Frågor och svar om F! och EU

Vad tycker F! i olika EU-frågor?
här har du en översikt

Svar: Att vi stoppar de nationalistiska högerkrafterna i Sverige och runt om i Europa och visar hur de demonterar och stoppar rättssäkerheten, de mänskliga rättigheterna, jämställdheten och det livsnödvändiga klimatarbetet.

Svar: Sverige ska vara en stark och tydlig aktör för att försvara och stärka de mänskliga rättigheter i Europa och det globala klimatarbetet.

Svar: Budget 1 miljon.

Vi går till val för ett Europa fritt från våld och exploatering, där vi respekterar vår enda planet och där människor välkomnas.

Vår valkampanj smygstartar såklart på Internationella kvinnodagen där vi ska informera om vår nytagna EU-politik om att vi vill att EU ska arbeta för att alla medlemsstater synsamt ska införa samtyckeslag enl svensk modell.

Soraya Post kommer tillsammans med Stina Svensson m fl att resa runt i Sverige och kommer att berätta om allt vi har åstadkommit under denna mandatperiod och om vårt mål med två mandat och vad vi vill göra med dem.

Vi kommer fortsätta vara den tydligaste rösten mot fascismen i parlamentet och det starkaste hoppet för ett liv i frid. Europa behöver feminism och Europaparlamentet behöver fler antirasistiska feminister.

Svar: NEJ

Svar: NEJ

Svar: JA, Fast vi tycker redan 2035

Svar: JA! Med undantag av sjukvårdsprodukter.

Svar: NEJ! Lägg ner FRONTEX. Resurser ska läggas på ett rättssäkert och humant flyktingmottagande.

Svar: NEJ! EU ska inte militariseras, EU är ett fredsprojekt.

Svar: ABSOLUT INTE!

Svar: JA! Men framförallt vill vi ha lagliga vägar in och att människor ska kunna bosätta sig där de vill. De är inte brickor som ska omfördelas, de är människor som söker skydd.

Svar: JA! Länder som inte respekterar EUs grundläggande värderingar och mänskliga rättigheter ska förlora EU-medel och även få ekonomiska sanktioner. Vi vill inte finansiera diskriminering.

Svar: JA!

Svar: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH JÄMSTÄLLDHET (vi vill ha en kommissionär med detta ansvar som huvudfokus), med fokus global rättvisa, inklusive klimaträttvisa, och ett EU fritt från våld.

Svar: Demokrati & mänskliga rättigheter, social välfärd och klimat.

Svar: Mindre men bättre. EU inriktar sig på att ge mer och snabbare resultat på utvalda politikområden och trappar ner på andra områden:

EU är ett fredsprojekt och ska driva:

  1. att mänskliga rättigheter uppfylls
    för alla,
  2. att vi når klimatmålen och skapar ekologiskt och sociala hållbara samhällen och
  3. för global solidaritet.

Svar: Det beror på vad syftet med stödet ska vara. Om syftet är att använda jordbruksstödet som styrmedel i omställningen till ett socialt och ekologiskt hållbart samhälle: höj det rejält! Om syftet dock fortsätter att vara som idag, dvs att göra jordbruksproduktionen billigare för att hålla ner matpriserna till konsumenterna utan att helt slå ut jordbruksproduktionen, är vi skeptiska till en generell höjning. Den diskussionen behöver föras först.

Svar: Mer riktat stöd mot miljönytta, kolinlagring i mark, ökad biologisk mångfald och minskade kemikalier i naturen. Vi vill även aktivt understödja en omställning till växtbaserat. Animalieindustrin äter idag bokstavligen upp grödor som kan användas till människoföda. Det är en politik som är dålig för djur, för klimatet och för lokala bönder i närliggande regioner.

Vi vill också se mindre allmänna stöd. Gårdspriserna går upp vid gårdsstöd, det vore bättre med riktade stöd, t ex särskilda program för småbönder och en omställning mot småskaligt växelbruk. Ett tak för bidrag behövs för att förhindra att storgodsen håvar in merparten på bekostnad av småskaliga bönder.

Svar: Den skapar möjligheter för mer diversifiering på gårdarna, fler sysselsatta, mer miljönytta. Det ger också bättre matkvalitet, ökad förädlingsgrad och mer direkthandel. Sverige behöver bli bättre på att använda de möjligheter EU trots allt ger för stöd till t ex agroforestry och permakultur, men även vara mer drivande i att göra reglerna fungerande även för medelstora och mindre aktörer. Reglerna när det gäller hur många frukt-/nötträd det ska vara per areal för att kunna söka bidrag är idag är inkonsekventa och motstridiga. En regel säger att det är för få träd och en annan att det är för många. Många mindre aktörer drar sig därför för att söka bidragen. Det vill vi vara med och styra om.

Svar: Om jordbruksstöden framöver följer dagens nivå innebär det en viss höjning av priserna. Ungefär densamma på både svenskt och EU-import. Men om vi kan ställa motsvarande svenska nationella krav på djurvälfärd och annat på importen, då innebär det ökad konkurrensfördel för svensk produktion.