Sociala trygghetssystemen, pensioner och kampen mot fattigdom
Full statlig pension till alla.
F! arbetar för att:
- Det genomförs en bred undersökning av hur pensionsreformer påverkar kvinnors liv i EU, med en individualisering av pensionsförmåner (och sociala trygghets- och skattesystem överhuvudtaget) i åtanke.
- Det utvecklas strategier för att säkerställa full statlig pension till alla, oavsett i hur stor omfattning man arbetat i landet.
- Det utvecklas strategier för att säkerställa ett pensionssystem för personer med funktionsnedsättning utan (eller med deltidsbaserad) pension, som säkerställer deras ekonomiska självständighet under ålderdomen.
- Det utvecklas tydligare syften och särskilda jämställdhetsmål inom EU:s strategi för att bekämpa fattigdom och social utslagning, inklusive politiska åtgärder till stöd för alla typer av familjer, inklusive enföräldersfamiljer. Särskilda politiska åtgärder ska vidtas till stöd för kvinnor från grupper som löper större risk för fattigdom och social utslagning, som asylsökande kvinnor, kvinnor med utomeuropeisk bakgrund, kvinnor från etniska minoriteter, äldre kvinnor, kvinnor med funktionsnedsättning, papperslösa kvinnor och hbtq-personer.
- Sociala trygghetssystem införs som tillgodoser individers mänskliga rättigheter och garanterar individers trygghet oavhängigt individens situation på arbetsmarknaden.
- Europeiska Fiskerifonden (EFF) och Stöd till landsbygdsutveckling via Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) integreras och att EU:s sociala trygghetssystem utformas så att kvinnor och män får samma förmåner och skyldigheter.
På sikt ska ett socialt trygghetssystem som är oberoende av arbetsmarknaden skapas
Det är i mångt och mycket en mänsklig rättighet och en förutsättning för jämställdhet att få tillgång till de sociala trygghetssystemen. I EU:s medlemsländer ser dessa system väldigt olika ut, och är i mycket olika grad utformade för att säkra lika möjligheter för kvinnor och män.
Feministiskt initiativ vill se att Europakommissionens arbete med ett förslag till en europeisk politik för sociala rättigheter ska genomsyras av ett tydligt intersektionellt perspektiv.
Som det ser ut idag måste alla hinder för kvinnor att ta sig in och stanna kvar på arbetsmarknaden undanröjas för att åstadkomma en tillgänglig arbetsmarknad. Arbetsmarknaden ska bli lika för alla och alla ska ha samma rättigheter och förutsättningar till pension. Det är dock fortfarande vanligare att kvinnor förvärvsarbetar under kortare tid än män, eller att de gör avbrott i karriären, vilket leder till sämre pension. Många pensionssystem i EU:s medlemsländer ger dessutom fortfarande många
kvinnor enbart ”sekundära rättigheter” baserade på deras makars förvärvsarbete. Det får till följd att majoriteten av äldre personer som lever i fattigdom är kvinnor. För att trygga ett bättre liv för äldre kvinnor måste vi avlägsna de strukturella faktorer som bidrar till ojämlikheter inom pensionssystemen, däribland organiseringen av vård och omsorg samt kombinerandet av familjeliv och yrkesliv, ojämlikheter på arbetsmarknaden, löneskillnader mellan könen och direkt diskriminering i pensionssystemen.
I EU diskriminerar medlemsländernas pensionssystem även migrerade och asylsökande kvinnor, eftersom de ofta grundar sig på hur länge en person vistats i ett visst land. I synnerhet kvinnor som migrerat och asylsökande är oftare anställda på villkor som ger begränsade möjligheter att samla ihop till pensioner vilket gör att de som gamla kan komma att leva i stor fattigdom. Papperslösa kvinnor står ofta helt utanför system som möjliggör arbete som ger rätt till pension. Kvinnor som på grund av funktionsnedsättning är oförmögna att arbeta hamnar i en liknande situation, eftersom de enbart får statlig pension. Även ensamstående föräldrar, äldre kvinnor eller kvinnor som arbetar i familjeföretag, till exempel inom jordbruk och fiske, drabbas av dessa pensionsordningar. Det är därför av stor vikt att kvinnorna genom de sociala skyddssystemen får tillräckliga förmåner, särskilt när de går i pension. Fattigdomens feminisering är en bestående trend i dagens europeiska samhällen. Det visar tydligt att den nuvarande ramen av sociala skyddssystem och EU:s hela politik på det sociala, ekonomiska och sysselsättningsmässiga området inte har utformats för att tillgodose kvinnors behov.
De sociala trygghetssystem som finns idag är i allra högsta grad beroende av och baserat på arbetsmarknaden. På sikt är visionen att skapa ett socialt trygghetssystem som är oberoende av arbetsmarknaden så att individer ska få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda och sin trygghet garanterad, oavsett deras situation på arbetsmarknaden.