Sektorn har en roll i omställningsekonomin

Den finansiella sektorns roll i en omställningsekonomi ska inte underskattas, men bör inte heller lämnas oreglerad och okontrollerad. Samhället måste se till att det råder konkurrens på marknader som annars hotar att monopoliseras eller underordnas privat vinstmotiv (banker, bolåneinstitut, pensionsfonder och försäkringsbolag) med kända negativa konsekvenser i form av ineffektivitet, höga vinstuttag och orimliga ersättningar som följd. Samtidigt måste finanssektorn styras så att den inte på egen hand skapar återkommande spekulationskriser där samhället får betala slutnotan. Därför behöver vi skärpta regleringar, smarta krav på reserver som jämnar ut konjunktursvängningarna, gränser för bonusar samtidigt som det offentliga garanterar att konkurrens upprätthålls inom finanssektorn genom pris- och spekulationsdämpande institutioner för konsumtionskrediter och bostadslån.

Stärk medlemsägda banker

Feministiskt initiativ vill främja och utveckla de demokratiska och medlemsägda bankerna. I dessa möjliggörs en annan form av demokratisk kontroll än i de kommersiella storbankerna eftersom de medlemsägda bankerna ofta fokuserar på social och ekologisk hållbarhet, omställning, lokal utveckling och rättvis ekonomi. Genom att stå utanför de riskfyllda globala finansmarknaderna skapas fler möjligheter att investera i konstruktiva och lokala verksamheter som har svårt att få finansiering idag. Feministiskt initiativ vill verka för ett ökat demokratiskt inflytande av betalningsmedel och att inflationsmål inte ska vara enskilt styrande för penningpolitik.

En feministisk skattepolitik utgår från globala mål om mänskliga rättigheter och insikten om planetens ändliga resurser

Skatt, liksom välfärd och ekonomi, är verktyg i byggandet av ett demokratiskt, jämlikt, jämställt och hållbart samhälle fritt från diskriminering, våld och exploatering av miljö och människor.

Skatter är ett viktigt redskap för att möjliggöra genomförandet av en visionär feministisk politik som ser till helheten och ska därför utformas för att uppfylla målsättningarna i vår välfärdspolitik. En feministisk skattepolitik utgår från globala mål om mänskliga rättigheter och insikten om planetens ändliga resurser, en unik utgångspunkt som erkänner att målsättningar om en hållbar ekonomi måste integreras med mänsklighetens största utmaningar. Detta är en utgångspunkt som knyter väl an till de sex jämställdhetspolitiska mål som antogs av Sveriges riksdag 2006 och de 16 miljöpolitiska mål som antogs av Sveriges riksdag 1999. Riksdagens mål går att nå men det kräver att resurser frigörs och omfördelas.

Att så tydligt sätta agendan – för att skattepolitiken måste svara upp mot frågan om vad som ska finansieras – ställer också särskilda krav på budgetarbetet inom all offentlig verksamhet. Riktlinjerna för jämställdhetsbudgetering måste följas och budgetarbetet ska formas av en tydlig analys av hur inkomst- och utgiftssidan samverkar för att uppnå målen för en hållbar sammanhängande ekonomi.

Skatt på arbete och kapital

Borttagandet av förmögenhetsskatterna har, tillsammans med införandet av jobbskatteavdragen, både bidragit till ökade ekonomiska klyftor och till att urholka skattebasen. Det har kraftigt försämrat omfördelningseffekten i det svenska skattesystemet där skattebasen utgör grunden för en stark offentlig ekonomi som möjliggör reformer för att uppnå politiska mål och visioner. För att stärka skattekraften anser Feministiskt initiativ att det är nödvändigt att utforma en ny, modern skatt på förmögenhet, gåvor och arv.

Ytterligare ett sätt att stärka skattekraften är att sträva efter en mer likartad beskattning av arbete och kapital. Sverige har idag en progressiv skatt på arbetsinkomst på 0–60 procent men platta skatter på kapitalinkomster på cirka 20–30 procent.

Fastighetsskatt

Den ekonomiska klyftan mellan de som äger sitt boende och de som hyr sitt boende har varit en av de starkast bidragande orsakerna till att dra isär samhället. Omarbetningen av fastighetsskatten till en kraftigt reducerad kommunal avgift har förvärrat situationen och tagit bort en viktig utjämnande faktor mellan inkomstklasser, såväl som mellan män och kvinnor då män äger sitt boende i större utsträckning än kvinnor.

En återinförd fastighetsskatt bör innehålla skydd så att den inte kan slå mot personer med låg inkomst, men en dyrbar ägd bostad.

Bolagsskatt

Bolagsskatten har sedan 2008 sänkts från 28 procent till dagens 22 procent. En höjning här är önskvärd, åtminstone till OECD:s genomsnittsnivå.

Feministiskt initiativ ställer sig samtidigt positivt till EU kommissionens förslag om en EU-gemensam bolagsskattebas, The Common Consolidated Corporate Tax Base (CCCTB). Syftet är att bredda bolagsskatten samt att motverka skattekonkurrens mellan medlemsstaterna och utflyttningen av bolagsvinster till lågskatteländer.

Finansmarknaden utgör en allt större del av vår ekonomi, och att stora delar av denna marknad fortfarande är oreglerad gör den globala ekonomin instabil. Feministiskt initiativ vill, liksom flera länder i EU, införa skatt på finansiella transaktioner. Vi vill dessutom utvidga den till att även gälla valutahandel.

Moms, punktskatter och avgifter

Att beskatta konsumtion är en viktig del av det allmännas skatteintäkter som ökar i betydelse. Skatt behöver en stabil skattebas och vi bör beskatta det som kan begränsas. Varje svensk konsumerar nu resurser som motsvarar 4,2 jordklot enligt Världsnaturfonden WWF (2016).

Feministiskt initiativ förespråkar en grön skatteväxling och ser såväl moms som riktade punktskatter och avgifter som användbara verktyg för att främja hållbar konsumtion och skapa utrymme för reformer i linje med vår politiska vision.

Feministiskt initiativ vill öka trycket i den ekologiska omställningen genom höjda avgifter och skatter på resursanvändning och energi, samt på utsläpp och sopor för företag och offentlig verksamhet enligt den så kallade “Pollutor Pays Principle”.

Feministiskt initiativ är också positiva till högre punktskatter för konsumtion knuten till ohållbara livsstilar. Vi vill se en minskad konsumtion av kött, fossila bränslen och andra miljö- eller hälsofarliga produkter och tjänster. För att ge utrymme åt en effektiv styrning av de riktade miljöskatterna bör fler direkta konsumtionsskatter införas. Feministiskt initiativ ställer sig också positiv till lägre moms kring bland annat reparationer och återanvändning.

Avveckling av skattesubventioner

Feministiskt initiativ ser ett behov av att avveckla ett antal skattesubventioner som har varit ineffektiva och kostsamma – de fyra största skatteavdragen kostar staten över 200 miljarder kronor varje år – samtidigt som de har haft en snedfördelande effekt och bidragit till att upprätthålla och förstärka maktordningar.

Jobbskatteavdrag

Jobbskatteavdragen infördes i fem steg under Alliansregeringen 2006-2014. De har haft en motsatt omfördelande effekt då skattelättnaderna inte innefattar personer som får sina inkomster via transfereringar, det vill säga arbetslösa, studerande, sjukskrivna, föräldralediga och pensionärer, trots att avdragen finansierats med gemensamma medel. Avdragen som står i proportion till inkomsten har dessutom ytterligare förstärkt skillnaderna i disponibel inkomst mellan kvinnor och män. Effekten har blivit kraftigt ökade inkomstklyftor överlag.

RUT och ROT

RUT och ROT är riktade skatteavdrag för köp av tjänster. Subventionen är utformad på ett sådant sätt att endast personer som uppnår en viss inkomstnivå kan ta del av den, vilket gör att den inte är tillgänglig för alla trots att den finansieras med gemensamma medel. Det geren sned fördelningspolitisk profil, både i inkomstklasser och mellan könen.

De branscher som vuxit fram kring till exempel privat städhjälp dras med en mängd problem, exempelvis låga löner, dåliga arbetsvillkor, dålig facklig organisering och utnyttjande av svaga grupper på arbetsmarknaden. Till detta ska läggas att en stor “grå” sektor vuxit fram där oseriösa arbetsgivare undanhåller staten skatteintäkter eller fuskar med avdragen. Regeringen tillsatte 2015 en utredning för att minska det utbredda fusket som beräknades kunna nå så högt som 10 procent, det vill säga miljardbelopp. Det har även uppmärksammats hur den organiserade brottsligheten kunnat använda RUT/ROT för bedrägerier.

Feministiskt initiativ vill stödja de som arbetar inom de branscher som omfattas av RUT och ROT, men vi vill inte premiera ett beteende som innebär att de som har råd att nyttja dessa tjänster ska behöva en morot för att inte skattefuska. Genom att avskaffa skatteavdraget för en redan privilegad grupp kan vi använda pengarna bättre för gemensamma behov där det både finns en efterfrågan och ett behov av dessa tjänster.

Ränteavdrag

Feministiskt initiativ vill successivt fasa ut ränteavdraget. Ränteavdraget bidrar till en orättvis bostadsmarknad där de som äger sin bostad får subventioner via avdraget medan de som bor i hyresrätter i allmännyttan betalar extra avgifter till det allmänna där många kommunala bostadsbolag gör stora vinster.

Ränteavdraget bidrar vidare till artificiellt höga priser på bostadsmarknaden, och ökar hushållens belåningsgrad till en farlig nivå. EU och OECD uppmanar regelbundet Sverige att åtgärda ränteavdragen då de potentiellt anses kunna leda till en bostadskrasch.

Grundavdrag

Grundavdrag, eller skattefri inkomst, är – till skillnad från de riktade avdragen – ett skatteavdrag som når alla med beskattningsbar inkomst, det vill säga även pensionärer, arbetslösa och sjuka. Det har därmed en viktig fördelningspolitisk funktion.

Globala skatter och skatteflykt

I takt med den ökande tekniska utvecklingen och internationaliseringen av ekonomin, särskilt efter liberaliseringen av kapitalmarknaderna, finns möjligheter till internationell skatteplanering vilken grundas på skillnader i skattesatser och ineffektiva kontrollmöjligheter. Denna skatteflykt innebär stora inkomstbortfall för många länders skattebaser – enligt Skatteverkets försiktiga beräkning kan det röra sig om åtminstone 46 miljarder kronor i skatteintäkter per år för Sverige; det motsvarar över en procent av BNP. Feministiskt initiativ anser att detta är ett område som behöver regleras omgående.

Ekonomin är en del av samhället och samhället en del av naturen.

Ekonomin är en del av samhället och samhället en del av naturen. En utgångspunkt i vår syn på ekonomi är att den är förenlig med de krav ekosystemen ställer. Vi måste befinna oss inom ramarna för vad de naturliga kretsloppen klarar av, nationellt och globalt. Det gäller såväl hur mycket resurser vi tar i anspråk som hur mycket avfall vi producerar. Det gäller dessutom det ansvar vi måste ta för den exploatering av arbetskraft och naturresurser som sker för vår konsumtion, inom såväl som utom Sveriges gränser.

Sol, vind, vatten och biomassa

Vårt energisystem måste bygga på förnybar energi – exempelvis sol, vind, vatten och biomassa. Sverige måste ta fram en strategi för en biobaserad samhällsekonomi – i syfte att fasa ut fossil energi, skapa nya jobb och bidra till en hållbar ekologisk utveckling. Här har skattesystemet en nyckelroll och Feministiskt initiativ vill se höjda skatter och avgifter på energi och resursanvändning. Det krävs en strikt tillämpning av principen att den som förorenar också ansvarar och betalar (Polluter Pays Principle). Vi vill därför införa skatt på växthusgaser från mat. Denna skatt ska ta hänsyn till växthusgasutsläpp från varornas hela livscykel.

Miljöanpassning av skattesystemet

Vi vill också se över och eventuellt skärpa befintliga miljöskatter – till exempel energi, drivmedel, svavel, fordon och vägtullar – samt utreda möjligheten till ytterligare miljöskatter. Andra satsningar vi vill göra med hjälp av en miljöanpassning av skattesystemet är upprustning av tågtrafiken och järnvägarna, subventionerade tågbiljetter och subventionerad eller avgiftsfri och tillgänglig kollektivtrafik. Att införa avgiftsfri kollektivtrafik skulle kosta ytterligare 15 miljarder kronor, ungefär motsvarande ROT- och RUT-subventionerna idag.

Styrsystem och finansiering

Hittills har diskussionen om finanserna handlat om hur vi kan dra in pengar till statskassan eller slopa subventioner, allt i syfte att skapa utrymme för att finansiera nya investeringar och satsningar som är avgörande för den samhällsomvandling vi vill se. Men skattesystemet bör också användas som ett sätt att styra vårt beteende från det vi vill minska till det vi vill öka. Höga skatter på sprit och tobak skapar utrymme för subvention av kultur, och en skatteväxling som för över skattetrycket från arbete till energi- och resursanvändning ökar sysselsättningen och minskar miljöbelastningen. Det finns fler åtgärder som inte kräver nya inkomster, bara en bättre användning av de resurser som finns. Den statliga budgeten är ett verktyg vars syfte är att omfördela resurser för att forma det samhälle vi strävar efter att leva i.

Vi vill sätta pensionskapitalet i arbete för den nödvändiga ekonomiska omställningen genom att det placeras på sådant sätt att det stärker och stimulerar produkter, lösningar och verksamheter som tar socialt ansvar och som vi behöver för en framtid som är ekologiskt hållbar. För att åstadkomma detta behöver direktivet till AP-fonderna skrivas om. Samma resonemang bör tillämpas på offentlig upphandling. EU-kommissionen har nyligen slagit fast att medlemsländerna kan använda offentlig upphandling för att förverkliga sina politiska målsättningar, vilket öppnar för en helt ny roll för offentlig upphandling där man aktivt kan vrida utvecklingen mot jämställdhet, jämlikhet och hållbarhet. Lagen om offentlig upphandling måste anpassas till dessa mål. Av liknande skäl ska Riksbanken och Medlingsinstitutet få nya direktiv, där hög sysselsättning och jämställda löner blir uttalade målsättningar.

Skattemedel som är avsedda för skola, vård och omsorg ska användas till detta – inte till att öka privata förmögenheter i Sverige eller utomlands. Huvudprincipen ska vara att den skattefinansierade välfärden bedrivs i offentlig regi men med inslag av alternativa driftsformer, där även kooperativ och bolag som drivs med begränsningar av vinstuttagen (så kallade SVB-bolag) bör komma i fråga för offentlig upphandling av välfärdstjänster.

Styrelser präglar en organisations verksamhet. Styrelser i aktienoterade bolag och offentliga verksamheter bör vara sammansatta med en representativ fördelning av alla kön. Styrelserna bör också aktivt arbeta för att ha en sammansättning som speglar den mångfald som kännetecknar Sverige.

Jämställdhetsintegrering och jämställdhetsbudgetering är effektiva verktyg för att synliggöra könsbundna orättvisor i både nationell och internationell politik.

1. Fi ska verka för att metoderna för jämställdhetsbudgetering utvecklas och används som ett verktyg i den ekonomiska politiken.
2. Fi ska verka för att statens, kommunernas och landstingens budgetar utformas enligt principerna för genusbudgetering, inklusive måluppfyllelse.
3. Fi ska verka för att alla genomgripande reformer på samtliga politiska nivåer ska innehålla konsekvensanalyser utifrån ett makt- och genusperspektiv.
4. Fi ska verka för förändringar av lagen om offentlig upphandling så att offentliga sektorns inköp styrs med en uttalad strävan mot jämställdhet, jämlikhet, antidiskriminering och hållbarhet.
5. Fi ska verka för att AP-fonderna, Riksbanken och Medlingsinstitutet får nya direktiv som ålägger dem att aktivt bidra till jämställdhet, jämlikhet och hållbarhet.
6. Fi ska verka för att lagen om valfrihetssystem (LOV) avskaffas samtidigt som kvalitetsansvaret skärps.
7. Fi ska verka för att begränsa möjligheten att genom uppköp omvandla skattefinansierade investeringar till privat förmögenhet.