eller ett boende – är ett stort, dagligt problem inom sjukvården. När kommunen ska ta över ansvaret har de en tidsfrist för att förbereda personal och insatser. Denna frist är ibland orimligt lång. En färdigbehandlad patient som ligger kvar på sjukhus tar upp enorma resurser, framförallt genom att uppta en sjukhussäng som en akut sjuk patient skulle behöva bättre. Kommunerna behöver ges resurser nog för att tillhandahålla hemtjänstinsatser, boenden och korttidsboenden inom rimlig tid. Anpassade regler behövs, med olika tidsgränser för exempelvis återinsättning av hemtjänstinsatser jämfört med att skapa en helt ny plats på ett boende.

Jämlik vård inkluderar även tillgänglighet till vård oavsett var en bor i landet. Alla riksdagspartier har idag i sina partiprogram minst ett stycke som förordar en “levande landsbygd”. För att hålla landsbygden levande måste vi dock hålla sjukhus och hälsocentraler öppna för att människor ska vilja stanna, leva och flytta dit. Feministiskt initiativ vill verka för en verkligt levande landsbygd genom att hålla mindre sjukhus och vårdcentraler i glesbygden öppna. Bara på det sättet kan vi uppnå en jämlik vård, där en människas liv eller död inte avgörs av var de bor.

 

F! arbetar för att:

  • Vårdyrken ska uppvärderas och lönerna höjas.
  • Kontinuitet inom vården ska premieras. Möjligheten att förbjuda hyrpersonal inom skattefinansierad vård nationellt ska utredas och konsekvensanalyseras, även ur ett glesbygdsperspektiv.
  • Landstingen ska avvecklas som huvudman för vården. Stat och kommun ska istället dela på ansvaret för sjukhusvård respektive primärvård för att få en mer jämställd och jämlik vård i landet.
  • Ett nationellt journalsystem, en nationell läkemedelslista, samt fler nationella vårdprogram.
  • Verksamheter för vård och omsorg i huvudsak ska ägas och förvaltas av stat och kommun.
  • Kompletterande privata verksamheter för vård och omsorg ska bedrivas i former där eventuella vinster huvudsakligen återinvesteras i verksamheterna, i enlighet med principerna för SVB-bolag och sociala företag. (Se vidare kap C.6 Företagande). Principen ska vara mesta möjliga vård för varje tilldelad skattekrona.
  • Kommunerna ska ges resurser nog för att snabbt kunna tillhandahålla boenden, korttidsboenden och initiering av hemtjänst.
  • Frambringa en verkligt levande landsbygd genom att hålla mindre sjukhus och vårdcentraler i glesbygden öppna och resursstarka.
  • Generisk förskrivning av läkemedel ska tillämpas, och att läkemedelstillverkare ska designa förpackningar som underlättar detta.

Gör en feministisk analys av orsakerna till kvinnors ökade psykiska ohälsa och sjukskrivningar!

Öka kunskapen om de bakomliggande orsakerna

Trots förbättringar i hälsa, som ökad medellivslängd och ökad funktionsnivå i högre åldrar, har det sedan mitten av 1990-talet funnits tecken på att de psykiska besvären i befolkningen blivit fler. Detta syns i en ökad sjukskrivnings- och bidragsfrekvens, till stor del på grund av psykiatriska diagnoser.

Kvinnor är oftare sjukskrivna och får mer mediciner utskrivna än män. Bland utrikes födda finns ett starkt samband mellan upplevd diskriminering samt psykisk och fysisk ohälsa. Den psykiska ohälsan är relativt sett högre bland utlandsfödda än bland inrikes födda. Detta tyder på att tidigare trauman, men också rasism, vardaglig diskriminering, erfarenheter av orättvisa, samt kränkande behandling har effekter på den psykiska hälsan.

Stigmatiseringen av psykisk sjukdom är ett område som, trots att attityderna förbättrats de senaste decennierna, måste tas på största allvar. Att samhället inte accepterar några av våra allra vanligaste diagnoser gör sjukdomarna svårare att leva med och att behandla.

Psykisk ohälsa leder i vissa fall till att den drabbade personen avslutar, eller försöker avsluta sitt liv. Detta drabbar olika grupper på olika sätt. Statistik visar att psykisk ohälsa i allmänhet, samt försök till självmord, är vanligast bland kvinnor, däremot är genomförda självmord mer än dubbelt så vanligt bland män. Detta visar att mansnormen gör att många män fortfarande upplever ett tabu för att ha nära kontakt med sina känslor och självmant söka hjälp. Bland transpersoner har mer än var tredje person övervägt att ta sitt liv vilket visar tyder på att denna grupp är synnerligen utsatt. Varje självmord är en tragedi, och varje person med självmordstankar är en person med stort lidande. Feministiskt initiativ vill verka för att minska antalet självmord och personer med självmordstankar, med fokus på särskilt utsatta grupper i olika sammanhang.

F! arbetar för att:

  • Tillföra mer resurser till verksamheter som arbetar förebyggande mot psykisk ohälsa.
  • Öka kunskapen om psykisk ohälsa, för att motverka diskriminering.
  • Minska antalet självmord, samt för införandet av riktade insatser till särskilt utsatta grupper.
  • Utöka resurser till arbetet mot mäns våld mot kvinnor, samt våld i andra nära relationer, både inom psykiatrisk vård och inom hälso- och sjukvården i stort. Det bör finnas specialiserade team för att hantera våld i nära relationer inom socialtjänst, sjukvård och psykiatri.
  • Det psykosociala stödet till hbtq-personer ska säkras. Det psykosociala stödet ska vara en självklar del av deras vård.
  • Utöka forskning kring självskadebeteende bland kvinnor. Dessa ska beredas adekvat behandling oavsett bostadsort och ålder.
  • Patienter med psykisk ohälsa ska ges möjlighet till inflytande över sin egen vård.

Förlossningsvårdens främsta uppgift är att skapa de bästa förutsättningarna.

En jämlik förlossningsvård med fler platser och fler anställda

Alla gravida som vistas i landet ska garanteras ett tryggt och säkert omhändertagande i förlossningsvården, på lika villkor och utan diskriminering. Högsta prioritet ska ges till att säkerställa att alla som föder får en medicinskt säker förlossningsvård, utformad efter den födandes behov och önskemål.

Att föda barn kräver en lugn och trygg miljö och möjlighet att fokusera på födandet utan tidspress. Förlossningsvårdens främsta uppgift är att skapa de bästa förutsättningarna för födsloarbetet och därför behövs en bättre arbetsmiljö för personalen, med fler förlossningsplatser och fler anställda.

Barnmorskeprofessionens beprövade erfarenhet och kunskap behöver i större utsträckning tas tillvara. Därför är det viktigt att barnmorskor är representerade på alla nivåer i rådgivande och beslutande organ som styr förlossningsvården och hur resurser fördelas. När landstingen beställer tjänster från olika utförare, privata eller offentliga, dominerar vissa yrkesgrupper i de rådgivande organen. Feministiskt initiativ vill verka för en bredare representation där fler yrkesgrupper får utrymme och mandat att påverka krav- och uppföljningskriterier.

Studier visar att antalet underlivsskador i samband med förlossning minskar när förlossningen sker i ett lugnare tempo och där den födande i större utsträckning själv väljer förlossningsposition. Påskyndade förlossningar ökar risken för komplikationer och skador med ibland långvariga problem för kvinnan och större kostnader för medicinska ingrepp under och efter förlossning.

Förutom generella brister i förlossningsvården kan vi se att utlandsfödda havande från låginkomstländer har en sju gånger högre risk för att dö under eller efter förlossning än svenskfödda havande. Som orsak kan man bland annat se svensk sjukvårdspersonals bristande vana att upptäcka och behandla vissa sjukdomar. Brist på tolk är en annan faktor som ökar risken för missförstånd och därmed komplikationer innan, under eller efter förlossningen. För att skapa en jämlik förlossningsvård krävs riktade förebyggande insatser, god tillgång till tolk och information, samt rutiner inom sjukvården för att möta gruppen utlandsfödda havande.

Förlossningsvården ska organiseras så det krävs minsta möjliga medicinska interventioner, möjlighet att välja vårdform, kontinuitet i vården före, under och efter förlossning, samt tillgång till en egen barnmorska under födsloarbetet.

F! arbetar för att:

  • Medicinska tekniker som används i samband med graviditet och förlossning ska utformas utifrån aktuell kunskap och forskning.
  • Det förebyggande arbetet för att minska riskerna för förlossningsskador ska utvecklas och implementeras i all förlossningsvård.
  • En barnmorska per kvinna i aktiv förlossning ska vara norm. För att uppnå det krävs fler förlossningsplatser och fler anställda.
  • Ge den födande rätt att så långt det är möjligt och medicinskt tillrådligt bestämma över sin graviditet, hur och var hen vill föda, samt bestämma över eftervården. Detta inbegriper till exempel hemförlossning.
  • Införa en valfrihets- och platsgaranti som innebär att den som ska föda barn ska ha rätt – och plats – att föda på det sjukhus hen i förväg valt.
  • Vården i så stor utsträckning som möjligt ska bygga på kontinuitet för de blivande föräldrarna när det gäller den personal de möter i samband med havandevård, födande och eftervård.
  • Bygga ut förlossningsvården i glesbygden så att alla har tillgång till förlossningsvård med hög säkerhet och medicinsk kompetens.
  • Förlossningsvården, efter den födandes önskemål, ska garantera plats för en medföljande person att stanna kvar med den födande efter förlossningen. Medföräldrar ska uppmuntras att delta i omsorgen om barnet.
  • Föräldrar ska få adekvat information om såväl amning som flaskmatning.
  • De föräldrar som väljer att åka hem tidigt efter förlossningen ska erbjudas bra eftervård, bland annat i form av hembesök av en barnmorska de känner sedan tidigare från havandevården eller förlossningen/eftervården.
  • Förlossningsskador ska behandlas på ett sådant sätt att det i görligaste mån säkrar den födandes möjligheter till fortsatt välmående.
  • Eftervården ska bli bättre på att fånga upp det lidande som många upplever efter förlossningen. Alla nyblivna föräldrar ska erbjudas professionell hjälp med att bearbeta sin förlossning utifrån sin egen upplevelse.
  • Förlossningsavdelningar alltid ska kunna erbjuda tolk, inklusive teckenspråk, för den som behöver och önskar.
  • Normkritiskt reformarbete inom havandevård, barnavård och föräldrautbildning.
  • Föräldrautbildning ska erbjudas alla föräldrar oberoende av familjekonstellation.
  • Föräldrautbildning ska utgå från att varje förälder har ett grundläggande individuellt ansvar för sitt barn.
  • Alla som väntar barn ska få tillräcklig information på ett språk de förstår för att garantera en säker förlossning. Tillgången till tolkar före, under och efter förlossning måste säkras.
  • Det ska utarbetas rutiner och riktade insatser för att nå utlandsfödda från låginkomstländer som väntar eller precis har fått barn.
  • Vårdpersonal får utbildning, utifrån ett intersektionellt perspektiv, om vilka grupper som kan vara utsatta för särskilt stora risker i samband med förlossning och hur dessa risker kan förebyggas.

Håller du med?

Berätta för dina vänner eller läs mer om hur du kan engagera dig.