I dag söndag 15 oktober firas ”Den vita käppens dag”
Den vita käppen ger dem som är icke-seende möjligheter att röra sig friare och säkrare ute i samhället. Den är en symbol för större frihet.
Tyvärr begränsas denna frihet oavbrutet. För att det inte ska ske krävs att fler människor i samhället vet vad den vita käppen innebär.
Endast sju av tio svenskar vet att den vita käppen används av personer med synnedsättning. Detta visar Novus undersökning Vita käppen, som genomfördes under juni 2016 och besvarades av 1 000 personer från 18 till 79 år. Samtidigt avstår var tredje person med grav synnedsättning från att gå ut på egen hand, då gatu- och trafikmiljön upplevs som allt för obehaglig och otrygg.
Det räcker inte med att personer med synnedsättning använder sin vita käpp för att trafikmiljön ska bli trygg. När så många inte har kännedom om den vita käppens betydelse minskar hänsynen från andra i trafiken. Vid ett övergångsställe krävs ögonkontakt mellan förare av motorfordon och de gående. En situation som blir en omöjlighet för den som inte ser.
En farlig trafikmiljö begränsar livet för de personer som inte ser och gör att de inte går ut i den utsträckning de vill. Många vill klara sig själva och går ut med livet som insats. Att lära sig använda käppen för att förflytta sig är ett tidskrävande arbete och det kräver också kunskap hos den som ska lära ut tekniken. Det tar lång tid att lära sig en ny väg och den som tränar måste gå vägen flera gånger med en seende innan personen kan gå den själv. Dessutom måste den icke-seende lära sig att skydda sig själv och kunna lyssna av omgivningen för att vara trygg.
Den som vänder sig till kommunen för att få en ledsagare med sig får ständigt avslag på sin begäran. Det är nämligen svårt att få ett beslut om ledsagning trots att lagen om stöd och service (LSS) finns för vissa med funktionsnedsättning. De erbjuds då ofta istället ett beslut enligt socialtjänstlagen (SOL) men då är det inte självklart att de får det antal timmar de önskar eller att ledsagning får ske utanför personens närområde. Om ledsagaren behövs utanför närområdet i ett mer akut skede kan ledsagningen helt ställas in.
I Sverige finns omkring 300 ledarhundar men behovet är betydligt större. Det tar lång tid att få sin första hund och samma sak upprepar sig när den gamla går bort. Ledarhunden är till stor nytta när det gäller att ta sig fram. Samtidigt hårdnar klimatet och förståelsen för att ledarhunden ska få följa med på olika platser i samhället. Ledarhundsekipaget blir ofta nekat att komma in i affärer, restauranger, gym eller i kollektivtrafiken. Så trots att en person skulle kunna klara sig själv väljer många ledarhundsförare att begränsa sig till platser där de är välkomna och avstår sitt besök för att slippa ständiga negativa kommentarer och ifrågasättande. Så en insats som samhället bekostar omintetgörs på grund av okunskap även här.
Personer med synnedsättning måste:
- omfattas av LSS
- få rehabilitering för att lära sig ta sig fram
- få en ökad trygghet där samhället tar ansvar för att informera om den vita käppens och ledarhundarnas betydelse
Den 15 oktober är den dag då vi måste uppmärksamma, att mitt i det fria samhället finns en grupp där många tycker sig ha husarrest, då de inte får de insatser som behövs för att bryta sin isolering.
Mia Modig, funktionsrättspolitisk talesperson
Denise Cresso, medlem i Feministiskt initiativs funktionalitetsgrupp