Företagande

Företagande är viktigt i vårt samhälle.

Företagande är viktigt i vårt samhälle. Både för samhällsekonomin, arbetsmarknaden och den enskilde personen. Att förenkla och tillgängliggöra företagande, både enskilt och växande, är ett redskap som möjliggör att fler kan ta makten över sina liv och att Sverige kan fortsätta som innovativ nation.

Regeringens näringspolitiska mål – Sveriges konkurrenskraft, näringslivets utveckling, Förutsättningar för företagen att utvecklas och Innovation bland svenska företag – förutsätter förnyelse av näringslivet. Företag som leds av kvinnor, unga och utrikesfödda är de som idag i hög grad står för de nya idéer som behövs för att utveckla ett näringsliv som består av en växande del enpersons-, mikro- och småföretag.

Utöka trygghetssystemen och uppmuntra nya organisationsformer

Ska Sverige nå de övergripande näringspolitiska målen måste vi stimulera ett jämställt, jämlikt och hållbart företagande som möjliggör för fler att starta och driva företag. Vi behöver undanröja hinder i form av diskriminering, utöka trygghetssystemen och uppmuntra nya organisationsformer.

Småföretagande och entreprenörskap

Många företag drivs med huvudsakligt syfte att försörja en enda person. Feministiskt initiativ vill underlätta för försörjningsföretagare att starta sin verksamhet, genom nya ekonomiska stödformer och förenklad administration. Feministiskt initiativ vill också underlätta för små företag att periodvis kunna vara vilande, samt underlätta för företagare att ta del av socialförsäkringar på liknande villkor som anställda.

Forskning visar hur kvinnor och utrikesfödda diskrimineras vid ansökningar om offentlig finansiering, trots helt likvärdig entreprenöriell potential och t.o.m. högre avkastning. Strukturer och stereotypa föreställningar behöver byggas bort med kunskap och uttalade mål om genusbalans på alla nivåer inom såväl de företagsfrämjande systemen som i fördelning av offentliga medel. Aktörer ska åläggas att aktivt arbeta med ett intersektionellt perspektiv.

Utöka trygghetssystem för företagare

För många är eget företagande ett sätt att kombinera yrkesliv med föräldraskap. Vid traditionell anställning finns flera förmåner inkluderade i arbetsgivaravgifter och kollektivavtal. Samma försäkringar är ofta frivilliga för egenföretagare och väljs ofta bort för att klara ekonomin. Därför behöver trygghetssystemen moderniseras så att företagare får likvärdiga socialförsäkringar, till exempel vid vård av sjukt barn, pension och arbetslöshet.

Sjuklöneansvaret är en tung post i små företag. Att både bära en sjuklön och ta in vikarier kan vara det som knäcker ett bolag med ett fåtal anställda. Pressen blir också stor på den anställde att gå till jobbet även om hen är sjuk. Feministiskt initiativ vill lyfta sjuklöneansvaret för småföretag.

Bred representation på alla nivåer

Dagens företagande domineras av svenskfödda män, från lånerådgivare och riskkapitalister till valberedningar, styrelser, VD:ar och egenföretagare. Denna mansdominans innebär ett sämre utvecklat näringsliv.

Feministiskt initiativ vill underlätta för medarbetarägda företag och verka för ett bredare ägande. Styrelser inom offentlig verksamhet ska spegla den mångfald som finns i befolkningen och styrelser i börsnoterade bolag ska vara sammansatt med genusbalans. Offentliga medel ska redovisas med ett intersektionellt perspektiv.

Levande landsbygder

För många som lever på landsbygden är det egna företagandet den bästa möjligheten att skapa sig fungerande arbets- och livsvillkor. Försörjningen kan under en årscykel bestå av en blandning av korttidsanställningar, behovsanställningar och eget företagande. På landsbygden startas också många projekt och företag med ekologisk hållbarhet i fokus vilket är en utveckling Feministiskt initiativ vill stötta.

Digitaliseringen, med bredband till varje hus, medför möjligheter för fler att starta eget utan att vara beroende av geografisk plats. Fler kan leva och arbeta på landsbygden och redan befintliga företag kan flytta ut ur städerna. (Se även kap J. Gles- och landsbygdspolitik)

Den sociala och kooperativa ekonomin

Näringspolitiken ska underlätta och stärka utvecklingen på arbetsmarknaden. Inom många sektorer ökar egenföretagandet. Till exempel har kreativa och kulturella näringar fått en växande betydelse. Vi ser behovet av nya driftsformer inom allt fler områden och digitaliseringen accelererar denna utveckling. Feministiskt initiativ vill stödja alternativa driftsformer som kooperativt företagande, socialt entreprenörskap och idéburen verksamhet. Idéburen verksamhet innefattar organisationer som utan vinstsyfte bedriver verksamhet och där överskottet, vinsten, återinvesteras i verksamheten. Feministiskt initiativ vill bygga kunskap och kännedom om idéburen sektor, skapa infrastruktur för start och tillväxt av idéburna verksamheter samt utveckla avtalsformer och relationer mellan offentliga huvudmän och idéburna aktörer med hänsyn till deras förutsättningar.

Den intersektionella feminismen har mycket gemensamt med rörelserna för ekonomisk demokrati – dels i motståndet mot hierarki och dominans, dels ambitionen att lyfta hela grupper snarare än enstaka individer. Kooperativt företagande har historiskt använts som en form av ekonomisk självorganisering för att skapa arbetstillfällen och kollektiv ekonomisk makt för strukturellt diskriminerade grupper. Kooperativa företag kan användas av grupper som strävar efter att stärka sina rättigheter, de som vill bidra till ekologisk omställning eller de som önskar fler lokala arbetstillfällen. Engagemang i kooperativ har visat sig främja demokratisk och social delaktighet. Kooperativ tenderar att vara engagerade i att utveckla sina lokala sociala miljöer och sammanhang och främja goda anställningsvillkor framför kortsiktiga vinster

Feministiskt initiativ vill samtidigt se över kravet på aktiekapital, för att möjliggöra även för mindre kapitalstarka grupper att starta aktiebolag.

Företag i välfärden och skattefinansierad verksamhet

Många privata företag har nyskapande idéer om vård, skola och omsorg och bidrar till en uppskattad mångfald i utbudet av välfärdstjänster. Feministiskt initiativ vill värna om denna mångfald, som bland annat möjliggör äldreboenden särskilt inriktade mot hbtq-personer, samt omsorg på flera språk än svenska. Huvudprincipen ska vara att den skattefinansierade välfärden bedrivs i offentlig regi, men med inslag av alternativa driftsformer där eventuell vinstutdelning inte bör överskrida nivån i SVB-bolag (aktiebolag med särskild aktieutbetalningsbegränsning).

Privata företag inom skola, vård och omsorg måste drivas med god kvalitet och kompetent ledarskap. Idag omfattas en del av dessa verksamheter inte av tillståndsprövning och kontroll i belastningsregistret, vilket innebär att det kan förekomma verksamhetschefer med olämplig bakgrund. Målgruppen kan dessutom vara utsatt och i behov av omfattande stöd. Socialstyrelsens enhet för socialtjänstens tillstånd bör därför få utvidgat uppdrag så att det även omfattar denna kontroll.

Feministiskt initiativ vill se fler småföretagare i en mångfald av driftsformer som gör vår välfärd hållbar och allomfattande samtidigt som den motverkar diskriminering och utestängning. En väg att nå detta mål är att låta LOU, lagen om offentlig upphandling, främja framväxten av en solidarisk och hållbar ekonomi. EU:s upphandlingsdirektiv ger oss möjlighet att förändra den svenska upphandlingslagstiftningen genom att godkänna offentlig upphandling med tydliga politiska krav. Exempelvis bör vid offentlig upphandling krav ställas på implementerat jämställdhetsarbete, miljöledningssystem, lönekartläggningar och lönerevisioner, tillgänglighet och antidiskrimineringsarbete. Feministiskt initiativ vill också se över hur offentlig upphandling som verktyg kan användas för att gynna driftsformer som till exempel allmännyttiga kooperativ, idéburna verksamheter eller SVB-bolag.

Det är i sammanhanget även viktigt med en genusanalys kring vilka typer av verksamheter som begränsas i sitt vinstuttag och vilka som aldrig kommer på tal. Det vore rimligt att utreda möjligheten att ställa samma eller liknande krav även på andra företag som arbetar med det offentliga som primär kund och som har skattemedel som sin primära intäkt.