PÅ GAMMALMODIGT FLUFFSPRÅK KALLADES DET WIN-WIN.

Det var gåtfullt. Alla pratade om Sverigedemokraternas betydelse för regeringsbildningen. Att ett Fi i riksdagen skulle få helt avgörande betydelse glömdes däremot bort.

Läs hela artikeln i Dagens Arena, 14-09-06
Erfarenheterna hos dem som står och trampar på ett Fi-event.
De erfarenheterna är inte närvarande i de andra partierna.

– För en vecka sedan träffade jag en gammal vän som tänker sällsynt klokt om politik. Han har röstat socialdemokratiskt i alla sina riksdagsval och har varit medlem så länge jag minns. Men den här gången hade han bestämt sig för något nytt: att rösta på Fi.

Hans motivering var enkel. Den handlade varken om starka sympatier för Fi eller avgörande misstro mot S. Han hade i stället dragit slutsatsen att bästa sättet att garantera en stark rödgrön regering var att få in Fi i riksdagen. Då skulle SD isoleras helt. Och Reinfeldts hot att fälla Löfvens första budget — och därmed regeringen — bli verkningslösa ord i vatten. Det verkade ha varit Reinfeldts utspel som fått honom att bestämma sig.

Han betraktade helt enkelt Schyman som en starkare garant än Reinfeldt för stabilitet och ansvar.

– ”Fi bor i bokhyllor”. När alla andra partier har ett märkbart underskott av intellektuell reflektion (ja, ofta ren fientlighet) har FI ett uppenbart överskott, skriver Johanna Karlsson i nya Arena (4/2014)

Nyckelordet är det svåra begreppet intersektionalitet; att samhället behöver förstås som många olika men sammantvinnade maktordningar. Det är där Fi, efter en stökig resa, nu verkar ha landat.

Fi i riksdagen kommer inte uteslutande aktivera feminismen, utan också ställa andra normkritiska frågor. De laddar en gammal konfliktlinje med ny energi, den mellan nationell konservatism och kulturradikalism. FI och SD är i det avseendet politikens absoluta motpoler.

Om Fi klarar fyra procent kommer Löfvens position som statsminister bli starkare, regeringens manöverutrymme öka och möjliga sakpolitiska allianser bli fler. Dessutom kommer den parlamentariska vänstern berikas och uppdateras med nya perspektiv och erfarenheter. På gammalmodigt fluffspråk kallades det win-win.