Djurpolitik med en vision om hänsyn, medkänsla och respekt

En syn där djur finns för sin egen skull.

Feministiskt initiativ står för en syn på djur där djur finns för sin egen skull. Då är det viktigt att branscher, som underhållning, inte förmedlar en syn om att djur finns för människors skull. Språkbruket ger också en felaktig syn på djur då det förekommer benämningar på djur som “värphöns” och “slaktdjur”. Då framställs hönor som att de är till för att värpa och grisar för att slaktas.

För att samhället ska utvecklas i riktning mot mer empati för djur menar Feministiskt initiativ att etiska frågor om djur ska diskuteras redan i skolan. Idag använder en del skolor undervisningsmaterial från djurindustrin som förmedlar en ensidig bild. Som en del i utvecklingen behövs en översyn av vilka budskap om människors förhållande till djur som förmedlas i skolornas verksamhet.

Vegetarisk kost gynnar både människor, djur, miljön och klimatet. Feministiskt initiativ ser gärna att den offentliga sektorn ska sprida kunskap och vara en källa till inspiration genom att visa att en vegetarisk kost är fullgod och i de flesta fall mer hälsosam än en animalisk kost.

Räv- och chinchillauppfödning inom pälsindustrin har upphört i Sverige men uppfödning av minkar för päls är fortfarande är tillåtet och innebär ett stor lidande.

Enligt EU:s djurförsöksdirektiv är det yttersta målet att på sikt helt ersätta djurförsök vilket Feministiskt initiativ finner väldigt positivt. Det finns redan många djurfria alternativ inom forskningen, bland annat celler, vävnader och prover från patienter och från frivilliga försökspersoner, liksom datorsimulering och beräkningsmodeller. Däremot efterlevs i praktiken inte förbudet mot till exempel djurtestade kosmetika- och hygienprodukter. Jordbruksverket har sedan 2016 inrättat ett forskningscenter för fler alternativ till djurförsök men saknar adekvat finansiering till det.

En samlad ansträngning för ett bättre djurskydd.

Idag råder det en stor diskrepans mellan den djurskyddslagstiftning som finns och de förhållanden under vilka många djur lever i Sverige. Självklart är det är viktigt att den lagstiftning vi har också efterlevs. Får djuren en högre välfärd av ett starkt djurskydd för det med sig ytterligare en positiv aspekt: mindre användning av antibiotika som i sin tur minskar uppkomsten av nya resistenta bakterier.

Återinrätta djurskyddsmyndighet

Idag sköts djurskyddskontroller av länsstyrelserna. På grund av bristande resurser lyckas inte länsstyrelserna nå sin målsättning avseende hur många kontroller som ska genomföras. Feministiskt initiativ vill lyfta djurskyddsfrågorna från Jordbruksverket och återinrätta en djurskyddsmyndighet som har ansvar för bland annat djurskyddskontroller. Resurserna till myndigheten måste vara tillräckliga för att målsättning avseende antalet kontroller kan uppnås. Dessutom måste det säkerställas att djurskyddsinspektörer har en trygg arbetsmiljö fri från hot och våld. Idag dröjer det ofta månader innan beslut om omedelbart omhändertagande av djur kan genomföras på grund av svårigheterna med att få handräckning från polisen. Därför måste även polisens resurser avseende djurskyddsärenden öka.

Det behövs även en öppen information om hur djur har det, att samhället får ta del av saklig och objektiv information om den svenska djurindustrin. En kombination av lagar och ekonomiska incitament vad gäller matproduktion behövs. De sätt att hålla djur som skapar enormt lidande ska förbjudas. De producenter som gör mer än vad lagen kräver kan premieras. Genom en djurskyddsmärkning av varor och tjänster kan det bidra till högre medvetenhet om ett djurperspektiv på konsumtionen bland privatpersoner, företag och offentliga verksamheter. Kraven för certifiering bör gradvis göras strängare och därmed i slutändan bana väg för ett samhälle utan totalberoende av animaliska produkter.

Bättre lagstiftning med djurbalk

Det finns en dubbeltydighet i lagstiftningen där djur betraktas juridiskt som egendom samtidigt som det finns lagar mot djurplågeri. Om Sverige skulle samla Djurskyddslagen och andra lagar rörande djur till en djurbalk tror vi att detta på motsvarande sätt skulle bidra till ett säkrare rättsläge och ge förutsättningar för ett avsevärt förbättrat djurskydd.

Lidande är en individuell upplevelse för djuren och är lika viktigt att förhindra oavsett om det uppkommer inom djurindustrin, i trafiken eller i ett enskilt hushåll. I dagens djurskyddslag står det bland annat att djur ska ha möjlighet att utföra sina naturliga beteenden, att de inte ska utsättas för onödigt lidande och att avel som medför lidande för djuren är förbjudet. Om lagkraven efterlevs innebär det att djuren får leva ett liv som de är anpassade för, fritt från onödig stress och lidande. Djurskyddsföreskrifterna anger dock en tolkning som är väldigt tillåtande. Det är i praktiken vanligt att djur inte får möjlighet att bete sig naturligt eller skyddas från lidande. Djuren lever ofta tätt inpå varandra i små utrymmen med för många individer per grupp, utan möjlighet till sitt naturliga beteende och i en miljö som inte är stimulerande vilket leder till stress och försämrad hälsa. Stereotypa beteenden utvecklas, som svansbitning hos grisar. När grisar föds upp till slakt i konventionella besättningar och lever i trånga utrymmen på betonggolv utan möjlighet att böka, utvecklas lätt svansbitning som kan leda till djupa sår med allvarliga infektioner.

Att få vara utomhus är en självklarhet för alla vilda djur, men inte för djur som hålls av människor. Såväl i djurindustrier som i privata hem lever djur som aldrig får komma ut. Möjlighet till utevistelse bör öka för husdjur som är anpassade till vårt klimat.

Vi ser många exempel på hur lagen inte efterlevs, både vad gäller djur i industrier och djur som familjemedlemmar. Inom bland annat hund- och kattaveln bedrivs avelsarbete för att få fram särskilda egenskaper hos olika raser, egenskaper som ibland kan betecknas som missbildningar och som får allvarliga konsekvenser och innebär mycket lidande för djuren. Exempel på sådana missbildningar som avlas fram är trubbnosighet, utstående ögon, hängande ögonlock och mycket hudveck.

För att komma tillrätta med dessa problem och för att göra verklighet av djurskyddslagens formuleringar om skydd från lidande och möjlighet att bete sig naturligt vill vi ha skarpare krav i djurskyddsförordningen och djurskyddsföreskrifter. Samhället behöver ställa krav på att människor som har djur i familjen tar ansvar för att tillgodose djurens intressen och behov.

Enligt djurskyddslagen ska ett skadat eller sjukt djur snarast ges nödvändig vård. Momsen på djursjukvård är idag 25 procent. En skattebefrielse på djursjukvård alternativt en lägre momssats kan medföra att djur får vård tidigare och inte behöver avlivas av ekonomiska skäl. Det måste också finnas ett system för att ta hand om och skydda de djur som har farit illa till följd av människans bristande omhändertagande.

Ett samhällsbygge med bättre hänsyn till djur

Vårdpersonal och andra myndighetspersoner får ibland en unik insikt i privata hushåll och hur djuren i hushållet mår. Det ställer krav på ansvarstagande. Det behövs också ett hänsynstagande för djurs intressen i det mänskliga samhällsbyggandet. Djur påverkas av trafik, kemikalier, byggnader och annat. Ett exempel på insatser för djurens skull är att bygga viltpassager, det vill säga ställen där djur kan passera en väg eller järnväg utan att skadas.

Djur som lever tillsammans med, eller i relation till, människor utsätts ofta för våld eller används som maktmedel i våldsamma nära relationer. Det behöver uppmärksammas av socialtjänst och rättsväsende för att skydda den utsatta människan, djuren och bredda kompetensen i arbetet med våld i nära relationer.

Särskilda djurskyddsåklagare med fördjupade kunskaper om djur.

Djur kan inte föra sin egen talan då offentliga beslut som berör dem fattas. Därför bör de få representeras av organisationer med stor kunskap om djur, som inte har någon egen agenda utöver vad som är i djurens egna intressen. Vad som är i djurens intressen bör utgå från aktuell forskning om djurens beteende och behov. Då misstanke om brott mot djurskyddslagen eller djurplågeri leder till rättegång är det idag åklagaren som försvarar djurens intressen. Därför anser Feministiskt initiativ att det ska finnas särskilda djurskyddsåklagare med fördjupade kunskaper om djur. Idag finns djurskyddsåklagare i Stockholm men det behövs i hela landet.

I de djurförsöksetiska nämnderna har djurskydds- och djurrättsorganisationer representation, men bara två av fjorton platser. Det är mycket ovanligt att djurförsök stoppas i de djurförsöksetiska nämnderna. Djurskydds- och djurrättsorganisationer har heller inte rätt att överklaga beslut, det får enbart göras av forskare som också är de som ansöker om att genomföra djurförsök.

Djurskydds- och djurrättsorganisationer bör likaså få representera djuren och delta i arbetet med viltförvaltningsdelegationer.

Fler åtgärder för att skydda vilt.

Att dödas vid jakt kan vara ett relativt smärt- och stressfritt sätt att dö för ett djur. Jaktlagen ger även ett visst skydd för djuren, bland annat finns en lydelse om att djuren ska skyddas från onödigt lidande. Undersökningar visar dock på att en förhållandevis stor andel skadeskjutningar sker i samband med jakt, djuren dör alltså inte direkt av jägarens skott utan skadas och lider. För att ytterligare minska detta lidande vill Feministiskt initiativ ha strängare krav på jägare vad gäller utbildning och kompetens och förbättrad eftersöksverksamhet av skadeskjutna djur.

Vi ser en konflikt i att Svenska Jägareförbundet ensamt står för viltövervakning och kunskapsförmedlingen om rovdjur. Även organisationer som i första hand värnar om de vilda djuren bör vara delaktiga i detta.

I Sverige jagas djur för köttets och pälsens skull, som en del av viltvården, för nöjes skull och efter trafikolyckor när djuret har skadats allvarligt men inte dött. Det är vanligt att jakten i Sverige motiveras med att de vilda djuren annars skulle bli för många. Det finns många exempel på att människans samexistens med de vilda djuren kan skapa konflikter. Om de vilda djuren är många kan människor till exempel drabbas i form av fler trafikolyckor eller skador på skog och grödor. Lösningen behöver dock inte alltid vara att den starkare parten tar sig rätten över den svagare, ibland behöver vi människor anpassa oss efter djuren. Det kan handla om att investera i fler viltstängsel eller minska väghastigheter för att minska risken för trafikolyckor med vilda djur.