En ny syn på arbete

I över fyrtio år har normen för den svenska arbetsveckan legat still på 40 timmar.

I över fyrtio år har normen för den svenska arbetsveckan legat still på 40 timmar. Samtidigt som teknikutvecklingen går framåt arbetar vi i realiteten allt fler timmar, till exempel i form av övertidsarbete. Den traditionella synen på arbetstid måste ifrågasättas och ses i ett större sammanhang, där miljö och hälsoaspekter prioriteras. Därför vill vi bygga ett hållbart samhälle och verkar för en generell arbetstidsförkortning till sex timmars arbetsdag/30 timmars arbetsvecka. Detta skulle särskilt kunna gynna dem som av olika anledningar inte har möjlighet att arbeta efter rådande heltidsnorm, exempelvis på grund av funktionsnedsättning.

En kortare arbetsvecka har många vinster. Dels leder en arbetstidsförkortning till att fler delar på jobben, vilket i sin tur leder till minskade kostnader för arbetslöshet. En kortare arbetsvecka skulle även bryta deltidsfällan som innebär att kvinnor går ner i arbetstid för att hinna med. Med en arbetstidsförkortning blir det enklare att dela på hushållsarbetet. Barn och föräldrar får mer tid med varandra, ungdomar ökad tillgång till vuxna och större utrymme för alla att delta aktivt i samhällslivet.

Vi måste också gå ner i arbetstid för miljöns skull. En kortare arbetstid är avgörande för en klimatomställning. Mer tid utanför arbetet leder till mer hållbara livsstilar. En generell arbetstidsförkortning har positiva effekter på människors möjligheter att nå en bättre fysisk och psykisk hälsa. En arbetstidsförkortning leder även till välfärdsvinster eftersom folkhälsan skulle förbättras, sjukskrivningar gå ner och utbrändhet minskar.

Motståndare till arbetstidsförkortning talar gärna om kostnader, men är tysta om de samhällsekonomiska vinsterna som kommer av att arbeta mindre. En arbetstidsförkortning är en reform som till stor del betalar sig själv.

Otrygga anställningar och ofrivillig deltid drabbar i högre utsträckning kvinnor

Tidsbegränsade och osäkra anställningar blir allt vanligare. Osäkra arbetsvillkor skapar en sämre arbetsmiljö och lämnar öppet för utnyttjande av personer på arbetsmarknaden. Samtidigt har vår gemensamma välfärd genom åren utsatts för stora påfrestningar. Försämrade arbetsvillkor och slimmade verksamheter gör att allt färre måste arbeta för allt fler.

Rätt att känna sig trygg med sin anställning

Otrygga anställningar och ofrivillig deltid drabbar i högre utsträckning kvinnor, i synnerhet kvinnor som faller utanför vithetsnormen. Ofrivillig deltid påverkar både den aktuella ekonomiska situationen och i förlängningen även pensionen. Ofrivillig deltid är något som påverkar ekonomin genom hela livet. Feministiskt initiativ menar att tillsvidareanställningar på heltid bör vara norm på arbetsmarknaden. Alla ska ha rätt att känna sig trygga med sin anställning.

Arbetsgivare kan inte ha makten över människors legala status

Med de nya lagarna om tillfälliga uppehållstillstånd skapas orimliga villkor för asylsökande på svensk arbetsmarknad. Vi vill inte se en arbetsmarknad där arbetsgivare får makten över människors legala status i Sverige. Det är något vi menar undergräver den svenska modellen.

Karensdagen måste bort

Sverige har idag en karensdag för varje tillfälle en anställd blir sjuk. Detta drabbar främst de som har återkommande sjukdomstillfällen, som vid migrän eller endometrios. Karensdagen slår även hårt mot de som arbetar på skift och schema samt särskilda yrkesgrupper inom förskola, vård och omsorg. Studier visar att karensdagen riskerar att leda till ökad ohälsa och fler sjuktal.

Psykisk ohälsa är den vanligaste diagnosen vid sjukskrivningar

Osäkra anställningar ökar risken för psykisk ohälsa, som är den vanligaste diagnosen vid sjukskrivningar inom offentlig sektor. Feministiskt initiativ vill stärka arbetet för att minska ohälsotalen. Psykisk ohälsa måste beaktas i lika stor utsträckning som fysisk ohälsa.

Ser vi till helheten på den segregerade arbetsmarknaden värderas vissa arbeten lägre. Det får till följd att de stora arbetsmiljöriskerna inom dessa yrken inte synliggörs och därför inte heller åtgärdas. Exempelvis bidrar den könssegregerade arbetsmarknaden i allra högsta grad till att kvinnor löper större risk att drabbas av sjukskrivningar.

Makt att påverka sina arbetsplatser.

Feministiskt initiativ strävar efter ett samhälle där människor känner sig fria och har makt att påverka sina egna liv och sina arbetsplatser. Alla ska ha samma möjlighet till arbete. Vi menar att dagens rekryteringsprocesser aktivt utesluter människor genom en strukturell diskriminering. Exempelvis sker det dagligen en positiv särbehandling av människor som betraktas som svenskar för att de är vita, exempelvis har tillräckligt ljus hud- och hårfärg och talar svenska utan brytning.

Personer med annan funktionsförmåga än normen diskrimineras

Personer med annan funktionsförmåga än normen diskrimineras både genom uteslutning i rekryteringsprocesser och otillgänglighet på arbetsplatser. Samtidigt är otrygga anställningar, brist på utvecklingsmöjligheter och brist på inflytande vanligt förekommande.

I statliga myndigheter förekommer det att individer med funktionsnedsättning eller från lägre socioekonomisk klass utesluts vid rekryteringsprocesser som kräver att den arbetssökande innehar B-körkort. Det innebär att individer som av personlig förmåga eller ekonomiska skäl inte har möjlighet att ta körkort, utesluts från arbetsmarknaden, även om de uppfyller alla de andra efterfrågade kraven. Detta är även problematiskt ur ett miljöperspektiv eftersom det hjälper till att förstärka och reproducera den rådande bilnormen i vårt samhälle.

Arbetslösheten bland transpersoner är hög

Transfobi och tvåkönsnormen leder till att transpersoner osynliggörs eller inte vågar vara öppna med sin identitet. Det kan handla om att uteslutas eller förlöjligas på arbetsplatsen. Många transpersoner diskrimineras redan vid ansökan till jobb. Arbetslösheten bland transpersoner är hög. Feministiskt initiativ anser att det är arbetsgivarens skyldighet att arbeta inkluderande för att skapa en arbetsplats för alla, oavsett könsidentitet eller könsuttryck.

Trots forskning som visar på en omfattande diskriminering på arbetsmarknaden har antalet fällande domar varit ytterst få. Detta visar att diskrimineringslagstiftningen i sig inte är tillräcklig för att åtgärda det stora problemet. För att skapa ett jämlikt arbetsliv måste krafttag riktas mot de som diskriminerar.

Kompetensförsörjning

För den framtida näringslivsutvecklingen kommer tre långsiktiga trender vara av särskild betydelse: globalisering, digitalisering och den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning och större migration. Att inkludera alla i arbetslivet genom att ta tillvara på den kompetens, innovationskraft och specialisering som redan finns är nödvändigt för företag som vill utvecklas.

Var fjärde nyanländ!

Många av de människor som kommer till Sverige idag har kompetens som vårt näringsliv behöver. Beräkningar från TCO visar att mer än var fjärde nyanländ har utbildning och erfarenhet inom ett yrke där det råder brist i Sverige. Det är angeläget att utveckla metoder för att validera och komplettera all den kunskap som finns för att sedan matcha den mot arbetsmarknaden.

Undvik en digital över- respektive underklass

Digitaliseringen av samhället medför en möjlighet att både utjämna orättvisor och utveckla arbetsmarknaden. Tillgång till internet och digitala tjänster bör ses som en demokratifråga. En ständigt växande del av arbetsmarknaden kräver direkt teknisk kompetens och en ännu större del kräver förståelse för det. För att undvika att skapa en digital över- respektive underklass samt för att få den bredd och mångfald som behövs för att fortsätta skapa globalt konkurrenskraftiga och hållbara produkter och tjänster vill Feministiskt initiativ göra de grundläggande kunskaperna tillgängliga för alla. Det innebär programmeringskunskaper i skolan och möjlighet att komplettera sina kunskaper genom en kompetensförsäkring som tillgodoser förändringar i arbetslivet.

Uppvärdera kvinnors arbete

Mannen som norm för den förvärvsarbetande människan skapar förhållanden som leder till att kvinnor diskrimineras. Detta har ett tydligt uttryck när det kommer till löner.

Feministiskt initiativ anser att den nuvarande utformningen av den svenska lönebildningen behöver utmanas. Vi menar att den nuvarande strukturen upprätthåller könsorättvisor och inte ensamt kan lösa problematiken med ojämställda löner. Med industrin som märke skapas en arbetsmarknad där den kvinnokodade sektorn alltid är ”nästan” lika mycket värd som den manskodade sektorn.

Vi menar att det behövs insatser som uppvärderar kvinnors arbete, där hela arbetsgivarkollektivet ska vara med och dela på kostnaden. Detta ska göras genom införandet av en jämställdhetsfond och att Medlingsinstitutets uppdrag utökas till att även omfatta jämställda löner.

Vi har ett pensionssystem som är blint för det obetalda arbetet

Pensionsuppropet!

Feministiskt initiativ har sedan flera år lyft frågan om den växande katastrof som dagens pensionssystem är. Nu vill vi öka trycket på dem som bär ansvaret för dagens situation. Nu drar vi igång Pensionsuppropet, en namninsamling inte bara för dem som stöttar Feministiskt initiativ, utan för alla som tröttnat på nuvarande pensionssystem och som vill se ett nytt.

Vi har ett pensionssystem som är blint för det obetalda arbetet

1994 infördes det pensionssystem som först nu slagit igenom med full kraft. Det poängterades då att systemet var könsneutralt, att det behandlade kvinnor och män exakt lika. Vad detta pensionssystem är blint för är att en skev fördelning av såväl det betalda och obetalda arbetet, som löneinkomster mellan kvinnor och män, fortfarande består.

Dagens pensionssystem är utformat efter den manliga normen

Människor gör olika livsval, mer eller mindre frivilligt, som ofta är starkt påverkade av sociala normer och förväntningar. Dagens pensionssystem är utformat efter den manliga normen och att ett livslångt heltidsarbete premieras. Att kvinnor är föräldralediga mer, deltidsarbetar mer, studerar mer, har lägre lön och oftare lämnar arbetslivet i förtid är några av de faktorer som slår hårt mot pensionerna.

Orimligt att bara lönearbete ska avgöra hur stor pensionen blir

Systemet bygger på värderingen att det bara är lönearbete som ska avgöra hur stor pensionen blir – hela vägen, hela livet. För utrikes födda är det ofta svårt att nå full pensionsrätt. För dem som inte kommit i arbete i Sverige förrän i trettioårsåldern är det omöjligt att komma ikapp. Feministiskt initiativ tycker inte att det är rimligt, och vill därför byta ut livsinkomstprincipen mot en förmånsbestämd princip. Systemet behöver bli begripligt, överskådligt och förutsägbart. Staten ska garantera en rimlig ekonomisk grundtrygghet för alla som bor i Sverige på ålderns höst. Feministiskt initiativ vill se över möjligheten att låta de bästa 20 åren i yrkeslivet styra slutpensionen. Vidare bör kravet på 40 års heltidsarbete eller bosättning sänkas för att uppnå full pensionsrätt. Att frångå 40 år som beräkningsgrund skulle även gynna dem som kommer till Sverige sent i livet och som idag drabbas hårt av dagens system. Särskilt de som kommer från länder utanför OECD och som ofta inte har med sig någon pension från ett annat land.

På så sätt skulle det finnas möjligheter att göra valet att under perioder av sitt liv gå ner i arbetstid för exempelvis barn eller studier, utan att det får allvarliga konsekvenser för pensionen. Detta är viktiga uppgifter i ett gott samhälle och bör inte bestraffas.

Premiepensionssystemet

Vidare vill vi avskaffa det till lönearbetet knutna premiepensionssystemet som lägger ansvaret på individen att göra investeringar för sin pension. Människor tvingas att bli spekulanter på aktiemarknaden och fondförvaltarna tar en del av kakan oavsett hur det går. Dessutom uppmuntras makar att själva rätta till orättvisor i systemet genom att föra över premiepension mellan sig, som regel från man till kvinna. Feministiskt initiativ anser att de pengarna istället bör återföras till AP-fonden för att stärka pensionskapitalet.

”Bromsen”

Den så kallade ”bromsen” är något som svenska pensionärer fått känna av under senare år. Samtidigt som reallönerna har ökat har pensionerna fallit. Bromsen är konstruerad så att när det går utför för Sveriges sysselsättning och ekonomi, minskas pensionerna för att inte riskera att urholka AP-fonden. Bromsen är i relation till det totala fondkapitalet försvinnande liten och det vore rimligare om eventuella nödvändiga besparingar bars gemensamt av såväl staten, arbetsgivarna och pensionärerna – och inte som idag enbart av pensionärerna. Att bromsen vid flera tillfällen slagit till samtidigt som stora skattesänkningar genomförts för andra delar av befolkningen trotsar logik och rimlighet. Bromsen i sin nuvarande form bör avskaffas och ersättas med ett nytt system för att säkra fondkapitalet.

Allt fler lämnar yrkeslivet i förtid

En rapport från IFS, Inspektionen för socialförsäkringar (2014), visar att allt fler lämnar yrkeslivet i förtid. En majoritet av dem är kvinnor och genomsnittsåldern är 63 år. Kartläggningen visar att det är framför allt kvinnor anställda inom kommun och landsting samt privatanställda arbetare som lämnar arbetslivet med en sjukdomsrelaterad ersättning. För att uppnå full pensionsrätt krävs idag arbete till minst 66 år, i framtiden ännu längre. Idag är det inte möjligt att erhålla någon socialförsäkring, utom en kortare sjukskrivning, efter 65 års ålder, vilket innebär att ett utslitet vårdbiträde måste börja ta ut sin pension långt innan full pensionsålder uppnåtts. Feministiskt initiativ vill att åldersgränsen på socialförsäkringar ska möta pensionsåldern.

”Pensionärsskatten”

En annan orättvisa är det som kallas ”pensionärsskatten”. Vad som avses med det är skillnaden i skatt som tas ut mellan den som arbetar och den som uppbär pension. Genom jobbskatteavdragen har köpkraften ökat avsevärt hos dem som lönearbetar. Den ökade köpkraften är det inte bara pensionärer som går miste om, utan alla som inte lönearbetar, exempelvis föräldralediga, studerande, arbetslösa, sjukskrivna och de som uppbär försörjningsstöd. Med andra ord, de grupper i samhället som har minst resurser. Feministiskt initiativ vill avskaffa jobbskatteavdragen för dem som tjänar över 30 000 kronor i månaden.

Det finns en garantipension i systemet, men den är mycket låg och minskar successivt jämfört med lönerna. 40 års bosättning i Sverige är ett krav, annars minskar den motsvarande antalet år som fattas. Även äldreförsörjningsstödet, som nästan uteslutande går till utrikes födda, är mycket restriktivt utformat och ligger på en än lägre nivå än garantipensionen.

Fattigpension

Över hälften av de kvinnor som nu går i pension får garantipension, så kallad fattigpension. Av dem får 100 000 endast garantipension. Siffror från Eurostat (2016) visar att 355 000 svenska pensionärer riskerar ett liv i fattigdom. Vi har sedan det nya pensionssystemet infördes haft en kraftig reallöneökning i Sverige. Eftersom garantipensionen är bunden till inflationen och inte till löneutvecklingen i samhället har nivåerna kraftigt halkat efter. Garantipensionen bör omedelbart höjas för att kompensera för detta. Vi vill att golvet på garantipensionen genast höjs till att möta EU:s gräns för fattigdom. Äldreförsörjningsstödet behöver också förstärkas kraftigt.

Antalet som saknar tjänstepension ökar

En allt större del av pensionen utgörs av tjänstepension, vilket gynnar dem som lönearbetar och speciellt dem med hög lön. En halv miljon svenskar har fortfarande inte någon tjänstepension alls. Politikerna och den ansvariga myndigheten presenterar allt oftare kalkyler som utgår ifrån att alla människor kan ”skaffa sig” tjänstepension, samtidigt som arbetslösheten är hög, anställningsförhållandena blir allt osäkrare och antalet som saknar tjänstepension ökar. Det är inte acceptabelt, och det allmänna pensionssystemet bör återta sin roll och se till att människor verkligen får en tillräcklig pension. Det kan enbart ske genom att de resurser som avsätts för den allmänna pensionen ökas. Bland annat måste taket för pensionsinbetalningar höjas, liksom pensionsavgifterna. Det blir sedan en uppgift för arbetsmarknadens parter att se över sina tilläggssystem.

1. Fi ska verka för att ändra beräkningsgrunderna för pension till ett förmånsbaserat system, så att ersättningsnivån i den allmänna pensionen ska ha en kompensationsgrad på 60 procent och baseras på de 20 bästa yrkesåren av 30 för full pensionsrätt.
2. Fi ska verka för att krav på bosättningstid för full pensionsrätt ska sänkas.
3. Fi ska verka för att avskaffa premiepensioner. Pengarna ska stärka AP-fonden för tryggare pensioner.
4. Fi ska verka för att taket i pensionsinbetalningarna höjs från 7,5 till 10 inkomstbasbelopp i syfte att motverka utvecklingen mot allt större andel tjänstepensioner och privata pensioner.
5. Fi ska verka för att ersätta ”bromsen” i pensionssystemet med ett jämställt, jämlikt och hållbart system.
6. Fi ska verka för att åldersgränsen för socialförsäkringar ska ändras för att möta faktisk pensionsålder.
7. Fi ska verka för att skatten för pensionärer ska vara likvärdig dem som yrkesarbetar.
8. Fi ska verka för att höja golvet i garantipensionen till EU:s fattigdomsgräns.
9. Fi ska verka för att äldreförsörjningsstödet förstärks.
10. Fi ska verka för att avsätta pensionsgruppen. Debatten om kommande generationers pensionssystem behöver vara öppen.
11. Fi ska verka för att återinföra möjligheten till full avdragsrätt för pensionssparande upp till 12 000 kronor per år.
12. Fi ska verka för att höja LAS-åldern till 70 år.
13. Fi ska verka för att att åldern för uttag av inkomstpension ändras till 62 år.
14. Fi ska verka för att fastslå riktåldern för full pensionsrätt till 67 år, för att sedan höjas successivt i takt med ökad livslängd. Möjlighet ska finnas till tidigare pensionsavgångar för vissa hårt belastade yrkesgrupper genom kollektivavtal. Pensionsåldern ska värderas och justeras vart femte år.
15. Fi ska verka för att åldern för uttag av tjänstepension höjs till 67 år.
16. Fi ska verka för att det ska vara möjligt att fortsätta arbeta efter uppnådd pensionsålder och därigenom bättra på sin pension utan avdrag på grundskydd eller ekonomiskt stöd.
17. Fi ska verka för att direktiven till AP-fonderna skrivs om så att investeringarna sker med respekt för mänskliga rättigheter och miljö samt bidrar till internationella klimatmål. Avkastningsmål ska finnas kvar, men de får aldrig överordnas mänskliga rättigheter och miljömål. Detta innebär att alla investeringar i bolag som bryter mot de mänskliga rättigheterna och begår brott mot miljön dras tillbaka. Detta gäller även investeringar i den fossila industrin, porrindustrin, tobaks- och alkoholindustrin samt vapenindustrin. Dessutom vill Fi verka för att pensionskapitalet används aktivt för att ställa om den svenska ekonomin mot hållbarhet och rättvisa.
18. Fi ska verka för att värdet på premiepensionsrätter som överförs mellan samlevande partners inte ska reduceras baserat på förväntade överföringsmönster och livslängd kopplat till kön.
19. Fi ska verka för att avsättningarna till de allmänna pensionerna även i övrigt ökas så att ett rättvist system kan utformas.

Koppla det minskade utbudet av lönearbete till en generell arbetstidsförkortning

Feministiskt initiativ anser att det är både självklart och nödvändigt att koppla det minskade utbudet av lönearbete till en generell arbetstidsförkortning. Arbetslöshet har blivit en marknad som omsätter gigantiska summor på administration, privata förmedlingar och coacher, som bjuds in för att upprätthålla arbetslinjen. Genom att omvandla medlen till ordinarie arbeten skapas förutsättningar för arbetstidsförkortning så att fler personer kan vara en del av arbetsmarknaden.

Arbetslöshetssiffrorna ger tydliga exempel på diskriminering

Arbetslöshetssiffrorna ger tydliga exempel på den diskriminering som sker på arbetsmarknaden, exempelvis är arbetslösheten större bland utrikes födda och personer med funktionsnedsättning än vad det är för inrikes födda och personer med funktionalitet enligt normen.

För att diskriminering ska uppmärksammas och motverkas bör arbetssökande få utbildning i sina rättigheter på arbetsmarknaden, såväl som om sina skyldigheter. Arbetsförmedlingen ska skiljas från sin kontrollerande funktion och flytta fokus till att stärka de arbetssökande och arbeta för en bättre matchning på arbetsmarknaden. Vi vill även se över arbetslöshetsförsäkringen utifrån ett intersektionellt perspektiv. Ofrivillig deltid och osäkra anställningar ska inte vara en orsak till fattigdom.

Vanligare med deltidsanställningar inom kvinnodominerade yrken

Ser vi till hur anställningsvillkor ser ut så är det vanligare med deltidsanställningar inom kvinnodominerade yrken än inom yrken som män traditionellt sett utför. Tre av tio kvinnor arbetar deltid jämfört med endast en av tio män. De största orsakerna till deltidsarbete är att det saknas lämpligt heltidsarbete och att kvinnor mer eller mindre tvingas gå ner i arbetstid för att ta hand om det obetalda arbetet. De som drabbas mest av deltidsbegränsningen är kvinnor, unga och personer födda utanför Norden som i högre grad erbjuds osäkra och otrygga anställningar.

1. Fi ska verka för att kostnaderna för arbetslösheten omvandlas till tillsvidareanställningar på heltid genom att bland annat koppla arbetslöshetsproblematiken till en generell arbetstidsförkortning.
2. Fi ska verka för att arbetssökande får utbildning i sina rättigheter på arbetsmarknaden och kunskap om vart de vänder sig vid diskriminering eller annan felaktig behandling.
3. Fi ska verka för att nyanlända och asylsökande som behöver kompletterande utbildning för att möjliggöra ett arbete ska erbjudas detta.
4. Fi ska verka för att arbetssökande som saknar kunskaper i svenska får möjlighet att öka sina språkkunskaper samtidigt som de söker arbete.
5. Fi ska verka för att validering av nyanländas yrkeskunskaper förenklas genom att personer ges möjlighet till kombinerad praktik och utbildning.
6. Fi ska verka för att arbetsförmedlingen återfår ansvaret för de aktiva insatserna för samtliga arbetslösa, även de unga.
7. Fi ska verka för att Arbetsförmedlingen skiljs från sin kontrollerande funktion och riktar in sin verksamhet på att stärka individer genom matchning och därmed öka sysselsättningsgraden.
8. Fi ska verka för att arbetslöshetsförsäkringens regelverk förändras så att kvalifikationstiden blir kortare.
9. Fi ska verka för att arbetslöshetsersättningen ska vara oförändrad under hela arbetslösheten.
10. Fi ska verka för att staten inrättar ett arbetslöshetsunderstöd som riktar sig till unga och kan utbetalas under kvalifikationstiden till arbetslöshetsförsäkringen.
11. Fi ska verka för Arbetsförmedlingen inkluderar deltidsarbetslöshet i arbetslöshetsstatistiken.
12. Fi ska verka för slopandet av de 45 karensdagarna för a-kasseersättning vid uppsägning på egen begäran. Det ska vara möjligt att lämna ett arbete en far illa av.
13. Fi ska verka för att a-kassans regler även ska anpassas till projektanställda och visstidsanställda.
14. Fi ska verka för att förenkla regelverket för att starta eget, samt att förlänga Starta eget-bidraget från sex månader till ett år.
15. Fi ska verka för att arbetslöshetsförsäkringen ska vara icke-diskriminerande. Arbetslöshetsförsäkringen bör ses över utifrån ett intersektionellt perspektiv.
16. Fi ska verka för att ansvaret för aktiva insatser och omställning återförs till arbetsförmedlingen.
17. Fi ska verka för att utbudet av, och antal platser i, arbetsmarknadsutbildning ökar väsentligt och omfattar både manligt och kvinnligt kodade yrken.
18. Fi ska verka för att se över studenters villkor i arbetslöshetsförsäkringen. Det måste finnas ett skydd ifall en student blir arbetslös under studieuppehåll eller direkt efter avslutade studier.
19. Fi ska verka för att Arbetsförmedlingens icke-diskriminerande perspektiv förstärks genom kontinuerlig fortbildning.

Företagande är viktigt i vårt samhälle.

Företagande är viktigt i vårt samhälle. Både för samhällsekonomin, arbetsmarknaden och den enskilde personen. Att förenkla och tillgängliggöra företagande, både enskilt och växande, är ett redskap som möjliggör att fler kan ta makten över sina liv och att Sverige kan fortsätta som innovativ nation.

Regeringens näringspolitiska mål – Sveriges konkurrenskraft, näringslivets utveckling, Förutsättningar för företagen att utvecklas och Innovation bland svenska företag – förutsätter förnyelse av näringslivet. Företag som leds av kvinnor, unga och utrikesfödda är de som idag i hög grad står för de nya idéer som behövs för att utveckla ett näringsliv som består av en växande del enpersons-, mikro- och småföretag.

Utöka trygghetssystemen och uppmuntra nya organisationsformer

Ska Sverige nå de övergripande näringspolitiska målen måste vi stimulera ett jämställt, jämlikt och hållbart företagande som möjliggör för fler att starta och driva företag. Vi behöver undanröja hinder i form av diskriminering, utöka trygghetssystemen och uppmuntra nya organisationsformer.

Småföretagande och entreprenörskap

Många företag drivs med huvudsakligt syfte att försörja en enda person. Feministiskt initiativ vill underlätta för försörjningsföretagare att starta sin verksamhet, genom nya ekonomiska stödformer och förenklad administration. Feministiskt initiativ vill också underlätta för små företag att periodvis kunna vara vilande, samt underlätta för företagare att ta del av socialförsäkringar på liknande villkor som anställda.

Forskning visar hur kvinnor och utrikesfödda diskrimineras vid ansökningar om offentlig finansiering, trots helt likvärdig entreprenöriell potential och t.o.m. högre avkastning. Strukturer och stereotypa föreställningar behöver byggas bort med kunskap och uttalade mål om genusbalans på alla nivåer inom såväl de företagsfrämjande systemen som i fördelning av offentliga medel. Aktörer ska åläggas att aktivt arbeta med ett intersektionellt perspektiv.

Utöka trygghetssystem för företagare

För många är eget företagande ett sätt att kombinera yrkesliv med föräldraskap. Vid traditionell anställning finns flera förmåner inkluderade i arbetsgivaravgifter och kollektivavtal. Samma försäkringar är ofta frivilliga för egenföretagare och väljs ofta bort för att klara ekonomin. Därför behöver trygghetssystemen moderniseras så att företagare får likvärdiga socialförsäkringar, till exempel vid vård av sjukt barn, pension och arbetslöshet.

Sjuklöneansvaret är en tung post i små företag. Att både bära en sjuklön och ta in vikarier kan vara det som knäcker ett bolag med ett fåtal anställda. Pressen blir också stor på den anställde att gå till jobbet även om hen är sjuk. Feministiskt initiativ vill lyfta sjuklöneansvaret för småföretag.

Bred representation på alla nivåer

Dagens företagande domineras av svenskfödda män, från lånerådgivare och riskkapitalister till valberedningar, styrelser, VD:ar och egenföretagare. Denna mansdominans innebär ett sämre utvecklat näringsliv.

Feministiskt initiativ vill underlätta för medarbetarägda företag och verka för ett bredare ägande. Styrelser inom offentlig verksamhet ska spegla den mångfald som finns i befolkningen och styrelser i börsnoterade bolag ska vara sammansatt med genusbalans. Offentliga medel ska redovisas med ett intersektionellt perspektiv.

Levande landsbygder

För många som lever på landsbygden är det egna företagandet den bästa möjligheten att skapa sig fungerande arbets- och livsvillkor. Försörjningen kan under en årscykel bestå av en blandning av korttidsanställningar, behovsanställningar och eget företagande. På landsbygden startas också många projekt och företag med ekologisk hållbarhet i fokus vilket är en utveckling Feministiskt initiativ vill stötta.

Digitaliseringen, med bredband till varje hus, medför möjligheter för fler att starta eget utan att vara beroende av geografisk plats. Fler kan leva och arbeta på landsbygden och redan befintliga företag kan flytta ut ur städerna. (Se även kap J. Gles- och landsbygdspolitik)

Den sociala och kooperativa ekonomin

Näringspolitiken ska underlätta och stärka utvecklingen på arbetsmarknaden. Inom många sektorer ökar egenföretagandet. Till exempel har kreativa och kulturella näringar fått en växande betydelse. Vi ser behovet av nya driftsformer inom allt fler områden och digitaliseringen accelererar denna utveckling. Feministiskt initiativ vill stödja alternativa driftsformer som kooperativt företagande, socialt entreprenörskap och idéburen verksamhet. Idéburen verksamhet innefattar organisationer som utan vinstsyfte bedriver verksamhet och där överskottet, vinsten, återinvesteras i verksamheten. Feministiskt initiativ vill bygga kunskap och kännedom om idéburen sektor, skapa infrastruktur för start och tillväxt av idéburna verksamheter samt utveckla avtalsformer och relationer mellan offentliga huvudmän och idéburna aktörer med hänsyn till deras förutsättningar.

Den intersektionella feminismen har mycket gemensamt med rörelserna för ekonomisk demokrati – dels i motståndet mot hierarki och dominans, dels ambitionen att lyfta hela grupper snarare än enstaka individer. Kooperativt företagande har historiskt använts som en form av ekonomisk självorganisering för att skapa arbetstillfällen och kollektiv ekonomisk makt för strukturellt diskriminerade grupper. Kooperativa företag kan användas av grupper som strävar efter att stärka sina rättigheter, de som vill bidra till ekologisk omställning eller de som önskar fler lokala arbetstillfällen. Engagemang i kooperativ har visat sig främja demokratisk och social delaktighet. Kooperativ tenderar att vara engagerade i att utveckla sina lokala sociala miljöer och sammanhang och främja goda anställningsvillkor framför kortsiktiga vinster

Feministiskt initiativ vill samtidigt se över kravet på aktiekapital, för att möjliggöra även för mindre kapitalstarka grupper att starta aktiebolag.

Företag i välfärden och skattefinansierad verksamhet

Många privata företag har nyskapande idéer om vård, skola och omsorg och bidrar till en uppskattad mångfald i utbudet av välfärdstjänster. Feministiskt initiativ vill värna om denna mångfald, som bland annat möjliggör äldreboenden särskilt inriktade mot hbtq-personer, samt omsorg på flera språk än svenska. Huvudprincipen ska vara att den skattefinansierade välfärden bedrivs i offentlig regi, men med inslag av alternativa driftsformer där eventuell vinstutdelning inte bör överskrida nivån i SVB-bolag (aktiebolag med särskild aktieutbetalningsbegränsning).

Privata företag inom skola, vård och omsorg måste drivas med god kvalitet och kompetent ledarskap. Idag omfattas en del av dessa verksamheter inte av tillståndsprövning och kontroll i belastningsregistret, vilket innebär att det kan förekomma verksamhetschefer med olämplig bakgrund. Målgruppen kan dessutom vara utsatt och i behov av omfattande stöd. Socialstyrelsens enhet för socialtjänstens tillstånd bör därför få utvidgat uppdrag så att det även omfattar denna kontroll.

Feministiskt initiativ vill se fler småföretagare i en mångfald av driftsformer som gör vår välfärd hållbar och allomfattande samtidigt som den motverkar diskriminering och utestängning. En väg att nå detta mål är att låta LOU, lagen om offentlig upphandling, främja framväxten av en solidarisk och hållbar ekonomi. EU:s upphandlingsdirektiv ger oss möjlighet att förändra den svenska upphandlingslagstiftningen genom att godkänna offentlig upphandling med tydliga politiska krav. Exempelvis bör vid offentlig upphandling krav ställas på implementerat jämställdhetsarbete, miljöledningssystem, lönekartläggningar och lönerevisioner, tillgänglighet och antidiskrimineringsarbete. Feministiskt initiativ vill också se över hur offentlig upphandling som verktyg kan användas för att gynna driftsformer som till exempel allmännyttiga kooperativ, idéburna verksamheter eller SVB-bolag.

Det är i sammanhanget även viktigt med en genusanalys kring vilka typer av verksamheter som begränsas i sitt vinstuttag och vilka som aldrig kommer på tal. Det vore rimligt att utreda möjligheten att ställa samma eller liknande krav även på andra företag som arbetar med det offentliga som primär kund och som har skattemedel som sin primära intäkt.

Feministisk politik utgår från att föräldrar kan kombinera föräldraskap och arbete på ett harmoniskt sätt.

Ett välfärdssamhälle förutsätter att samhällets insatser fokuseras på barnen och deras bästa, oavsett hur familjekonstellationen ser ut – med en, två eller flera försörjare. Att utgå från barnets perspektiv istället för familjens, där de vuxnas behov inte alltid överensstämmer med barnens, öppnar för nya lösningar som stärker barnens position i samhället. Feministisk politik utgår från att föräldrar kan kombinera föräldraskap och arbete på ett harmoniskt sätt.

Generell arbetstidsförkortning – för barnens skull

Feministiskt initiativ anser att en generell arbetstidsförkortning kommer att ge föräldrar och barn möjlighet till mer gemensam tid och en mindre stressig vardag med en jämnare fördelning av föräldraansvar och obetalt hemarbete. Mer resurser bör även satsas på att öka tillgången till gemensamma lösningar för hushållstjänster i form av servicecentraler för tvätt, reparationer, gemensamma fritidsaktiviteter för barn och så vidare, där alla får samma tillgång till subventionerade tjänster.

Individualiserad föräldraförsäkring måste införas

För att bryta traditionella könsmönster måste insatser göras när mönstren etableras, under den allra första tiden som föräldrar. Även om dagens föräldraförsäkring i teorin är individuell och möjlig att dela, ser verkligheten helt annorlunda ut. En övervägande majoritet av föräldraledigheten tas ut av kvinnor. Invanda mönster och förlegade attityder dikterar villkoren och det så kallade fria valet är ofta en illusion. Feministiskt initiativ anser därför att en individualiserad föräldraförsäkring måste införas.

Föräldraskap bortom kärnfamiljen

Dagens lagstiftning behöver dessutom reformeras för att bryta med den nuvarande lagstiftningens heteronormativa syn på föräldraskapet och bli öppen för föräldraskap bortom kärnfamiljen. Väldigt många familjer i dagens samhälle faller utanför den normen, på ett eller annat sätt. Ensamstående föräldrar, ombildade familjer och regnbågsfamiljer är några exempel. Feministiskt initiativ vill skapa ett samhälle som uppvärderar och underlättar för en mångfald i levnadssätt, både kulturellt och strukturellt. Detta innebär bland annat att det ska vara möjligt att leva i ekonomisk trygghet som ensamstående förälder eller pensionär, att hbtq-familjer inte diskrimineras och att fler än två personer kan erkännas som vårdnadshavare för ett barn.

En samlevnadsbalk som täcker alla samlevnadsformer

Feministiskt initiativ vill att den lagstiftning som reglerar den juridiska och ekonomiska sidan av samlevnad förnyas. Äktenskapsbalken och sambolagen bör ersättas med en ny, gemensam samlevnadsbalk, som täcker alla samlevnadsformer. De personer, två eller flera, som har ett gemensamt boende, gemensam ekonomi och olika former av gemensamt ägande ska, om de så önskar, kunna ingå juridisk/ekonomisk samlevnad. De får då samma lagliga skydd som äktenskapsbalken ger idag. Den ekonomiska och juridiska sidan av samlevnaden bör frikopplas från religiösa ceremonier.

Dags för Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten att samordnas under samma tak.

Ett övergripande politiskt mål är ekonomisk självständighet för alla. Under livets olika skeden kan det finnas perioder när det inte är möjligt och därför har vi i solidaritet skapat ett socialförsäkringssystem. En del av den skatt vi betalar är en försäkringspremie för att vi, eller våra medmänniskor, ska kunna få stöd av samhället när behov finns – exempelvis vid sjukdom, arbetslöshet eller föräldraledighet. Om inte socialförsäkringen är tillämplig garanterar socialtjänstlagen skälig levnadsnivå för alla.

Systemet skapar oro i stället för trygghet

Det som ska vara en trygghet, dagens socialförsäkringssystem, är dock ofta istället en källa till stor oro för många människor. Socialförsäkringarna förvaltas av olika myndigheter och underavdelningar som istället för att underlätta för sökande i behov, har komplicerade regelverk som försätter många i ännu större oro. Människor bollas mellan olika myndigheter och stora krav ställs på individen att bevisa sitt behov genom att förse myndigheten med korrekt ifyllda blanketter och bifogade intyg, något som kan vara ogörligt för en människa i svårigheter.

Ekonomisk självständighet

För att kunna behålla ett tydligt sikte på målet om en återgång till ekonomisk självständighet vill Feministiskt initiativ slå samman de olika formerna av socialförsäkringar med koppling till inkomstbortfall. För dem med låg inkomst behöver socialförsäkringen kompletteras med en miniminivå som garanterar individen en ekonomisk grundtrygghet.

Följ individen hela vägen fram till målet

Feministiskt initiativ vill se en enhetlig och samlad socialförsäkring med gemensamma regler och fokus inriktat på individens väg till ekonomisk självständighet. För detta krävs att nödvändiga kompetenser samlas under ett och samma tak och att berörda områden sammankopplas inom en myndighet. Att samla försäkringarna får inte ses som en fråga om i första hand administrativa vinster. Tvärtom handlar det om att stärka arbetet genom att samordna specialkompetenser i resursteam. Teamen är flexibla och sätts samman med utgångspunkt i varje människas behov av stöd och utveckling. På så sätt skapas en helhet och möjligheter att följa individen hela vägen fram till målet.