F! reflekterar över Magdalena Anderssons tal

5 juli 2017

Det är tydligen på modet att hålla korta tal i år. Magdalena höll sig inom ramen på 30 minuter. Björklund har fortfarande rekordet med sina 20 minuter.

Annars fanns det likheter i talen. Den personliga bakgrunden till dagens politik var både Björklunds och Magdalena Anderssons inledning. Björklund beskrev sin klassresa och Magdalena Andersson sin ungdoms resa i ett då fortfarande delat Europa. Från frihet till förtryck, som hon sa. Det var sommaren 1989 och innan året var slut skulle muren falla. Det fanns frihet i luften, en dröm om förändring, kanaliserat i slagordet ”Vi är folket”.

Det handlar om demokrati och det var det bärande ideologiska temat. Vi får aldrig ta demokratin för givet, var uppmaningen, och med dagens hot och hat ser vi tydligt att kampen för demokratin inte är över.

Kopplat till demokratin kom sedan det ekonomiska. Växande ojämställdhet och ojämlikhet, det de borgliga partierna numera kallar för växande klyftor, är ett hot mot demokratin. Lösningen ligger inte i att ställa grupper mot varandra utan det är samhällsgemenskap som är vägen framåt. Trygga människor som vågar drömma. En mening som hämtad från Björklunds tal.

Men ska detta bli verklighet krävs stabila finanser. Ordning och reda i statens finanser är favorituttrycket. Och regeringen har tagit ansvar enligt finansministern. Ekonomin går bra och migrationspolitiken har vi tagit ansvar för, sade finansministern i samma mening och med samma glada leende. Det är bisarrt att höra när vi vet hur illa det ser ut både på Medelhavet och här i Sverige.

Det faktum att vi blir fler och dessutom äldre, det vill säga de demografiska förändringarna, låg som bakgrund till det vallöfte som presenterades – 20 miljarder mer till välfärden fram till 2022. Alla vet att det inte räcker efter många år av skattesänkningar som drabbat välfärdssystemen. SKL menar att det behövs minst det dubbla. LO likaså. Pengarna kommer bara att räcka till att behålla nuvarande, alltför låga nivå.

Vi är många som menar att den nivån behöver förbättras avsevärt. Vi behöver öka antalet anställda, höja lönerna, införa rätt till heltid samtidigt som vi inleder en arbetstidsförkortning, osv. Det finns oändligt stora behov här. Finansministerns hurtiga kommentar var att kvinnor ska ha hela lönen och halva makten. Visst – den parollen har funnits sedan 60-talet och inte minst S har haft goda möjligheter att infria löftena!

Magdalena Andersson var tydlig med var motsättningarna går. Vägvalet står mellan välfärd eller moderatledda skattesänkningar med stöd av SD. Det vill S att valrörelsen ska handla om. Inte om flyktingpolitiken, inte om låga löner i kvinnokodade sektorer, inte om pensionssystemet, inte om de kapsejsade humanistiska värderingarna i hela EU, inte om det faktum att regeringen får stark kritik för att den inte för en feministisk politik, bl.a. på de här områdena. Men också i utrikespolitiken där organisationen Concord just idag levererat kritik mot både vapenexport och flyktingpolitik.

Det som bekymrar mig, i det här talet och i de andra som jag hittills hört, är att världen inte finns. I takt med att globaliseringen ökar blir den politiska blicken inåtvänd. Säkerhetspolitik, klimatpolitik, de globala frågorna lyser med sin frånvaro. Med en sådan syn går det att hylla att det finns nya stridsvagnar på Gotland. Det var öppningen i talet. Det går bra för Sverige. Det rullar stridsvagnar på Gotland. Försvarsministern myste i duggregnet.

Gudrun Schyman,
partiledare