En feministisk syn på säkerhet

En feministisk vision om det globala samhället bygger på respekt för alla individers mänskliga rättigheter, säkerhet, möjlighet till aktivt demokratiskt deltagande samt frånvaro av strukturellt förtryck och våld.

En feministisk vision om det globala samhället bygger på respekt för alla individers mänskliga rättigheter, säkerhet, möjlighet till aktivt demokratiskt deltagande samt frånvaro av strukturellt förtryck och våld.

Feministiskt initiativ ser därför ett ökat behov att bredda säkerhetsbegreppet och säkerhetspolitiken för att bryta dagens ensidigt militära fokus med förberedelse för krig. Fokus bör istället ligga på mänsklig säkerhet. Med andra ord krävs en övergång från traditionell försvarspolitik till en säkerhetspolitik som innefattar andra samhälleliga insatser med fokus på förtroendeskapande civila åtgärder. Feministiskt initiativs säkerhetspolitik strävar efter att alla människor ska kunna utöva ett aktivt medborgarskap i samhällen med transparenta politiska processer och en representativ politisk församling på alla nivåer.

Traditionellt sett har säkerhetsbegreppet och säkerhetspolitiken styrts av snäva stats- och militära och nationalistiska perspektiv. Säkerhetspolitiken har fokuserat på försvarsmakten och att skydda staten från externa potentiella hot, främst med militära medel. Den traditionella säkerhetspolitiken är patriarkal och bygger på att det är män som med militära medel ska försvara nationen, dess kvinnor och barn. Idag har både synen på säkerhet samt hoten förändrats. De konflikter som förs idag är ofta internkonflikter och regionala konflikter till skillnad från de mellanstatliga krig som militära makter är konstruerade att utkämpa. De underliggande anledningarna till konflikterna överensstämmer sällan med de traditionella hot som de militära organisationerna är utbildade att hantera, vilket gör det omöjligt för dem att effektivt förhindra, förebygga och stoppa konflikter för att skapa fred. Komplexa situationer kräver komplexa svar och Feministiskt initiativ menar därför att militära institutioner som planerar för krigshandlingar varken bör eller kan planera för fred och fredsbyggande insatser. Säkerhet och konfliktförebyggande aktiviteter måste tolkas ur ett bredare perspektiv, vilket i förlängningen innebär att säkerhetsfrågor kommer att beröra ett större antal myndigheter och samhälleliga funktioner.

Lika centralt som hotet från väpnade konflikter är hoten från klimatförändringar, brist på mat, vatten och social service. Dessa problem är dessutom starkt bidragande faktorer till att såväl människor tvingas på flykt som till att väpnade konflikter uppstår. Vidare är mäns våld mot kvinnor, såväl i samhällen som befinner sig i fred som i konflikt, ett enormt säkerhetsproblem. Det gäller även i Sverige. Inom Sveriges gränser har ingen dött i en traditionell väpnad konflikt på århundraden. Däremot har tusentals kvinnor dött på grund av mäns våld mot kvinnor. Även mäns våld mot andra män är ett reellt säkerhetsproblem. Mäns våldsutövning i relationer (partnervåld), i det offentliga (kriminalitet) och för politiska syften (terrorism och väpnade konflikter) drivs av anspråk på makt och kontroll. Trots den uppenbara statistiken handlar den etablerade säkerhetspolitiken i Sverige idag fortsatt till stor del om nationella yttre hot snarare än de nationsinterna hot, som mäns våld mot kvinnor, barn och andra män utgör. (Läs mer under kapitel G. Kvinnofrid, våld i nära relationer och i namn av heder.)

Dagens förståelse av vad det innebär att vara man och innebörden av maskulinitet måste starkt ifrågasättas. Vi vet att det finns starka samband mellan dessa normer och våldsutövning. Att våld är ett säkerhetsproblem råder det inga tvivel om. Feministiskt initiativ ska verka för att utbildning i sambanden mellan maskulinitet och våld samt dess direkta inverkan på säkerhet ska genomsyra alla de instanser som berörs och att en betydande del av dagens försvarsbudget riktas om till våldsförebyggande insatser. Vidare är våldtäkt som vapen idag erkänt som ett krigsbrott som används som en krigsstrategi. Trots det leder endast ett fåtal krigsvåldtäkter till åtal. Feministiskt initiativ kräver att kvinnors och barns utsatta situation erkänns och att genusanalyser ligger till grund för samtliga internationella insatser. All utsänd personal från Sverige ska ha kunskap i genusanalys och insikt i hur kvinnor och barn kan skyddas på bästa möjliga sätt.

Även om vi globalt sakta går mot ett breddat säkerhetsbegrepp med ett ökat fokus på mänsklig säkerhet saknas ofta ett genusperspektiv och kvinnors rättigheter åsidosätts. Många människor lever under förhållanden präglade av våld, osäkerhet, fattigdom, sjukdom, miljöförstöring och naturkatastrofer. I dessa situationer drabbas kvinnor och män på olika sätt. Kvinnor deltar i lägre grad i väpnade konflikter, men är i oproportionerligt hög grad utsatta av det våld som följer. Studier visar att våldet i hemmet ökar såväl innan som under och efter en väpnad konflikt. Kriminalitet och förtryck av utsatta grupper är en vanlig effekt av väpnade konflikter. Vapenvila och fredsavtal betyder inte att hoten försvinner. Fred är med andra ord inte detsamma som avsaknad av våld.

Av världens fattiga är 70 procent kvinnor, vilket gör att de är särskilt utsatta för hot mot sin säkerhet. Det minskar kraftigt deras möjlighet att lämna farliga områden vid konflikter eller katastrofer. Förutom att majoriteten av kvinnor saknar ekonomisk trygghet och tillgång till utbildning, är de också fångar under patriarkala normer där det är mannen som beger sig ut på farliga och långa flyktvägar för att på sikt, efter att han fått tillgång till uppehållstillstånd, kunna skicka efter sin familj. Vår nuvarande tillfälliga asyllag innebär dock att chansen till familjeåterförening är ytterst begränsad. Dessutom har EU infört ännu fler ”buffertzoner” i avtal med länder som Turkiet. Konsekvensen har blivit att hela familjer nu ger sig ut på allt farligare flyktvägar och att Medelhavet fortsätter att skörda liv. Feministiskt initiativ kräver säkra flyktvägar in i Europa, humanitära visum och avskaffandet av transportöransvaret. (Läs mer i Avsnitt O 1 Migrationspolitik.)

För att motverka de strukturella problemen måste kvinnors delaktighet och aktörskap synliggöras samt ökas internationellt. Vi måste även synliggöra rasismen i till exempel förtrycket av urfolk och etniska minoriteter, som liksom homo- och transfobi samt politisk och religiös förföljelse utgör reella säkerhetshot, då det utöver förtryck också innebär våldsutövning.

En feministisk analys av säkerhet utgår från mänsklig säkerhet där hot mot individer och inte stater är centralt. Det handlar om frihet från våld, men även om möjligheten att tillfredsställa människors grundläggande behov genom till exempel mat och sjukvård. Feministiskt initiativ strävar efter att successivt demontera hela den traditionella säkerhetspolitiken som utgår från en nationalstatscentrerad världsbild och istället fokusera på begrepp som exempelvis hållbar fred, kroppslig integritet, människors frihet till aktörskap samt kvinnors, mäns och transpersoners rätt och frihet att vara autonoma individer i livets alla faser och rum.

Den traditionella säkerhetspolitiken bygger på ett militärt patriarkalt perspektiv där dominans, våld och militära maktmedel är centralt. Feministiskt initiativ vill bryta den militära normen.

Militarism och våld skapar inte en långsiktig, hållbar och verklig fred utan bidrar snarare till en våldskultur som är nära kopplad till synen på maskulinitet. Centralt i en feministisk säkerhetspolitik är att motverka orsaker till väpnade konflikter som fattigdom, ojämn resursfördelning, förtryck, marginalisering, maktlöshet och ojämlikhet. Väpnade konflikter uppstår inte ur ett vakuum, utan är ett resultat av att stater, grupper, organisationer eller individer känner sig ofördelaktigt behandlade och att de saknar reellt inflytande i den globala politiken. De terroristgrupper som globalt upptar stora delar av den samlade säkerhetspolitikens resurser, uppstod i de sår som revs upp i samhällen där internationell militär intervention inte följdes av realistiska fredsinsatser. Resultaten är idag tydliga och vi ser terroristklassade grupper som drivs av våld för att försvara och erövra nya territorier. En väpnad konflikt är en eskalerad politisk konflikt där dialog och diplomatiska åtgärder negligerats eller satts in för sent. Det finns en mängd faciliterande och drivande orsaker till konflikter, utanför själva konflikten, som är viktiga att synliggöra. En av dem är utbredd och ensidig militarism. Det synliggörandet bör vara en av utgångspunkterna för att förstå och motverka konflikter. Alla konflikter föds ur våld, maskulinitet och ojämlikhet, och uppkomsten av exempelvis terrorism kan inte särskiljas som en unik form av konflikt.

Militär upprustning stjäl pengar från social upprustning, eftersom ökade militärbudgetar ger minskade välfärdssatsningar. Stridsflygplan och upprustning på Gotland står mot sjukvård och fungerande infrastruktur i glesbygd. Militär kapprustning står mot globala satsningar på miljömål och hållbar utveckling. Vapensäljarna finns ofta i den globala Nord, bland annat Sverige, och köparna ofta i den globala Syd, konfliktområden och diktaturer. Det innebär att ekonomiska resurser från den globala Syd går till den globala Nord istället för till den egna befolkningens behov. Vapen möjliggör väpnade konflikter, väpnat våld mot kvinnor och inte minst systematiska våldtäkter. Feministiskt initiativ strävar därför efter total global nedrustning, av alltifrån små och lätta vapen, som pistoler och gevär, till kärnvapen. Nedrustning är också nödvändigt utifrån perspektivet att väpnade konflikter innebär en enorm belastning på miljön.

Nedrustning är också nödvändigt utifrån perspektivet att väpnade konflikter innebär en enorm belastning på miljön. Klimathotet är i sig ett globalt och lokalt säkerhetshot. FN:s klimatpanel (IPCC) pekar på att den globala uppvärmningen riskerar att innebära omfattande naturkatastrofer med hundratals miljoner nya klimatflyktingar, främst kvinnor, som konsekvens. Därför är det ett viktigt förebyggande säkerhetsarbete att arbeta med miljö- och klimatfrågor. Att investera i fred handlar också om vikten av att bygga en global ekonomi med fokus på samarbete snarare än konkurrens, på mänskliga rättigheter snarare än utnyttjande av mänskliga resurser samt på ansvarsfullt användande av ekologiska resurser.

Vidare måste Sverige agera i enlighet med den beslutade Politik för global utveckling (PGU) som innebär att ett politikområde inte ska motverka ett annat, den totala politiken ska alltså vara samstämmig. Det är inte fallet idag. Sveriges regering har en uttalad biståndssatsning med utgångspunkt i mänskliga rättigheter, jämlikhet och hållbar utveckling samtidigt som vi säljer vapen till diktaturer och till länder med utbredd ojämlikhet. Det motverkar direkt de satta målen och undergräver Sveriges trovärdighet som en internationell fredsaktör. Vapenexporten måste upphöra och vapenindustrin ställas om till tillverkning av ickemilitära produkter, exempelvis miljöteknik, som kan bidra till en fredlig och hållbar utveckling. Sverige måste återigen bli en stark röst för fred och nedrustning och gå före genom att vi själva nedrustar.

Feministiskt initiativ står för att Sverige bör agera som en diplomatisk och spänningsminskande kraft i världen. Feministiskt initiativs antimilitaristiska hållning och fokus på förebyggande säkerhetspolitik innebär att vi vill fortsätta vara alliansfria. Nato är en säkerhetsgemenskap som bygger på militära medel inklusive kärnvapen. Att närma oss Nato minskar inte hotbilden mot Sverige – tvärtom kommer den att öka – liksom risken att vi dras in i krig. Länge har Sveriges kanske största säkerhetsgarant varit att vi i de internationella relationerna uppfattas som ett välmenande land, och inte som ett hot. Vi motsätter oss även all form av närmande till Nato, som värdlandsavtal, bidragande i övningar och andra samarbeten som är menade att öka militarismen globalt, och som leder till att spänningar ökar mellan länder.

Sverige har en viktig roll i världen, ett ansvar att agera internationellt och stå upp för mänskliga rättigheter och säkerhet för alla. Det är ett steg på vägen i att uppfylla de internationella konventioner, resolutioner som vi har för ansvar att implementera. Som ett ekonomiskt välbeställt välfärdssamhälle har Sverige en skyldighet att gå före i kampen för fred, global rättvisa och hållbar utveckling. Därför vill Feministiskt initiativ verka för att Sverige ska gå mot en successiv militär nedrustning, och ett stärkt förebyggande arbete och hantering av de reella säkerhetshot som vi ser idag. Sverige ska därför verka för att i samtliga internationella sammanhang där vi är representerade, som i EU, FN, OSSE, WHO, att bredda säkerhets- och fredsbegreppen för att innefatta fler områden, bredare representation och tydligt ställningstagande mot ensidigt militära lösningar.

I det breddade säkerhetsbegreppet kommer försvarspolitiken att beröra allt fler samhälleliga instanser. Feministiskt initiativ menar att samhällets resurser ska vara behovsprövade och inte tilldelade på grund av tradition.

De resurser som idag läggs på Försvarsmakten bör omfördelas utefter en säkerhetsanalys som ser till reella hot och risker. Vi ser initialt ett behov av nedrustning snarare än nedläggning av Försvarsmakten. Sveriges roll i världens konflikter ska inte vara i form av militärt bidrag. Istället bör delar av Försvarsmakten ställas om till krishantering och humanitära insatser. Feministiskt initiativ är emot värnplikt och vill istället se en frivillig könsneutral utbildning i krishantering med fokus på civila- och samhälleliga insatser. Mer resurser ska läggas på myndigheter och organisationer med förmåga att arbeta utifrån en bredare säkerhetsanalys med förebyggande våldspreventivt arbete och utifrån metoder som ökar den demokratiska dialogen och deltagandet.

Vi står inför en värld med allt mer komplexa hotbilder och myndigheternas olika ansvarsområden måste utredas och offentliggöras. De myndigheter som utövar det statliga våldsmonopolet måste noggrannare utvärderas och krav bör ställas utifrån demokratiska grundprinciper som personlig integritet och frihet. Det gäller även cybersäkerhet där det inte får råda några oklarheter över myndigheters befogenheter, som Försvarets Radioanstalt (FRA), och där lagstiftningen inte får innehålla gråzoner. Även om det i dagsläget bara är kommunikation med utlandet som får övervakas och lagras innebär det med dagens globala nätverksstruktur i realiteten att den mesta informationen studsas mellan servrar i utlandet och därmed utgör övervakad information. Vi ser mycket kritiskt på dessa långtgående befogenheter med massövervakning som konsekvens, särskilt i kombination med de misstankar som lyfts om att Sverige skulle utbyta information med andra underrättelsetjänster. Makten ska utgå från folket och komplexa teknologiska möjligheter ska inte stå mellan staten som maktutövare och medborgarens personliga integritet.

Ett stärkt förebyggande säkerhetsarbete innebär en väl fungerande internationell, regional och lokal krisberedskap vid exempelvis naturkatastrofer, men också stabil informationssäkerhet. Attacker mot våra informationssystem ökar allt mer. Det riskerar att allvarligt skada den elektroniska infrastruktur som vår välfärd idag till stora delar vilar på. Det kan också få omfattande konsekvenser för individers säkerhet och förtroendet för civila myndigheter om personuppgifter sprids. Gedigna utredningar ska föreligga all form av statliga samarbeten med privata aktörer som hanterar information om medborgare.

Centralt för att stärka säkerhet och hållbar fred är demokrati, möjlighet till deltagande och att tillfredsställa människors grundläggande behov. Feministiskt initiativ ser ett fritt flöde av information samt en ärlig och realistisk kris- och hotbildskommunikation från staten till medborgare som en viktig grundpelare i en demokratisk stat. Statens uppgift är att skydda sin befolkning och verka för ett tryggt samhälle. Information från myndigheter som berör säkerhet ska vara saklig och underbyggas av fakta. Förstärkt nationalism eller tal om unika svenska värderingar ska inte användas i kommunikationen. Samhälleliga insatser utförda av dessa myndigheter ska vidare vara baserade i reella säkerhetsanalyser istället för populism. Samhällsresurser ska omallokeras så att de grupper som befinner sig under hot ska beredas tryggare liv.

F! arbetar för att:

  • Fi ska verka för en utveckling av global mänsklig säkerhet, bort från föreställningar om militär säkerhet. Det förutsätter stopp för militär upprustning, ett aktivt nedrustningsarbete, stopp för vapenexport och omställning av krigsmaterielproduktion till civil produktion.
  • Fi ska verka för att Sverige regelbundet tar fram handlingsplaner för och implementerar FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om Kvinnor, Fred och Säkerhet samt efterföljande resolutioner 1820, 1888, 1889,1960, 2106, 2122, 2242, 2250. I denna process ska det svenska civila samhället konsulteras och specifika uppgifter ska ges till berörda myndigheter med mätbara kriterier på dess implementering.
  • Fi ska verka för att inga militära avtal sluts med länder som bryter mot folkrätten eller de mänskliga rättigheterna, samt att sådana pågående avtal bryts.
  • Fi ska verka för att Sverige inte bedriver kommersiell militär verksamhet eller hyr ut svensk mark eller luftrum för vapenprov och militära övningar till försvarsföretag eller andra länders försvarsmakter.
  • Fi ska verka för att vidga det globala säkerhetspolitiska begreppet så att det innefattar allt våld i vardagen, som i synnerhet utförs av män och är rotat i ett strukturellt uppbyggt maskulinitetsideal.
  • Fi ska verka för att det konfliktförebyggande arbetet och civil krishantering prioriteras, att det får tillräckliga resurser, att mekanismer för tidiga varningssignaler stärks och att civilbefolkningens deltagande och säkerhet sätts i första rummet.
  • Fi ska verka för att allmän värnplikt inte återinförs. Istället bör en frivillig ettårig utbildning inom samhällsskydd och civil krisberedskap utredas. Den bör organiseras under MSB istället för Försvarsmakten vilket kräver en omallokering av resurser mellan de två myndigheterna.
  • Fi ska verka för att lokala, regionala och internationella kvinnorätts-, hbtq- och urfolksorganisationer och antirasistiska organisationer alltid bereds möjlighet att delta i förebyggandet och lösandet av konflikter samt deltar i fredsbyggande. De ska konsulteras av internationella aktörer.
  • Fi ska verka för att i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 1820 synliggöra sexuellt våld mot kvinnor i konflikter som en institutionaliserad form av en krigsstrategi.
  • Fi ska verka för kvinnors deltagande i diplomatiska processer om vapenvila och fredsförhandlingar. Upphörandet av sexuellt och genusbaserat våld och våldtäkt som vapen ska ingå som en del av avtalen.
  • Fi ska verka för att totala avväpningsprocesser sker efter väpnade konflikter, där lokala kvinnorätts- och urfolksorganisationer ska vara en del av processen.
  • Fi ska verka för att Sverige alltid arbetar för kvinnors deltagande före, under och efter en konflikt på alla nivåer i enlighet med resolution 1325.
  • Fi ska verka för att all utsänd insatspersonal från Sverige ska ha utbildning i genusanalys och vara införstådda och förberedda på kvinnors och barns särskilt utsatta position i kris och konfliktområden.
  • Fi ska verka för att vikten av nedrustning och kvinnors säkerhet tydligt kopplas samman på nationell och internationell nivå.
  • Fi ska verka för att synliggöra de genusbaserade och sexuella hot som politiskt aktiva kvinnor särskilt drabbas av, och verka för ökat skydd mot dem. Kvinnor som politiska aktörer är särskilt utsatta och lever under ständigt hot utöver de normaliserade hot som kvinnor i allmänhet utsätts för.
  • Fi ska verka för att kvinnor som utsatts för konfliktrelaterat sexuellt och genusbaserat våld ses som offer för konflikt och krig och därmed får samma status och insatser som andra typer av krigsoffer.
  • Fi ska verka för att kvinnor som utsatts för konfliktrelaterad våldtäkt ska kunna få status som flyktingar på samma sätt som människor som förföljs för sin tro, politiska åsikt eller sexuella läggning.
  • Fi ska verka för att kvinnor ska finnas med i på alla nivåer i svensk internationell konflikthantering och förebyggande av konflikter.
  • Fi ska verka för att Sverige ska minska utsänd militär personal och öka utsänd civil personal, exempelvis i roller som observatörer eller genusrådgivare. Det krävs därför en omallokering av resurser från Försvarsmakten till civila grupperingar.
  • Fi ska verka för att Sverige ska stärka sin roll i internationella samarbeten som bygger på andra grunder än militarism, som FN och OSSE. Fi ska även verka för att Sverige i samtliga internationella sammanhang ska verka för en breddad syn på säkerhet med mänsklig säkerhet och mänskliga rättigheter som fokus.
  • Fi ska verka för att Sverige tar en aktiv roll i arbetet för ett förbud mot kärnvapen, andra massförstörelsevapen och för att Sverige ska vara en aktiv röst för global nedrustning.
  • Fi ska verka för att lag stiftas som tydligt förbjuder införsel av kärnvapen på svensk mark.
  • Fi ska verka för total global nedrustning.
  • Fi ska verka för alliansfrihet och att Sverige inte blir medlem i Nato, inte agerar som värdland åt eller har andra nära samarbeten med Nato.
  • Fi ska verka för att MSB ges resursmässiga förutsättningar att kunna göra en övergripande lägesbild om informationssäkerheten hos civila statsförvaltningar och kunna bistå med nödvändigt stöd.
  • Fi ska verka för demokratiska utredningar av myndigheters och privata aktörers befogenheter rörande övervakning och lagring av information kopplat till cybersäkerhet.
  • Fi ska verka för att mer insatser läggs på krishanterande insatser än krigshanterande och att fokus för insatserna alltid blir skydd av individen istället för nationsgränsen.
  • Fi ska verka för att samtliga samhällsinsatser för säkerhet ska grunda sig i säkerhetsanalyser baserade i reella hot mot reella grupper i samhället. De ska genomföras med intersektionellt perspektiv och resurserna som tilldelas myndigheter med säkerhetsansvar ska sedan omallokeras baserat på analysernas resultat.

En feministisk utrikespolitik är en politisk grundinställning, inte en komplementär åsikt.

Feministisk utrikespolitik har som sin utgångspunkt en djupgående förståelse av de patriarkala maktstrukturerna som genomsyrar samhället och har det ultimata målet att dekonstruera sagda strukturer. Den är även lösningsfokuserad och målorienterad.

Feministisk utrikespolitik är inte utopisk. Den är praktisk, genomförbar och realistisk, är byggd på en intersektionell maktanalys där olika politikområden överlappar. En feministisk utrikespolitik ska utgå från ett holistiskt och övergripande tillvägagångssätt.

En feministisk utrikespolitik utgår från en feministisk vision om världsomspännande rättvisa. Den visionen ska bygga på dialog och transnationellt alliansbyggande mellan organisationer och samhällssektorer. Feministiskt initiativ vill aktivt kämpa för och med dem som påverkas negativt av rådande maktordningar i världen.

I en breddad syn på dialog och demokratiskt inflytande ser Feministiskt initiativ även vikten av att utreda former för hur fritt konst- och kulturutbyte kan bli en aktiv del i det globala arbetet för fred och avspänning. Konst och kultur spelar en viktig roll i säkerhetspolitiken och ska därför vara en närvarande aspekt vid planering av Sveriges roll som internationell aktör. Stärkta och jämlika relationer mellan människor på gräsrotsnivå och över gränser bygger samband, kunskap och solidaritet som är nödvändiga i en global värld. Samarbeten inom konst, kultur, idrott, utbildning, och andra områden utgör den komplexa väv av interaktioner som ligger till grund för länders diplomatiska relationer. Kulturutbyte länder emellan öppnar upp och vidgar människors världsbild och bildar kanaler som kan fungera när andra diplomatiska eller formella kanaler ligger nere. Det kan göra det möjligt med dialog även när relationerna är frostiga.

En feministisk utrikespolitik bygger på insikten om att kvinnors, urfolks och hbtq-personers intressen och behov varken är givna eller enhetliga, utan alltid beroende av specifika sammanhang. Feministiskt initiativ ska verka för att lokala organisationer ska vara med och formulera problemställningar och påverka dagordningen i internationella forum.

En feministisk utrikespolitik utgår från visionen om att det globala samhället bygger på respekt för mänskliga rättigheter och frånvaro av strukturellt förtryck.. Därför bör vårt internationella engagemang leda till att varje individ i samhället kan utöva sina rättigheter till fullo. En feministisk utrikespolitik är kritisk mot olika maktstrukturer och maktförhållanden och präglas av global solidaritet.

En feministisk utrikespolitik inser att våld är ett världsomfattande strukturellt problem. Våld är ett av de mest skadliga maktuttrycken som görs möjligt av den rådande könsmaktsordningen där maskulina normer värderas högre än feminina. Därför anser Feministiskt initiativ att en feministisk utrikespolitik ska förebygga väpnade konflikter och att neutralitetspolitiken ska värnas.

En feministisk utrikespolitik förebygger väpnade konflikter mellan och inom länder. Därför bör den vara präglad av djup övertygelse av att nedrustning är nödvändig och att vapenexport måste upphöra för att hållbar fred ska ha en chans.

En feministisk utrikespolitik utgår från en feministisk analys av mänsklig säkerhet där hot mot individer och inte stater är det centrala och där en hållbart klimat- och miljöperspektiv spelar en central roll. (Se Kapitel K. Miljöpolitik).

En feministisk utrikespolitik genomsyrar utvecklingssamarbetet i kampen mot fattigdom och den orättvisa fördelningen av makt och resurser. Den utmanar normer och värderingar i de rådande ekonomiska, sociala och politiska maktordningarna, inte minst inom internationella och ekonomiska institutioner. Den marknadsstyrda globala ekonomins dominans ska motarbetas med en politik för hållbar utveckling.

Slutligen bör en feministisk utrikespolitik konsekvent omvandla internationella policydokument till praktiska handlingar. Det möjliggör att de som påverkas negativt av den rådande patriarkala och ojämlika globala maktordningen rör sig framåt mot en jämlik, jämställd, demokratisk och hållbar värld.

Feministiskt initiativs vision är en värld utan våld, som med fredliga medel kan förebygga och lösa konflikter. I förverkligandet av denna vision har det internationella samfundet en avgörande roll. Feministiskt initiativ anser att FN är en central aktör för att leda fredsprocesser och uppnå visionen om en värld utan våld, men det kräver att organisationen tar nya krafttag och omorganiserar sitt arbetssätt. Denna omorganisering skulle exempelvis kräva att arbetsformerna demokratiseras, bland annat genom att ta bort vetorätten för de fem permanenta medlemsstaterna i Säkerhetsrådet. Vi anser att vetorätten bidrar till att försvåra FN:s arbete, gör FN odemokratisk och ger dessa länder tolkningsföreträde för perspektiv på världens säkerhet. Vidare måste ordförandeposter och deltagande i FN-organ kravställas. Nationer som bryter mot de mänskliga rättigheterna i sina lagar, som genom att tillåta dödsstraff eller tortyr, bör inte inneha positioner i till exempel Rådet för mänskliga rättigheter.

Feministiskt initiativ vill särskilt kravställa att Sverige i sin roll som medlem i FNs säkerhetsråd lyfter frågor om mänskliga rättigheter och säkerhet, och tydliggör den ständiga kopplingen mellan jämställdhet, jämlikhet, säkerhet och demokrati.

Feministiskt initiativ anser att det internationella samfundet ska arbeta för att säkerställa mänsklig säkerhet, snarare än den territoriella säkerhet som idag är prioriterad. FN:s säkerhetsråd ska vara institutionen som leder säkerställandet av den mänskliga säkerheten, men då krävs att allt arbete utgår från en intersektionell maktanalys för att kunna motverka den patriarkala och ojämlika destruktiva världsordningen. Världssamfundets säkerhet kan bara uppnås genom att tillgodose människors basbehov och respektera de mänskliga rättigheterna.

Att ha en jämlik representation av könen på alla nivåer inom beslutsfattandet är en förutsättning för ett demokratiskt arbete för mänskliga rättigheter. Det behövs internationell konsensus som präglas av förståelse för att stabilitet och säkerhet är beroende av att rådande strukturer och maktfördelning ifrågasätts och reformeras.

Feministiskt initiativ strävar efter alla människors frigörelse och rättigheten att utforma sina egna liv, utan begränsningar i form av ekonomiska eller sociala normer kopplade till kön, sexualitet, etnicitet, klass, funktionalitet, tro eller ålder; med andra ord en värld byggd med ekonomisk och social rättvisa som fundament snarare än ett komplement till komplexa politiska frågor. Feministiskt initiativ ser därför internationell solidaritet och en antimilitaristisk hållning som grundstenar i vårt arbete. Utrikes- och säkerhetspolitiken ska inte enbart bevaka nationella intressen, utan måste utgå från en feministisk vision om världsomspännande rättvisa. Att ha en jämlik representation på alla nivåer inom beslutsfattandet är en förutsättning för ett demokratiskt arbete för mänskliga rättigheter.

Utifrån vår antimilitaristiska hållning strävar vi efter att sätta stopp för det militära våldet och det lidande det medför. Vi anser att det krävs mer politisk vilja hos det internationella samfundet för att förebygga konflikter. Dessutom krävs det mer resurser för konfliktförebyggande arbete för att upptäcka tidiga varningssignaler som syns långt innan en väpnad konflikt bryter ut. FN måste satsa mer på att förebygga det systematiska sexualiserade våld som förekommer vid konflikter av olika slag, till exempel våldtäkter som krigsstrategi. Feministiskt initiativ anser att det under korta perioder kan vara nödvändigt med militär FN-intervention, exempelvis för att återställa den civila säkerheten i situationer där statsmakt kollapsat, eller där omfattande övergrepp pågår i syfte att minska civilt lidande. Vi ställer oss därför för FN-interventioner med militära komponenter för att förhindra eller minska upptrappande av en konflikt. De militära styrkorna ska dock enbart ses som ett av många medel att bruka under pågående konflikt och konflikter får aldrig tolkas eller planeras ur ett militärt förhållningssätt. De militära uppgifterna ska vara tydligt formulerade och noga utvärderade. Individer som är utbildade för krig kan inte planera för fred och därför ska samtliga FN-interventioner utgå från den civila komponenten, och dagens hierarki som försvårar det civil-militära samarbetet ska motverkas på alla nivåer.

Fred handlar om frånvaro av våld och förtryck av alla slag, respekt för demokratiska principerna utifrån ett aktivt medborgarskap och tillfredsställande av de grundläggande mänskliga behoven. Därför krävs en bredare förståelse för hur FN och i förlängningen Sverige kan bidra med att öka säkerheten i oroliga områden. Sverige ska i första hand bistå med civil insatspersonal från exempelvis Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Insatserna ska redovisas offentligt och utvärderas utifrån kriterier som tydligt inkluderar mänskliga rättigheter och mänsklig säkerhet ur ett intersektionellt perspektiv. Svensk personal som begår brott under insatsen ska ställas inför rätta i Sverige och samtliga övergrepp ska offentliggöras. Insatsplaneringen ska noga definiera hur arbetet kring resolutionerna inom Kvinnor, fred och säkerhet ska säkerställas, och inbegripa en plan för hur det civila samhället ska inkluderas i processen.

F! arbetar för att:

  • Fi ska verka för att stabilitet och säkerhet i världen ökar genom att ge en röst åt människor som inte kommer till tals i den representativa demokratin.
  • Fi ska verka för att konst- och kulturutbyten, som är fria från politisk styrning och ekonomisk-politiska agendor, ska ses som verktyg för att främja mänsklig säkerhet och att stöd till dessa forum ska prioriteras inom försvars- och säkerhetsplaneringen. Fi ska också verka för att program för fristäder införs, för kulturarbetare som hotas och förföljs i sina hemländer.
  • Fi ska verka för en reformering av FN:s organisation, utskott och maktfördelningen i
  • Säkerhetsrådet, då det är absolut nödvändigt för organisationens fortsatta legitimitet och för en rimlig representation av världens befolkning. För att drastiskt minska de situationer då FN säkerhetsråd politiskt blockeras vill Fi avskaffa vetorätten och verkar för mer direktdemokrati inom FN.
  • Fi ska verka för att FN:s säkerhetsråd går mot en feministisk syn på säkerhet där mänsklig säkerhet ersätter realismens statscentrerade teori med fokus på territoriell säkerhet, genom att allt fler frågor som berör jämlikhet och människors säkerhet behandlas som säkerhetsfrågor i FN:s säkerhetsråd.
  • Fi ska verka för att ändra könsfördelningen i direktvalda och indirekt valda internationella församlingar samt på diplomatiska poster i europeiska och internationella organ.
  • Fi ska verka för att alla av Sverige tillsatta förtroendeposter i internationella organisationer är kvoterade ur ett norm- och maktkritiskt perspektiv.
  • Fi ska verka för att alla som ska representerar Sverige i internationella sammanhang ska genomgå utbildning i genusperspektiv, hbtq-frågor, antirasism och funktionalitet samt ha kunskap och insikt om patriarkala maktstrukturer.
  • Fi ska verka för att det aktivt arbetas med att knyta kontakter och utveckla samarbeten med kvinno-, urfolks- och hbtq-organisationer och nätverk på olika nivåer i samhällen i de områden där svensk personal verkar.
  • Fi ska verka för att alla världens kvinnor och transpersoner ska åtnjuta grundläggande mänskliga, politiska och sociala rättigheter. Vi vill därför att Sverige ska arbeta för att internationella överenskommelser, deklarationer och konventioner som stärker kvinnors rättigheter och säkerhet efterlevs (som CEDAW, Säkerhetsrådets resolution 1325 och efterföljande resolutioner, Beijing-handlingsplanen och Kairoprotokollet). Dessa internationella överenskommelser har stor betydelse i frågor som exempelvis rör eliminerande av våld mot kvinnor, säkert barnafödande, rätten till sin sexualitet och att själv välja sexuell partner, samt hiv-preventivt arbete.
  • Fi ska verka för att rättvis resursfördelning och ekonomisk jämlikhet alltid eftersträvas mellan världens länder, samt bland alla individer och grupper inom världens länder.
  • Fi ska verka för nationellt och internationellt konfliktlösning på icke-militär grund.
  • Fi ska verka för att Sverige i FN arbetar för att mer resurser satsas på ökad kunskap om varningssignaler för väpnade konflikter, för att kunna förbättra det preventiva arbetet.
  • Fi ska verka för att civila och humanitära komponenter ökar i FN-interventioner, och särskilt i takt med nedrustningen av militära styrkor.
  • Fi ska verka för att alla FN-styrkor måste ha samma minimiutbildning och kompetenskrav, och att den måste innefatta ett tydligt genus-, funktionalitets-, hbtq-perspektiv och antirasistiskt perspektiv. Nolltolerans för alla former av sexuellt utnyttjande och våld på insatser måste tillämpas.
  • Fi ska verka för att en whistleblower-funktion säkerställs inom FN, som gör det möjligt att anonymt anmäla brott som begås av FN-personal mot såväl FN-personal som lokalbefolkning.
  • Fi ska verka för större lyhördhet för internationella NGO:er (non-governmental organizations) i FN. Det civila samhällets röster och kunskaper måste tillvaratas när frågor som berör dem diskuteras. Att hbtq-organisationer idag nekas konsultativ status i FN utan att prövas på samma villkor som alla andra NGO:er är diskriminerande och inte acceptabelt.
  • Fi ska verka för att Sverige, i förhandlingar med FN och dess underorganisationer, i ökad takt driver på reformer i länder där mänskliga rättigheter inte respekteras. Det arbetet ska utgå från ett intersektionellt perspektiv.
  • Fi ska aktivt arbeta för upprättandet av en internationell FN-konvention mot diskriminering på grund av sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck. Säkerhetsfrågor rörande de områdena ska diskuteras i säkerhetsrådet och säkerhetsrådsresolutioner bör tas fram för hur hbtq-personer drabbas av konflikt, samhälleligt våld och så vidare.
  • Fi ska verka för att såväl jämställdhetsintegrering, jämställdhetsbudgetering, jämställdhetsrevision och intersektionell analys införs och genomförs som ledande och integrerade principer i allt internationellt arbete.
  • Fi ska verka för att mer civil insatspersonal sänds ut snarare än militär personal, samt för att Sverige enbart ska delta i insatser med långsiktig planering för hur stabilitet, demokrati och fred ska uppnås.

Håller du med?

Berätta för dina vänner eller läs mer om hur du kan engagera dig.