Arbetstid

I över fyrtio år har normen för den svenska arbetsveckan legat still på 40 timmar.

I över fyrtio år har normen för den svenska arbetsveckan legat still på 40 timmar. Samtidigt som teknikutvecklingen går framåt arbetar vi i realiteten allt fler timmar, till exempel i form av övertidsarbete. Den traditionella synen på arbetstid måste ifrågasättas och ses i ett större sammanhang, där miljö och hälsoaspekter prioriteras. Därför vill vi bygga ett hållbart samhälle och verkar för en generell arbetstidsförkortning till sex timmars arbetsdag/30 timmars arbetsvecka. Detta skulle särskilt kunna gynna dem som av olika anledningar inte har möjlighet att arbeta efter rådande heltidsnorm, exempelvis på grund av funktionsnedsättning.

En kortare arbetsvecka har många vinster. Dels leder en arbetstidsförkortning till att fler delar på jobben, vilket i sin tur leder till minskade kostnader för arbetslöshet. En kortare arbetsvecka skulle även bryta deltidsfällan som innebär att kvinnor går ner i arbetstid för att hinna med. Med en arbetstidsförkortning blir det enklare att dela på hushållsarbetet. Barn och föräldrar får mer tid med varandra, ungdomar ökad tillgång till vuxna och större utrymme för alla att delta aktivt i samhällslivet.

Vi måste också gå ner i arbetstid för miljöns skull. En kortare arbetstid är avgörande för en klimatomställning. Mer tid utanför arbetet leder till mer hållbara livsstilar. En generell arbetstidsförkortning har positiva effekter på människors möjligheter att nå en bättre fysisk och psykisk hälsa. En arbetstidsförkortning leder även till välfärdsvinster eftersom folkhälsan skulle förbättras, sjukskrivningar gå ner och utbrändhet minskar.

Motståndare till arbetstidsförkortning talar gärna om kostnader, men är tysta om de samhällsekonomiska vinsterna som kommer av att arbeta mindre. En arbetstidsförkortning är en reform som till stor del betalar sig själv.