EU:s institutioner och deras verksamhet
Ett aktivt arbete för en jämställd representation i EU:s institutioner.
F! arbetar för att:
- Europaparlamentet liksom Rådet och Kommissionen ska ha sitt säte i Bryssel och att parlamentet och Rådet liksom Kommissionen ska bedriva all sin verksamhet där.
- Det antas bindande texter för att främja jämställd representation i EU:s institutioner.
- Medlemsländerna för poster i EU:s institutioner som tillsätts genom nomineringar för varje post föreslår två kandidater av olika kön. Dessutom ska hänsyn tas till ett intersektionellt perspektiv med avseende på representation.
- Tjänstepersoner på alla nivåer i EU:s institutioner samt medlemmar i Europaparlamentet, Regionkommittén och Ekonomiska och sociala kommittén får obligatoriska utbildningar i intersektionellt perspektiv och mänskliga rättigheter.
- Det inrättas fungerande mekanismer för integrering av jämställdhet och likabehandling inom alla EU:s politikområden som följer genom hela beslutsprocessen.
- Förslag till EU:s budget alltid genomgår en genomgripande analys utifrån jämställdhet och antidiskriminering.
- Kommissionen på högsta politiska nivå tar ett aktivt ansvar för integrering av jämställdhet och likabehandling i sin verksamhet.
- Högre tjänstepersoner vid EU:s institutioner och ledamöter i parlamentet utbildas i metoder för integrering av jämställdhet och likabehandling i politik och beslutsprocesser.
En jämn fördelning behövs i alla delar av organisationen
Kvinnor och minoritetsgrupper, som unga, personer med funktionsnedsättning, hbtq-personer, och rasifierade personer, är fortfarande underrepresenterade i samtliga av EU:s organ och politiska beslutsprocesser. EU:s åtgärder på detta område har varit otillräckliga och huvudsakligen varit begränsade till icke-bindande texter och åtaganden.
I sin verksamhet ska EU:s institutioner agera förebilder för medlemsstaterna, i synnerhet när det gäller antidiskriminering och lika rättigheter. En jämn könsfördelning ska eftersträvas i alla delar av organisationen. I de fall medlemsländerna föreslår kandidater till särskilda poster i EU:s institutioner, som när det gäller Europeiska kommissionens medlemmar, ska Feministiskt initiativ verka för att länderna föreslår två kandidater av olika kön. Vid nomineringarna ska medlemsländerna också ta hänsyn till en jämlik representation utifrån ett intersektionellt perspektiv. Tjänstepersoner på alla nivåer i EU:s institutioner och ledamöter i parlamentet, EU:s regionkommitté och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén bör få obligatoriska utbildningar i intersektionellt perspektiv.
Därtill behöver EU en fungerande mekanism för integrering av jämställdhet och likabehandling inom alla politikområden. Varje EU-institution bör ta fram en strategi för detta som anpassas till respektive roll i beslutsprocessen. När det gäller kommissionen bör den konsekvensanalys som görs av kommissionens alla förslag innehålla en särskild redogörelse för förslagets konsekvenser för jämställdhet och likabehandling, och i förslagen bör det framgå tydligt hur dessa aspekter beaktas. En enkel målsättning om att jämställdhet och likabehandling ska beaktas när förslaget genomförs kan aldrig vara tillräckligt för att tillgodose det kravet. En särskild jämställdhetsanalys bör alltid genomföras inför förslaget till EU:s budget. Ett aktivt övergripande ansvar för integrering av jämställdhet och likabehandling bör finnas på hög politisk nivå inom kommissionen. I parlamentet måste en ledamot i varje utskott ha ett särskilt ansvar för integrering av jämställdhet och likabehandling i det löpande arbetet. Därtill bör alla högre tjänstepersoner i EU:s institutioner och ledamöter i parlamentet, EU:s regionkommitté och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén få utbildning i metoder för integrering av jämställdhet och likabehandling i politik och i beslutsprocesser.
EU-institutionerna, Rådet och parlamentet bedriver sina verksamheter i olika länder. Rådet och parlamentet har kompletta möteslokaler i både Bryssel (Belgien) och Luxemburg respektive Strasbourg (Frankrike). Rådet håller sina möten i Luxemburg under månaderna april, juni och oktober och under några dagar varje månad flyttar parlamentet sin verksamhet till Strasbourg där det har sitt formella säte. Detta är ett uppenbart slöseri med resurser som medför stora kostnader både i pengar och i miljökonsekvenser. Bara parlamentets mötesverksamhet i två olika länder beräknas föranleda en årlig merkostnad på 180 miljoner euro och 19 000 ton i ökade koldioxidutsläpp.
Det är Rådet, bestående av stats- och regeringscheferna i EU:s medlemsländer, som beslutar var EU:s institutioner ska ha sina säten och var de ska bedriva sin verksamhet. Beslutet finns i ett protokoll till EU:s fördrag.