Ökande orättvisor beror på ett medvetet val
Att kvinnor diskrimineras och att de ekonomiska orättvisorna ökar är ingen naturlag utan beror på ett medvetet val: politiska majoriteter har under de senaste 30 åren valt att låta marknadskrafterna sköta sig själva i allt högre grad, skriver Gudrun Schyman och Kenneth Hermele i SvD Brännpunkt
Några exempel: kvinnor jobbar mer deltid än män, har lägre sysselsättningsgrad, lägre inkomst, tar större ansvar för barn, hem och gamla, och får som grädde på moset sämre betalt för likvärdigt arbete på en diskrimerande arbetsmarknad. En av följderna blir att kvinnor har mycket sämre pensioner än män. I dag har kvinnor i snitt 86 procent av mäns löner, men får endast 70 procent av mäns pension. På 20 år har den orättvisan inte nämnvärt förändrats.
Att kvinnor diskrimineras och att de ekonomiska orättvisorna ökar är ingen naturlag utan beror på ett medvetet val: politiska majoriteter har under de senaste 30 åren valt att låta marknadskrafterna sköta sig själva i allt högre grad, många verkar tro på myten om den osynliga handen, på tvärs mot all den erfarenhet som vi fick under mellankrigstidens katastrofer: En marknad som inte lindas in av samhället blir barbarisk. Kanske kan man hoppas att den finansiella kris som plågat oss sedan 2008 – vår tids motsvarighet till 30-talskrisen – kommer att hjälpa oss att återställa förnuftet i politiken, att åter bädda in marknaden i lager på lager av vettig politik som gör det möjligt att förena marknadsekonomi med välfärd och rättvisa för alla.
Tre steg är centrala:
1. Pensionssystemet måste göras om. De kvinno- och klassfällor som finns måste undanröjas. Pensionerna ska jämna ut köns-, klass- och etniska klyftor i stället för att som nu cementera dem. Ett första steg är att komma bort från livsinkomsten som grund för pensionen; ett andra är att inte subventionera höginkomsttagares pensionssparande.
2. Spekulativa kapitalflöden måste fångas in och beskattas så att produktionen av varor och tjänster inte dukar under i kasinoekonomins virrvarr av spekulation, ohemula bonusar och vidgade klassklyftor. EU har här tagit ett första steget genom den skatt på handel med aktier och derivat som införs i år i elva länder, bland dem Tyskland och Frankrike. Men Sverige har valt att ställa sig utanför.
Nästa steg är att utvidga skatten så att den också omfattar handel med valutor (den ursprungliga så kallade Tobinskattens förslag). Inkomster från skatter som denna kan finansiera en radikal omställning av energi- och transportsystemen mot ett kretsloppsamhälle – trots att skattenivåerna i dag är löjligt låga, 0,1 procent för aktier och 0,01 procent för derivat. I framtiden får man hoppas att dessa löjligt låga nivåer höjs.
3. Skatteparadisen måste öppnas för insyn och därmed göra det möjligt att beskatta de miljarder som varje år göms. Framtidens välfärd kan finansieras enkelt om bara denna källa görs tillgänglig. I dag måste det föreligga misstanke om brott för att ett land – säg Sverige – kan få ut information om de tillgångar dess medborgare och bolag gömt; men här behövs ett generellt och fullständigt informationsutbyte, det är ju inte bara brottslingar som ska betala för samhällsbygget utan allt ekonomiska aktörer.
Till dig som tycker det här verkar enkelt, vill vi säga: det är enkelt, ekonomisk politik är inte som atomfysik, sunt förnuft räcker långt. Som tur är kan vettiga ekonomiska åtgärder stärka varandra: stävjandet av kasinoekonomin och öppnandet av skatteparadisen gör samtidigt ekonomierna stabilare, mindre korrupta och mer transparenta och lyckas dessutom stärka samhällets skattebas, en grundförutsättning för att bygga en inkluderande och allomfattande välfärdsstat.
På liknande sätt är det med jämställdheten och löneskillnaderna, och därmed de orättfärdiga pensionerna, de hänger också ihop: de uppstår till dels av att kvinnor är hemma med barn tre gånger så lång tid som män, och för att kvinnor jobbar deltid för att vårda barn, gamla och kära tio gånger så ofta som män. Det är också en följd av ett kvardröjande patriarkalt tänkande inom lönebildningen, där arbete med maskiner värderas högre än arbete med människor. Det betyder att om vi utjämnar på omsorgsområdet och lägger in krav om jämställdhet i lönebildningen, så kommer vi att få både rättvisa löner och rättvisa pensioner.
Efter sex år med finanskris säger sunt förnuft: det är hög tid att låta marknaden styras av en synlig hand, i Sverige, i EU, i världen.
GUDRUN SCHYMAN
talesperson och riksdagskandidat för Feministiskt initiativ
KENNETH HERMELE
ekonom och humanekolog samt riksdagskandidat för Feministiskt initiativ