Feministiskt initiativ vill mer!
Idag presenterades regeringen och Vänsterpartiet mandatperiodens sista ändringsbudget. 2,6 miljarder i satsningar är välkommet - men för lite. Fi vill se mer offensiva välfärds- och klimatsatsningar, skriver Martin Jordö och Gita Nabavi för Feministiskt initiativ.
Sverige är mitt inne i en högkonjunktur och siffrorna i samhällsekonomin pekar åt rätt håll. Siffrorna visar inte hela verkligheten – de sociala klyftorna i Sverige har fortsatt öka, och räknat på vår konsumtion så ökar våra klimatutsläpp. Framförallt så är den offentliga servicen i kommuner och landsting hårt pressat, och staten behöver tillföra mer pengar för att lösa krisen.
Den nuvarande regeringen har bromsat en utveckling som har gått åt fel håll, men de har inte vänt den. Sverige behöver en systemförändrande politik – och FI vill se mer investeringar.
2,6 miljarder i tillägg i regeringens vårändringsbudget borde vara närmare 10 miljarder, finansierade genom framförallt minskningar i skattesubventioner som framför allt gynnar priviligierade grupper. Regeringens ovilja att göra något åt det sänkta skatteläge som regeringen Reinfeldt lämnade efter sig bakbinder regeringen från att investera. I höstens budget satsade regeringen 40 miljarder, och Feministiskt initiativ 110 miljarder. Mönstret går igen i vårbudgeten, när en regering släpper pressreleaser på satsningar ner till, i sammanhanget små belopp, som 25 miljoner så handlar det mer om att signalera en vilja än att nå faktiska resultat.
Feministiskt initiativ välkomnar ändå de satsningar som finns i vårbudgeten. Vi vill särskilt lyfta fram att #metoo har lett till att regeringen avsätter extra medel till kompetenshöjningar kring sexualbrott och sexuella trakasserier i både polismyndighet, socialtjänst och skola. Det är helt i linje med Fi:s förslag, men summorna är cirka en tiondel av vad som behövs för att nå verklig förändring.
Även på miljöområdet återfinns flera nödvändiga extra satsningar. Att förenkla för de som vill installera solceller är lovvärt, och att säkra att svenska anläggningar för biogasproduktion inte slås ut genom ökat stöd är helt essentiellt.
Det görs några satsningar för inkludering av nyanlända, bland annat ett välkommet initiativ kring information om sexuella och reproduktiva rättigheter på fler språk. Men de nödvändiga övergripande större satsningarna för att bryta bostadssegregation eller ekonomisk ojämlikhet lyser med sin frånvaro. Även den internationella solidariteten är osynlig, varken arbetet med asylmottagande eller den feministiska utrikespolitiken får den budgetförstärkning som behövs. 51 svenska organisationer gick nyss ut med valmanifestet #hjärtavärlden, och regeringen borde lyssna på dessa.
En av budgetens större satsningar är 400 miljoner extra till vården för resten av året för att minska vårdköer. Fi vill permanenta dessa anslag, och har tidigare lagt förslag på satsningar på 3000 miljoner extra till primärvården.
I december presenterades pensionsuppgörelsen som ger smärre, men långt ifrån tillräckliga tillskott till de fattigaste pensionärerna. Även här vill Fi se större satsningar.
Gällande de ekonomiska nyckeltalen i budgeten vill Feministiskt initiativ sätta fokus på vilka som anses viktiga att redovisa – och vilka som saknas. Finansministerns prognos pekar på 2,8% BNP-tillväxt för 2018, men ingen prognos görs för vilken ökad miljöbelastning detta innebär. Det presenteras som positivt att antalet arbetade timmar i Sverige antas öka, men ingen prognos finns för utveckling av folkhälsan.
Det finns många svåra avvägningar dolda i budgeten. När Finansministern stolt säger att andelen som är “försörjda i transfereringssystem är på lägsta nivån sen 1982” är det som att hon helt missat Försäkringskassans aggressiva utförsäkringar av sjuka. Och när finansministern säger: “Alla som kan arbeta ska arbeta.” märker vi att arbetslinjen är minst lika stark nu i S-skepnad som den var i M-skepnad.
Jämfört med Allianspartiernas och SD:s skuggbudgetar är dock S/MP/V:s den som ligger närmast den som Feministiskt initiativ presenterat. Sverige har inte råd med fler skattesänkningar och besparingar, och när Fi kommer i riksdagen kan vi tillsammans med andra höja ambitionsnivån för en feministisk och anti-rasistisk politik, även mätt i tilldelade resurser. FI vill mer!
Martin Jordö,
ekonomisk-politisk talesperson
Gita Nabavi,
partiledare