Djurskydd

En samlad ansträngning för ett bättre djurskydd.

En samlad ansträngning för ett bättre djurskydd.

F! arbetar för att:

  • Fi ska verka för att en djurskyddsmyndighet återinrättas och tar över det centrala ansvaret för djurskyddet.
  • Fi ska verka för upprättandet av en djurbalk.
  • Fi ska verka för att fler djurskyddskontroller genomförs. I först hand måste anmälningsärenden prioriteras, men även oanmälda normalkontroller behöver öka i omfattning.
  • Fi ska verka för att det finns djurskyddsmärkning av varor och tjänster för att underlätta för konsumenter att undvika de djurskyddsmässigt sämsta varorna och tjänsterna.
  • Fi ska verka för att bedövning i samband med slakt sker på det sätt som är mest skonsamt för respektive djurslag.
  • Fi ska verka för att lagstadga kortare djurtransporter.
  • Fi ska verka för att större hänsyn till djurs rättigheter och levnadsvillkor ska tas i frågor om samhällsbyggnad.
  • Fi ska verka för en sänkning av momsen på djursjukvård.
  • Fi ska verka för en ökning av resurser till rehabilitering och vård av vilda djur som skadats av människor.
  • Fi ska verka för att myndighetspersoner, inom till exempel polisen, sjukvård och socialtjänst, ska ha anmälningsplikt om de misstänker att djur i familjer far illa.
  • Fi ska verka för att det ska finnas fler jourhem för våldsutsatta där husdjur är tillåtna.
  • Fi ska, utifrån forskning om olika arters behov, verka för att djur som hålls inomhus ska ha laglig rätt till adekvat utrymme och gruppstorlek.
  • Fi ska verka för att öka kompetensen hos socialtjänst och rättsväsende om hur djur som lever tillsammans med, eller i relation till människor drabbas av och utnyttjas som maktmedel i våld i nära relationer.
  • Fi ska verka för förstärkt och långsiktig finansiering till organisationer som tar hand om misshandlade personers djur och placerar dem i jourhem.
  • Fi ska verka för att fler skyddade boenden erbjuder möjlighet för skyddssökande att ta med djur.
  • Fi ska verka för att Länsstyrelsen snabbare ingriper vid våld och vanvård av djur och att samarbetet mellan Socialtjänst och Länsstyrelse förbättras vid våld i nära relationer där djur berörs.

Idag råder det en stor diskrepans mellan den djurskyddslagstiftning som finns och de förhållanden under vilka många djur lever i Sverige. Självklart är det är viktigt att den lagstiftning vi har också efterlevs. Får djuren en högre välfärd av ett starkt djurskydd för det med sig ytterligare en positiv aspekt: mindre användning av antibiotika som i sin tur minskar uppkomsten av nya resistenta bakterier.

Återinrätta djurskyddsmyndighet

Idag sköts djurskyddskontroller av länsstyrelserna. På grund av bristande resurser lyckas inte länsstyrelserna nå sin målsättning avseende hur många kontroller som ska genomföras. Feministiskt initiativ vill lyfta djurskyddsfrågorna från Jordbruksverket och återinrätta en djurskyddsmyndighet som har ansvar för bland annat djurskyddskontroller. Resurserna till myndigheten måste vara tillräckliga för att målsättning avseende antalet kontroller kan uppnås. Dessutom måste det säkerställas att djurskyddsinspektörer har en trygg arbetsmiljö fri från hot och våld. Idag dröjer det ofta månader innan beslut om omedelbart omhändertagande av djur kan genomföras på grund av svårigheterna med att få handräckning från polisen. Därför måste även polisens resurser avseende djurskyddsärenden öka.

Det behövs även en öppen information om hur djur har det, att samhället får ta del av saklig och objektiv information om den svenska djurindustrin. En kombination av lagar och ekonomiska incitament vad gäller matproduktion behövs. De sätt att hålla djur som skapar enormt lidande ska förbjudas. De producenter som gör mer än vad lagen kräver kan premieras. Genom en djurskyddsmärkning av varor och tjänster kan det bidra till högre medvetenhet om ett djurperspektiv på konsumtionen bland privatpersoner, företag och offentliga verksamheter. Kraven för certifiering bör gradvis göras strängare och därmed i slutändan bana väg för ett samhälle utan totalberoende av animaliska produkter.

Bättre lagstiftning med djurbalk

Det finns en dubbeltydighet i lagstiftningen där djur betraktas juridiskt som egendom samtidigt som det finns lagar mot djurplågeri. Om Sverige skulle samla Djurskyddslagen och andra lagar rörande djur till en djurbalk tror vi att detta på motsvarande sätt skulle bidra till ett säkrare rättsläge och ge förutsättningar för ett avsevärt förbättrat djurskydd.

Lidande är en individuell upplevelse för djuren och är lika viktigt att förhindra oavsett om det uppkommer inom djurindustrin, i trafiken eller i ett enskilt hushåll. I dagens djurskyddslag står det bland annat att djur ska ha möjlighet att utföra sina naturliga beteenden, att de inte ska utsättas för onödigt lidande och att avel som medför lidande för djuren är förbjudet. Om lagkraven efterlevs innebär det att djuren får leva ett liv som de är anpassade för, fritt från onödig stress och lidande. Djurskyddsföreskrifterna anger dock en tolkning som är väldigt tillåtande. Det är i praktiken vanligt att djur inte får möjlighet att bete sig naturligt eller skyddas från lidande. Djuren lever ofta tätt inpå varandra i små utrymmen med för många individer per grupp, utan möjlighet till sitt naturliga beteende och i en miljö som inte är stimulerande vilket leder till stress och försämrad hälsa. Stereotypa beteenden utvecklas, som svansbitning hos grisar. När grisar föds upp till slakt i konventionella besättningar och lever i trånga utrymmen på betonggolv utan möjlighet att böka, utvecklas lätt svansbitning som kan leda till djupa sår med allvarliga infektioner.

Att få vara utomhus är en självklarhet för alla vilda djur, men inte för djur som hålls av människor. Såväl i djurindustrier som i privata hem lever djur som aldrig får komma ut. Möjlighet till utevistelse bör öka för husdjur som är anpassade till vårt klimat.

Vi ser många exempel på hur lagen inte efterlevs, både vad gäller djur i industrier och djur som familjemedlemmar. Inom bland annat hund- och kattaveln bedrivs avelsarbete för att få fram särskilda egenskaper hos olika raser, egenskaper som ibland kan betecknas som missbildningar och som får allvarliga konsekvenser och innebär mycket lidande för djuren. Exempel på sådana missbildningar som avlas fram är trubbnosighet, utstående ögon, hängande ögonlock och mycket hudveck.

För att komma tillrätta med dessa problem och för att göra verklighet av djurskyddslagens formuleringar om skydd från lidande och möjlighet att bete sig naturligt vill vi ha skarpare krav i djurskyddsförordningen och djurskyddsföreskrifter. Samhället behöver ställa krav på att människor som har djur i familjen tar ansvar för att tillgodose djurens intressen och behov.

Enligt djurskyddslagen ska ett skadat eller sjukt djur snarast ges nödvändig vård. Momsen på djursjukvård är idag 25 procent. En skattebefrielse på djursjukvård alternativt en lägre momssats kan medföra att djur får vård tidigare och inte behöver avlivas av ekonomiska skäl. Det måste också finnas ett system för att ta hand om och skydda de djur som har farit illa till följd av människans bristande omhändertagande.

Ett samhällsbygge med bättre hänsyn till djur

Vårdpersonal och andra myndighetspersoner får ibland en unik insikt i privata hushåll och hur djuren i hushållet mår. Det ställer krav på ansvarstagande. Det behövs också ett hänsynstagande för djurs intressen i det mänskliga samhällsbyggandet. Djur påverkas av trafik, kemikalier, byggnader och annat. Ett exempel på insatser för djurens skull är att bygga viltpassager, det vill säga ställen där djur kan passera en väg eller järnväg utan att skadas.

Djur som lever tillsammans med, eller i relation till, människor utsätts ofta för våld eller används som maktmedel i våldsamma nära relationer. Det behöver uppmärksammas av socialtjänst och rättsväsende för att skydda den utsatta människan, djuren och bredda kompetensen i arbetet med våld i nära relationer.

Håller du med?

Berätta för dina vänner eller läs mer om hur du kan engagera dig.