EU som institution
En ökad transparens och möjlighet till inflytelse för medborgare inom EU.
F! arbetar för att:
- En ökad transparens, minskad överstatlighet och minskad centralisering i Europeiska unionens verksamhet.
- Öka underrepresenterade gruppers tillgång till kunskap om och insyn i hur EU fungerar samt om hur EU:s invånare kan utöva inflytande över de beslut som fattas av EU.
Insyn, inflytande och demokrati
Genom Lissabonfördraget som trädde i kraft år 2009 har Europaparlamentet fått mer inflytande över EU:s lagstiftning, vilket är positivt ur demokratisynpunkt. Numera antas det mesta av EU:s lagstiftning av parlamentet och rådet gemensamt. Med Lissabonfördraget har också ett medborgarinitiativ införts som gör det möjligt för en miljon medborgare att uppmana kommissionen att lägga fram lagförslag.
Samtidigt har EU i och med Lissabonfördraget tagit ytterligare steg mot överstatlighet och centralisering. Europeiska rådet, den organisation inom EU som består av medlemsländernas stats- och regeringschefer och som bestämmer över EU:s allmänna politiska inriktningar och prioriteringar, lider fortfarande av en i praktiken total brist på insyn. Den institutionalisering av Europeiska rådet med en vald ordförande som infördes med det nya fördraget har ytterligare fjärmat Europeiska rådet från den ordinarie lagstiftande verksamheten. Den nya höga representanten med ansvar för utrikesfrågor och säkerhetspolitik som är kommissionär och representant för EU i utrikespolitiska frågor gör det enklare för EU att tala med en röst i utrikespolitiska frågor. Med denna nya funktion ökar samtidigt avståndet till den nationella nivån och bidrar till att EU-samarbetet får en statsliknande struktur, utan den demokratiska insyn som krävs för att det ska anses legitimt.
Det demokratiunderskott som EU lider av beror även på en allmän brist på transparens i EU:s institutioner. Det handlar om en brist på öppenhet men även en brist på relevant information för EU:s invånare att ta del av rörande hur EU fungerar, hur de beslut som fattas i EU påverkar deras liv och hur de kan ha inflytande över dessa beslut. Ansvaret för det ligger på EU:s institutioner och på medlemsstaterna, men även på de politiska partier i Europa som på olika sätt deltar i EU-samarbetet.
Det nya tillvägagångssätt att utse kommissionens ordförande, som prövades år 2014 då de politiska grupperna i parlamentet utsåg varsin kandidat till posten och lät europavalet avgöra vilken av kandidaterna som skulle bli parlamentets kandidat, ger i princip EU:s medborgare ökade möjligheter att ha inflytande över EU:s institutioner. Det är ett mera transparent tillvägagångssätt än det som hittills gällt då medlemsstaterna har tagit fram sin kandidat som de presenterat för parlamentets godkännande. Det nya tillvägagångssättet ställer dock höga krav på EU:s institutioner, medlemsländernas regeringar och de politiska partierna, både på Europanivå och nationell nivå, om att informera invånarna i EU om europavalets innebörd.