I SD:s värld existerar ej rasism
Åkessons tal under Järvaveckan fokuserade genomgående på invandringen, som han menar måste regleras.
Det innebär bland annat att stänga gränserna för de som flyr krig och att de som redan är här måste anpassa sig till så kallade svenska värderingar. Dessa är att vara ”skötsam, laglydig och hederlig” – alltså vanliga mänskliga beteenden, men som enligt Åkesson är unika för vita svenskar. Samtidigt poängterar Åkesson att i så kallade ”utsatta områden” råder gängkriminalitet och religiös extremism.
Det är tydligt genomgående i hans tal, att de som är problemet är nyanlända flyktingar. Det är dessa som skapar splittring i samhället, och utgör ett hot mot majoritetsbefolkningen. Åkessons analyser är sällan strukturella, utan genomgående förväntas flyktingar som individer utan arbetslivskontakter eller socialt nätverk assimilera sig och bli ”hederliga” svenskar, för att räknas som samhällsmedborgare.
Vi vet redan att det här är den sedvanliga rasistiska retoriken om ”vi och dom” som SD:s politik vilar på. Ingen av oss skulle klara oss utan strukturella lösningar på strukturella problem som de på arbets- och bostadsmarknaden. De strukturella hindren för personer med utländsk bakgrund nämns inte. I SD:s värld existerar ju varken rasism eller diskriminering. Det faktum att till exempel afrosvenskar får söka fyra gånger så många jobb som majoritetsbefolkningen, trots en högskoleutbildning från Sverige, är ett bevis på att det är inte så kallade svenska koder, språket eller ens beteende som spelar roll.
Exkludering av människor som inte är vita svenskar är inbyggt i systemet. Inte heller kan segregationen skyllas på flyktingar, utan utgör ett misslyckande från de etablerade partierna och deras förda politik.
För en person som hävdade att ”islam är det största hotet” mot Europa, är det ologiskt att SD fiskar röster i Orten där majoriteten är muslimer. Vi får aldrig glömma att SD bidragit till den ökade islamofobin i Sverige. De stora protesterna under Åkessons tal visar på att det finns ett starkt antirasistiskt motstånd mot SD och dess närvaro under Järvaveckan. I publiken hölls en skylt upp med att texten ”SD är rasister” men Åkesson menar att han är nationalist. Vi vet dock att en demokrati baserad på nationalism knappast är inkluderande för alla. För feminister, antirasister, HBTQ- personer eller de som rasifieras utgör nationalism ett hot mot dessa gruppers mänskliga rättigheter. Därför är det knappast förvånande, att när Åkesson avslutade sitt tal, tackade han sina ”Sverigevänner” i publiken, ett kodord för vita nationalister.
Som F! pekar på, behöver vi ett inkluderande demokratiskt samhälle med mänskliga rättigheter, antirasism och feminism som motor. Inte nationalism och rasism som SD står för.