Fred och militarism
EU ska kräva respekt för mänskliga rättigheter bland medlemsländerna och i världen.
F! arbetar för att:
- EU ska stödja demokratiutveckling och kräva respekt för mänskliga rättigheter bland medlemsländerna och i världen.
- Konfliktförebyggande institutioner upprättas inom ramen för både den europeiska och den globala säkerhetspolitiken.
- Fi ska motverka militariseringen inom EU och arbeta för att planerna på en gemensam armé, en försvarsallians och en obligatorisk militär upprustning (som Lissabonfördraget kräver) läggs ned.
- Militära interventioner i konflikter endast ska ske på mandat av FN.
Ett demokratiprojekt är inte ett militärt projekt
I och med Lissabonföredraget stärktes EU:s gemensamma utrikespolitik, som innefattar en militär del, bland annat genom genom inrättandet av befattningen Europeiska unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, som närmast kan beskrivas som en gemensam utrikesminister som ska föra EU:s talan i världen. Det militära samarbetet innefattar bland annat en gemensam snabbinsatsstyrka på 60 000 soldater, redo för insatser runt om i världen. I fördraget slås det fast att ett gemensamt försvar ska beslutas av Rådet med enhällighet. Det finns inget krav på att EU:s militära insatser ska ske efter beslut i FN:s säkerhetsråd. Formuleringar om att agera i enlighet med principerna i FN-stadgan finns, men det finns också öppningar för handlingsfrihet. I praktiken kan EU på egen hand att avgöra vad som ska omfattas av FN:s principer.
Med skrivningar som ”Om en medlemsstat skulle utsättas för ett väpnat angrepp på sitt territorium, är de övriga medlemmarna skyldiga att ge den stöd och bistånd med alla till buds stående medel …” (Artikel 27) görs EU till en militär allians med . Feministiskt initiativ menar att det inte går att förena ömsesidiga försvarsgarantier med den svenska militära alliansfriheten. Andra citat visar föresatser om att bygga ut EU:s militära styrka: ”I syfte att genomföra den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken ska medlemsländerna ställa civila och militära resurser till unionens förfogande” och “medlemsstaterna förbinder sig att gradvis förbättra sin militära kapacitet” (Artikel 27). Det betyder i praktiken att ett krav på en förpliktigande militär upprustning i varje medlemsland skrivits in i det som framöver kommer att betraktas som en författning. För Feministiskt initiativ, som har en klart uttalad antimilitaristisk hållning, är detta helt oacceptabelt.
Den pågående militariseringen av EU motarbetar upprättandet av konfliktförebyggande och konfliktlösande institutioner inom EU. Den täta integrationen med militäralliansen Nato undergräver EU:s roll som självständig aktör. Feministiskt initiativ kräver därför att fredsbevarande operationer ska ha ett FN-mandat.
Att stödja demokratiutveckling är en väsentlig del i EU:s roll som fredsprojekt. Detta ställer följaktligen stora krav på upprätthållandet av demokrati inom unionen. Samtliga medlemsländer måste vara beredda att agera kraftfullt om kränkningar av mänskliga rättigheter eller demokratiska principer försiggår i EU.