Kultur, turism och föreningsliv

För en jämlikt fördelad tillgänglighet av kultur

F! arbetar för att:

ökade resurser till den ideella sektorn som föreningslivet och folkbildningen, där medelfördelningen ska ta hänsyn till intersektionella perspektiv och fungera utjämnande.
kulturplanerna tillämpar genusbudgetering och en intersektionell analys av hur medlen fördelas.
det ska vara möjligt att verka som professionell och fri kulturarbetare i hela landet.
arvoderade kulturarbetarsamråd finns i varje region. Kulturarbetarsamråden ska bidra med kompetens i bedömningar kring hur medel ska fördelas, samt delta i utformningen av kulturplanerna. De ska ha jämlik och jämställd representation.
en utvecklad kultursamverkansmodell, där mindre landsting/regioner prioriteras i resursfördelningen av pengarna, där krav om att hela länet måste omfattas ställs, och där den ideella sektorn och fria kulturaktörer ges större inflytande.
en kontinuerlig uppskrivning av statens del av samverkansmodellen, samt en bättre dialog från statens sida.
nationella riktlinjer och strategier för mindre etablerade kulturområden skapas mellan landstingen/regionerna och staten.
kultursekreterare och kulturlotsar kan anställas i varje landsting och region.
säkerställa att landstingen/regionernas kulturplaner följs upp.
kommuner har tillräckliga resurser för att kunna fungera som partner och medfinansiär av arrangemang tillsammans med kulturbärande organisationer.
tillgänglighetsanpassa och utrusta mötesplatserna på landsbygden med modern teknik för att täcka de behov som kulturevenemang kräver. Även små lokaler ska få chansen med de möjligheter som en utrustad och tillgänglig lokal kan erbjuda.
utbyggda och utvecklade bibliotek på landsbygden. En fortsatt utveckling av lärcentrum är viktiga åtgärder för att möjliggöra det livslånga och livsvida lärandet.
en avgiftsfri kulturskola med öppen inbjudan för att arbeta med kultur över hela landet.
regionala satsningar sker på en digitalisering av de små samlingslokalerna runt om i landet.
öka tillgången till kulturens öppna arenor och mötesplatser som ateljéer, verkstäder, replokaler, scener, mötesplatser, caféer och gallerier.
kommuner och regioner tillhandahåller lättillgänglig information om hur ideella organisationer bildas och vilka möjligheter till stöd som finns samt att alla oavsett förutsättningar får ökad tillgång till lokaler för föreningsverksamhet.
momsfriheten behålls för ideella föreningar.

Kulturella verksamheter kan bidra till att förena människor, odla möten, självförtroende och framtidstro.

Feministiskt initiativ menar att i långsiktigt hållbara samhällen är ett rikt och blandat kultur- och föreningsliv viktiga fundament. Med sitt ursprung i den feministiska och antirasistiska folkrörelsen delar Feministiskt initiativ grundvärderingar med de idéburna organisationer som kämpar världen över för miljö, demokrati och mänskliga rättigheter. Lokala, regionala och internationella kvinnorättsorganisationer, hbtq-organisationer och antirasistiska organisationer har därför en central roll för att förebygga och lösa konflikter samt delta i fredsbyggande arbete. Feministiskt initiativ menar att en bredd av kulturella verksamheter kan bidra till att förena människor, odla möten, självförtroende och framtidstro. Kultur kan ur ett feministiskt perspektiv därför inte ses som ett isolerat område utan genomsyrar alla politikområden. Feministiskt initiativ har därför en kulturpolitik som präglas av helhetssyn, kontinuitet och möjlighet till långsiktig planering i hela landet.

Tillgängligheten till kultur är inte jämlikt fördelad över hela landet.

Merparten av landets kulturarbetare bor och verkar i storstäderna där huvuddelen av statliga, kommunala och landstingsdrivna kulturinstitutioner finns. Även fria dans- och teatergrupper samt konstnärsdrivna gallerier och plattformar är betydligt fler i storstäderna än i övriga landet. 40 procent av Sveriges företag inom de kulturella sektorerna finns i Stockholmsområdet, de nationella scenerna och museerna i storstäderna får en stor andel av de statliga kulturbidragen och den summa som landets kommuner väljer att satsa på kultur per invånare varierar kraftigt. Såväl offentliga som privata bidragsgivare får kontinuerligt in fler ansökningar om projekt i storstäderna än från övriga landet. Sammantaget leder det till en ojämlik tillgång till kultur för landets invånare liksom ojämlika arbetsvillkor för kulturarbetarna. Tillgången till en mångfald av estetiska kvaliteter och verksamheter oavsett bostadsort är en demokratifråga. Därför måste kunskapen om kulturens betydelse och egenvärde höjas för att skapa långsiktig hållbarhet samtidigt som kulturverksamheter utanför storstäderna främjas. Det berör kulturarbetares arbetsvillkor som måste förbättras. Det ska vara möjligt att verka som professionell och fri kulturarbetare i hela landet.

Landsbygderna har en självklar plats både som producent och konsument.

I Feministiskt initiativs kulturpolitik har landsbygderna en självklar plats både som producent och konsument. Vi ser de demokratiska institutionerna som verktyg för att genom decentraliserande och decentraliserad fördelning av resurser skapa förutsättningar för en fri och tillgänglig kultursektor. Decentraliserade satsningar på kulturen genomsyrar därför politiken från EU-nivå till den kommunala politiken. Nästan samtliga myndigheter inom kulturområdet finns idag i Stockholm, och för en mer jämlik spridning över landet vill Feministiskt initiativ verka för en decentralisering av de myndigheterna. Vi vill även undersöka möjligheten att uppdatera och vidareutveckla den tidigare modellen att ge roterande nationella uppdrag till olika institutioner och fria aktörer för att ytterligare bryta storstädernas dominans inom kulturområdet. Kultursamverkansmodellen som infördes 2011 har som mål att öka utrymmet för regionala prioriteringar och variationer. Den har förvisso medfört en mer decentraliserad kulturpolitik, men har visat sig fungera sämre för den ideella sektorn. Kultursamverkansmodellen är en nyckelfråga för ett jämlikt kulturliv. Om modellen fortsatt ska utgöra fundamentet i den regionala fördelningen av kulturmedel måste den utvecklas på flera punkter för att främja likvärdighet och goda villkor över hela landet.

Nya former av bibliotek i landsbygdsområden

Feministiskt initiativ ser flera möjligheter för kommunerna att uppmuntra det lokala kulturlivet. Biblioteken fyller en avgörande funktion i samhället både som mötesplats och i bildningssyfte. Sedan början av 1990-talet har antalet biblioteksfilialer i Sverige minskat med 25 procent, en utveckling som Feministiskt initiativ menar behöver vändas. Att utveckla nya former av bibliotek i landsbygdsområden med utökad service är nödvändigt, där en fortsatt utbyggnad av verksamheter som lärcentra är viktiga som en brygga mellan kulturen och lärande.

« Gles- och landsbygdspolitik

Håller du med?

Berätta för dina vänner eller läs mer om hur du kan engagera dig.