Konflikthantering, fredsbyggande och säkerhetsarbete

Den traditionella säkerhetspolitiken bygger på ett militärt patriarkalt perspektiv där dominans, våld och militära maktmedel är centralt. Feministiskt initiativ vill bryta den militära normen.

Militarism och våld skapar inte en långsiktig, hållbar och verklig fred utan bidrar snarare till en våldskultur som är nära kopplad till synen på maskulinitet. Centralt i en feministisk säkerhetspolitik är att motverka orsaker till väpnade konflikter som fattigdom, ojämn resursfördelning, förtryck, marginalisering, maktlöshet och ojämlikhet. Väpnade konflikter uppstår inte ur ett vakuum, utan är ett resultat av att stater, grupper, organisationer eller individer känner sig ofördelaktigt behandlade och att de saknar reellt inflytande i den globala politiken. De terroristgrupper som globalt upptar stora delar av den samlade säkerhetspolitikens resurser, uppstod i de sår som revs upp i samhällen där internationell militär intervention inte följdes av realistiska fredsinsatser. Resultaten är idag tydliga och vi ser terroristklassade grupper som drivs av våld för att försvara och erövra nya territorier. En väpnad konflikt är en eskalerad politisk konflikt där dialog och diplomatiska åtgärder negligerats eller satts in för sent. Det finns en mängd faciliterande och drivande orsaker till konflikter, utanför själva konflikten, som är viktiga att synliggöra. En av dem är utbredd och ensidig militarism. Det synliggörandet bör vara en av utgångspunkterna för att förstå och motverka konflikter. Alla konflikter föds ur våld, maskulinitet och ojämlikhet, och uppkomsten av exempelvis terrorism kan inte särskiljas som en unik form av konflikt.

Militär upprustning stjäl pengar från social upprustning, eftersom ökade militärbudgetar ger minskade välfärdssatsningar. Stridsflygplan och upprustning på Gotland står mot sjukvård och fungerande infrastruktur i glesbygd. Militär kapprustning står mot globala satsningar på miljömål och hållbar utveckling. Vapensäljarna finns ofta i den globala Nord, bland annat Sverige, och köparna ofta i den globala Syd, konfliktområden och diktaturer. Det innebär att ekonomiska resurser från den globala Syd går till den globala Nord istället för till den egna befolkningens behov. Vapen möjliggör väpnade konflikter, väpnat våld mot kvinnor och inte minst systematiska våldtäkter. Feministiskt initiativ strävar därför efter total global nedrustning, av alltifrån små och lätta vapen, som pistoler och gevär, till kärnvapen. Nedrustning är också nödvändigt utifrån perspektivet att väpnade konflikter innebär en enorm belastning på miljön.

Nedrustning är också nödvändigt utifrån perspektivet att väpnade konflikter innebär en enorm belastning på miljön. Klimathotet är i sig ett globalt och lokalt säkerhetshot. FN:s klimatpanel (IPCC) pekar på att den globala uppvärmningen riskerar att innebära omfattande naturkatastrofer med hundratals miljoner nya klimatflyktingar, främst kvinnor, som konsekvens. Därför är det ett viktigt förebyggande säkerhetsarbete att arbeta med miljö- och klimatfrågor. Att investera i fred handlar också om vikten av att bygga en global ekonomi med fokus på samarbete snarare än konkurrens, på mänskliga rättigheter snarare än utnyttjande av mänskliga resurser samt på ansvarsfullt användande av ekologiska resurser.

Vidare måste Sverige agera i enlighet med den beslutade Politik för global utveckling (PGU) som innebär att ett politikområde inte ska motverka ett annat, den totala politiken ska alltså vara samstämmig. Det är inte fallet idag. Sveriges regering har en uttalad biståndssatsning med utgångspunkt i mänskliga rättigheter, jämlikhet och hållbar utveckling samtidigt som vi säljer vapen till diktaturer och till länder med utbredd ojämlikhet. Det motverkar direkt de satta målen och undergräver Sveriges trovärdighet som en internationell fredsaktör. Vapenexporten måste upphöra och vapenindustrin ställas om till tillverkning av ickemilitära produkter, exempelvis miljöteknik, som kan bidra till en fredlig och hållbar utveckling. Sverige måste återigen bli en stark röst för fred och nedrustning och gå före genom att vi själva nedrustar.

Feministiskt initiativ står för att Sverige bör agera som en diplomatisk och spänningsminskande kraft i världen. Feministiskt initiativs antimilitaristiska hållning och fokus på förebyggande säkerhetspolitik innebär att vi vill fortsätta vara alliansfria. Nato är en säkerhetsgemenskap som bygger på militära medel inklusive kärnvapen. Att närma oss Nato minskar inte hotbilden mot Sverige – tvärtom kommer den att öka – liksom risken att vi dras in i krig. Länge har Sveriges kanske största säkerhetsgarant varit att vi i de internationella relationerna uppfattas som ett välmenande land, och inte som ett hot. Vi motsätter oss även all form av närmande till Nato, som värdlandsavtal, bidragande i övningar och andra samarbeten som är menade att öka militarismen globalt, och som leder till att spänningar ökar mellan länder.

Sverige har en viktig roll i världen, ett ansvar att agera internationellt och stå upp för mänskliga rättigheter och säkerhet för alla. Det är ett steg på vägen i att uppfylla de internationella konventioner, resolutioner som vi har för ansvar att implementera. Som ett ekonomiskt välbeställt välfärdssamhälle har Sverige en skyldighet att gå före i kampen för fred, global rättvisa och hållbar utveckling. Därför vill Feministiskt initiativ verka för att Sverige ska gå mot en successiv militär nedrustning, och ett stärkt förebyggande arbete och hantering av de reella säkerhetshot som vi ser idag. Sverige ska därför verka för att i samtliga internationella sammanhang där vi är representerade, som i EU, FN, OSSE, WHO, att bredda säkerhets- och fredsbegreppen för att innefatta fler områden, bredare representation och tydligt ställningstagande mot ensidigt militära lösningar.