FN:s roll i världspolitiken, internationellt alliansbyggande och aktörskap

En feministisk utrikespolitik är en politisk grundinställning, inte en komplementär åsikt.

Feministisk utrikespolitik har som sin utgångspunkt en djupgående förståelse av de patriarkala maktstrukturerna som genomsyrar samhället och har det ultimata målet att dekonstruera sagda strukturer. Den är även lösningsfokuserad och målorienterad.

Feministisk utrikespolitik är inte utopisk. Den är praktisk, genomförbar och realistisk, är byggd på en intersektionell maktanalys där olika politikområden överlappar. En feministisk utrikespolitik ska utgå från ett holistiskt och övergripande tillvägagångssätt.

En feministisk utrikespolitik utgår från en feministisk vision om världsomspännande rättvisa. Den visionen ska bygga på dialog och transnationellt alliansbyggande mellan organisationer och samhällssektorer. Feministiskt initiativ vill aktivt kämpa för och med dem som påverkas negativt av rådande maktordningar i världen.

I en breddad syn på dialog och demokratiskt inflytande ser Feministiskt initiativ även vikten av att utreda former för hur fritt konst- och kulturutbyte kan bli en aktiv del i det globala arbetet för fred och avspänning. Konst och kultur spelar en viktig roll i säkerhetspolitiken och ska därför vara en närvarande aspekt vid planering av Sveriges roll som internationell aktör. Stärkta och jämlika relationer mellan människor på gräsrotsnivå och över gränser bygger samband, kunskap och solidaritet som är nödvändiga i en global värld. Samarbeten inom konst, kultur, idrott, utbildning, och andra områden utgör den komplexa väv av interaktioner som ligger till grund för länders diplomatiska relationer. Kulturutbyte länder emellan öppnar upp och vidgar människors världsbild och bildar kanaler som kan fungera när andra diplomatiska eller formella kanaler ligger nere. Det kan göra det möjligt med dialog även när relationerna är frostiga.

En feministisk utrikespolitik bygger på insikten om att kvinnors, urfolks och hbtq-personers intressen och behov varken är givna eller enhetliga, utan alltid beroende av specifika sammanhang. Feministiskt initiativ ska verka för att lokala organisationer ska vara med och formulera problemställningar och påverka dagordningen i internationella forum.

En feministisk utrikespolitik utgår från visionen om att det globala samhället bygger på respekt för mänskliga rättigheter och frånvaro av strukturellt förtryck.. Därför bör vårt internationella engagemang leda till att varje individ i samhället kan utöva sina rättigheter till fullo. En feministisk utrikespolitik är kritisk mot olika maktstrukturer och maktförhållanden och präglas av global solidaritet.

En feministisk utrikespolitik inser att våld är ett världsomfattande strukturellt problem. Våld är ett av de mest skadliga maktuttrycken som görs möjligt av den rådande könsmaktsordningen där maskulina normer värderas högre än feminina. Därför anser Feministiskt initiativ att en feministisk utrikespolitik ska förebygga väpnade konflikter och att neutralitetspolitiken ska värnas.

En feministisk utrikespolitik förebygger väpnade konflikter mellan och inom länder. Därför bör den vara präglad av djup övertygelse av att nedrustning är nödvändig och att vapenexport måste upphöra för att hållbar fred ska ha en chans.

En feministisk utrikespolitik utgår från en feministisk analys av mänsklig säkerhet där hot mot individer och inte stater är det centrala och där en hållbart klimat- och miljöperspektiv spelar en central roll. (Se Kapitel K. Miljöpolitik).

En feministisk utrikespolitik genomsyrar utvecklingssamarbetet i kampen mot fattigdom och den orättvisa fördelningen av makt och resurser. Den utmanar normer och värderingar i de rådande ekonomiska, sociala och politiska maktordningarna, inte minst inom internationella och ekonomiska institutioner. Den marknadsstyrda globala ekonomins dominans ska motarbetas med en politik för hållbar utveckling.

Slutligen bör en feministisk utrikespolitik konsekvent omvandla internationella policydokument till praktiska handlingar. Det möjliggör att de som påverkas negativt av den rådande patriarkala och ojämlika globala maktordningen rör sig framåt mot en jämlik, jämställd, demokratisk och hållbar värld.

Feministiskt initiativs vision är en värld utan våld, som med fredliga medel kan förebygga och lösa konflikter. I förverkligandet av denna vision har det internationella samfundet en avgörande roll. Feministiskt initiativ anser att FN är en central aktör för att leda fredsprocesser och uppnå visionen om en värld utan våld, men det kräver att organisationen tar nya krafttag och omorganiserar sitt arbetssätt. Denna omorganisering skulle exempelvis kräva att arbetsformerna demokratiseras, bland annat genom att ta bort vetorätten för de fem permanenta medlemsstaterna i Säkerhetsrådet. Vi anser att vetorätten bidrar till att försvåra FN:s arbete, gör FN odemokratisk och ger dessa länder tolkningsföreträde för perspektiv på världens säkerhet. Vidare måste ordförandeposter och deltagande i FN-organ kravställas. Nationer som bryter mot de mänskliga rättigheterna i sina lagar, som genom att tillåta dödsstraff eller tortyr, bör inte inneha positioner i till exempel Rådet för mänskliga rättigheter.

Feministiskt initiativ vill särskilt kravställa att Sverige i sin roll som medlem i FNs säkerhetsråd lyfter frågor om mänskliga rättigheter och säkerhet, och tydliggör den ständiga kopplingen mellan jämställdhet, jämlikhet, säkerhet och demokrati.

Feministiskt initiativ anser att det internationella samfundet ska arbeta för att säkerställa mänsklig säkerhet, snarare än den territoriella säkerhet som idag är prioriterad. FN:s säkerhetsråd ska vara institutionen som leder säkerställandet av den mänskliga säkerheten, men då krävs att allt arbete utgår från en intersektionell maktanalys för att kunna motverka den patriarkala och ojämlika destruktiva världsordningen. Världssamfundets säkerhet kan bara uppnås genom att tillgodose människors basbehov och respektera de mänskliga rättigheterna.

Att ha en jämlik representation av könen på alla nivåer inom beslutsfattandet är en förutsättning för ett demokratiskt arbete för mänskliga rättigheter. Det behövs internationell konsensus som präglas av förståelse för att stabilitet och säkerhet är beroende av att rådande strukturer och maktfördelning ifrågasätts och reformeras.

Feministiskt initiativ strävar efter alla människors frigörelse och rättigheten att utforma sina egna liv, utan begränsningar i form av ekonomiska eller sociala normer kopplade till kön, sexualitet, etnicitet, klass, funktionalitet, tro eller ålder; med andra ord en värld byggd med ekonomisk och social rättvisa som fundament snarare än ett komplement till komplexa politiska frågor. Feministiskt initiativ ser därför internationell solidaritet och en antimilitaristisk hållning som grundstenar i vårt arbete. Utrikes- och säkerhetspolitiken ska inte enbart bevaka nationella intressen, utan måste utgå från en feministisk vision om världsomspännande rättvisa. Att ha en jämlik representation på alla nivåer inom beslutsfattandet är en förutsättning för ett demokratiskt arbete för mänskliga rättigheter.

Utifrån vår antimilitaristiska hållning strävar vi efter att sätta stopp för det militära våldet och det lidande det medför. Vi anser att det krävs mer politisk vilja hos det internationella samfundet för att förebygga konflikter. Dessutom krävs det mer resurser för konfliktförebyggande arbete för att upptäcka tidiga varningssignaler som syns långt innan en väpnad konflikt bryter ut. FN måste satsa mer på att förebygga det systematiska sexualiserade våld som förekommer vid konflikter av olika slag, till exempel våldtäkter som krigsstrategi. Feministiskt initiativ anser att det under korta perioder kan vara nödvändigt med militär FN-intervention, exempelvis för att återställa den civila säkerheten i situationer där statsmakt kollapsat, eller där omfattande övergrepp pågår i syfte att minska civilt lidande. Vi ställer oss därför för FN-interventioner med militära komponenter för att förhindra eller minska upptrappande av en konflikt. De militära styrkorna ska dock enbart ses som ett av många medel att bruka under pågående konflikt och konflikter får aldrig tolkas eller planeras ur ett militärt förhållningssätt. De militära uppgifterna ska vara tydligt formulerade och noga utvärderade. Individer som är utbildade för krig kan inte planera för fred och därför ska samtliga FN-interventioner utgå från den civila komponenten, och dagens hierarki som försvårar det civil-militära samarbetet ska motverkas på alla nivåer.

Fred handlar om frånvaro av våld och förtryck av alla slag, respekt för demokratiska principerna utifrån ett aktivt medborgarskap och tillfredsställande av de grundläggande mänskliga behoven. Därför krävs en bredare förståelse för hur FN och i förlängningen Sverige kan bidra med att öka säkerheten i oroliga områden. Sverige ska i första hand bistå med civil insatspersonal från exempelvis Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Insatserna ska redovisas offentligt och utvärderas utifrån kriterier som tydligt inkluderar mänskliga rättigheter och mänsklig säkerhet ur ett intersektionellt perspektiv. Svensk personal som begår brott under insatsen ska ställas inför rätta i Sverige och samtliga övergrepp ska offentliggöras. Insatsplaneringen ska noga definiera hur arbetet kring resolutionerna inom Kvinnor, fred och säkerhet ska säkerställas, och inbegripa en plan för hur det civila samhället ska inkluderas i processen.