Ekonomin är en del av samhället och samhället en del av naturen.

Ekonomin är en del av samhället och samhället en del av naturen. En utgångspunkt i vår syn på ekonomi är att den är förenlig med de krav ekosystemen ställer. Vi måste befinna oss inom ramarna för vad de naturliga kretsloppen klarar av, nationellt och globalt. Det gäller såväl hur mycket resurser vi tar i anspråk som hur mycket avfall vi producerar. Det gäller dessutom det ansvar vi måste ta för den exploatering av arbetskraft och naturresurser som sker för vår konsumtion, inom såväl som utom Sveriges gränser.

Sol, vind, vatten och biomassa

Vårt energisystem måste bygga på förnybar energi – exempelvis sol, vind, vatten och biomassa. Sverige måste ta fram en strategi för en biobaserad samhällsekonomi – i syfte att fasa ut fossil energi, skapa nya jobb och bidra till en hållbar ekologisk utveckling. Här har skattesystemet en nyckelroll och Feministiskt initiativ vill se höjda skatter och avgifter på energi och resursanvändning. Det krävs en strikt tillämpning av principen att den som förorenar också ansvarar och betalar (Polluter Pays Principle). Vi vill därför införa skatt på växthusgaser från mat. Denna skatt ska ta hänsyn till växthusgasutsläpp från varornas hela livscykel.

Miljöanpassning av skattesystemet

Vi vill också se över och eventuellt skärpa befintliga miljöskatter – till exempel energi, drivmedel, svavel, fordon och vägtullar – samt utreda möjligheten till ytterligare miljöskatter. Andra satsningar vi vill göra med hjälp av en miljöanpassning av skattesystemet är upprustning av tågtrafiken och järnvägarna, subventionerade tågbiljetter och subventionerad eller avgiftsfri och tillgänglig kollektivtrafik. Att införa avgiftsfri kollektivtrafik skulle kosta ytterligare 15 miljarder kronor, ungefär motsvarande ROT- och RUT-subventionerna idag.

Styrsystem och finansiering

Hittills har diskussionen om finanserna handlat om hur vi kan dra in pengar till statskassan eller slopa subventioner, allt i syfte att skapa utrymme för att finansiera nya investeringar och satsningar som är avgörande för den samhällsomvandling vi vill se. Men skattesystemet bör också användas som ett sätt att styra vårt beteende från det vi vill minska till det vi vill öka. Höga skatter på sprit och tobak skapar utrymme för subvention av kultur, och en skatteväxling som för över skattetrycket från arbete till energi- och resursanvändning ökar sysselsättningen och minskar miljöbelastningen. Det finns fler åtgärder som inte kräver nya inkomster, bara en bättre användning av de resurser som finns. Den statliga budgeten är ett verktyg vars syfte är att omfördela resurser för att forma det samhälle vi strävar efter att leva i.

Vi vill sätta pensionskapitalet i arbete för den nödvändiga ekonomiska omställningen genom att det placeras på sådant sätt att det stärker och stimulerar produkter, lösningar och verksamheter som tar socialt ansvar och som vi behöver för en framtid som är ekologiskt hållbar. För att åstadkomma detta behöver direktivet till AP-fonderna skrivas om. Samma resonemang bör tillämpas på offentlig upphandling. EU-kommissionen har nyligen slagit fast att medlemsländerna kan använda offentlig upphandling för att förverkliga sina politiska målsättningar, vilket öppnar för en helt ny roll för offentlig upphandling där man aktivt kan vrida utvecklingen mot jämställdhet, jämlikhet och hållbarhet. Lagen om offentlig upphandling måste anpassas till dessa mål. Av liknande skäl ska Riksbanken och Medlingsinstitutet få nya direktiv, där hög sysselsättning och jämställda löner blir uttalade målsättningar.

Skattemedel som är avsedda för skola, vård och omsorg ska användas till detta – inte till att öka privata förmögenheter i Sverige eller utomlands. Huvudprincipen ska vara att den skattefinansierade välfärden bedrivs i offentlig regi men med inslag av alternativa driftsformer, där även kooperativ och bolag som drivs med begränsningar av vinstuttagen (så kallade SVB-bolag) bör komma i fråga för offentlig upphandling av välfärdstjänster.

Styrelser präglar en organisations verksamhet. Styrelser i aktienoterade bolag och offentliga verksamheter bör vara sammansatta med en representativ fördelning av alla kön. Styrelserna bör också aktivt arbeta för att ha en sammansättning som speglar den mångfald som kännetecknar Sverige.

Jämställdhetsintegrering och jämställdhetsbudgetering är effektiva verktyg för att synliggöra könsbundna orättvisor i både nationell och internationell politik.

1. Fi ska verka för att metoderna för jämställdhetsbudgetering utvecklas och används som ett verktyg i den ekonomiska politiken.
2. Fi ska verka för att statens, kommunernas och landstingens budgetar utformas enligt principerna för genusbudgetering, inklusive måluppfyllelse.
3. Fi ska verka för att alla genomgripande reformer på samtliga politiska nivåer ska innehålla konsekvensanalyser utifrån ett makt- och genusperspektiv.
4. Fi ska verka för förändringar av lagen om offentlig upphandling så att offentliga sektorns inköp styrs med en uttalad strävan mot jämställdhet, jämlikhet, antidiskriminering och hållbarhet.
5. Fi ska verka för att AP-fonderna, Riksbanken och Medlingsinstitutet får nya direktiv som ålägger dem att aktivt bidra till jämställdhet, jämlikhet och hållbarhet.
6. Fi ska verka för att lagen om valfrihetssystem (LOV) avskaffas samtidigt som kvalitetsansvaret skärps.
7. Fi ska verka för att begränsa möjligheten att genom uppköp omvandla skattefinansierade investeringar till privat förmögenhet.