Genusnormer gör pojkar till förlorare i skolan

6 maj 2015

Pojkar halkar efter i skolan på grund av grupptryck och genusnormer. Samma normer ger flickor stressjukdomar och självskadebeteende. I skolan reproduceras de normer som ligger till grund för samhällets ojämlikhet. Fi vill att en likvärdig, kunskapshöjande och hälsosam skola prioriteras.

Ett helhetsperspektiv på eleven och skolsystemet är nödvändigt för att hitta likvärdiga och hållbara lösningar skriver representanter för Fi i Dagens Samhälle

DEJA (Delegationen för jämställdhet i skolan, SOU:2009) visade att pojkar halkar efter i skolan på grund av grupptryck och genusnormerna för manlighet som gör att det inte anses tufft att plugga. De som kliver utanför antipluggnormen straffas därefter. För flickorna visar sig stressjukdomar och självskadebeteenden ha eskalerat i takt den med ökande betygsjakten.

Samhällets ojämlika socioekonomiska fördelning och strukturella rasism bidrar till problem även i skolan och maskulinitetskulturen finns i alla klasser och byggs redan under skoltiden upp som en identitet. För rasifierade killar som brottas med rasism, klass och stereotypa föreställningar om ”invandrarkillar” är behovet av identitet och samhörighet viktigt, men oftast reduceras deras identitetsskapande till stigmatiserade ”invandraridentiteter” för att markera en gräns att de inte tillhör (den vita) svenskheten.

Skolläkare, skolkuratorer och elevorganisationer vittnar om att elevhälsan är alarmerande dålig. Lärare larmar om att tung arbetsbörda försvårar möjligheten att möta elevers behov. Det bör vara grundläggande i utbildningspolitiken att se hur elevers psykiska tillstånd och arbetsmiljö hänger ihop med skolresultat. Därför, för alla elevers och lärares skull, måste skolor få resurser till mindre klasser, mindre läraradministration, mer av normkritik, modersmål, läxhjälp, specialpedagoger, anpassad studievägledning, elevhälsovård och skolbibliotek. Även mer av estetiska och idrottsliga ämnen för ett helhetsperspektiv på lärande och kunskap.

Gällande pojkar sjunker även läsandet, och nämnda satsningar kan öka både benägenheten att våga be om hjälp när saker i livet känns svårt samt lusten till läsandet och lärandet.

Skolverket påtalade redan 2009 (rapport 326:2009) nödvändigheten av normmedvetenhet och normkritisk kompetens hos lärare för att på allvar kunna verka för likabehandling och mot kränkningar, trakasserier och diskriminering. I undervisning och i den dagliga verksamheten reproduceras de normer som ligger till grund för samhällets ojämlikhet. Att bli medveten om hur och när detta sker samt att få pedagogiska verktyg att agera normbrytande/normkreativt är avgörande för ett framgångsrikt likabehandlingsarbete och en viktig del av skolans värdegrund.

Feministiskt initiativ vill att demokratiarbetet och tillgängliggörande resurser prioriteras för att skapa en likvärdig, kunskapshöjande och hälsosam skola. Vi är glada över att vi nu har partirepresentanter i flera av landets kommuner där det utbildningspolitiska arbetet kan gå i sådan riktning.

Jenny Sandsten,
lärare, skolpolitisk talesperson för Feministiskt initiativ och
ersättare i Stockholm stads utbildningsnämnd

Viktoria Kawesa,
doktorand inom genusvetenskap, föreläsare kring rasism och afrofobi samt
ersättare (Fi) i Rådet för mänskliga rättigheter i Stockholm Stad

Lars Jalmert,
professor emeritus i pedagogik, genusforskare och
representant i Feministiskt initiativs utbildningsutskott