EU MÅSTE ÖPPNA SINA GRÄNSER OCH RÄDDA LIV – FYRA AKUTA ÅTGÄRDER
Vi ser en skrämmande utveckling i Europa. EU:s migrationspolitik resulterar i att vi hellre låter människor som flyr från krig och förföljelse dö vid våra gränser än att vi släpper in dem i EU och ger dem skydd och en möjlighet att leva ett värdigt liv. Rasismen tar sig uttryck i EUs migrationspolitik genom att EU:s gränser hålls stängda för människor som kan ha rätt till asyl och att bara särskilt utvalda migranter som kan tänkas bidra till EU:s tillväxt genom t.ex. arbete, studier eller forskning släpps in i EU.
Flyktingar tvingas forcera EU:s gränser för att söka asyl här. Hittills i år har 1700 människor drunknat i Medelhavet på den vägen. Döden på medelhavet är ingenting nytt, flyktingar drunknar hela tiden på väg till EU. Med anledning av de ovanligt höga dödstalen i april i år har Europeiska rådet, dvs. EU:s stats- och regeringschefer, beslutat om att öka EUs närvaro på Medelhavet och att bekämpa människosmugglare och det man kallar ”illegal migration”, dvs. potentiella asylsökande.
När Europeiska rådet träffades i förra veckan fortsatte diskussionerna i samma riktning. Feministiskt initiativ ser med stor oro på dessa åtgärder eftersom de knappast kommer förhindra att fler katastrofer sker. Åtgärderna kommer inte heller bidra till att EU respekterar asylrätten enligt FN:s flyktingkonvention. Det som behövs är humanitära sök-och livräddningsinsatser samt att skapa lagliga vägar till EU. Fi anser därför att följande fyra åtgärder omedelbart måste vidtas för att stoppa döden på medelhavet och för att EU ska respektera de mänskliga rättigheterna:
► Upprätta en europeisk Mare Nostrum
EU behöver en heltäckande sök- och räddningsoperation med målet att rädda liv. Idag finns ingen sådan. Efter katastrofen i Lampedusa 2013 inledde Italiens regering insatsen”Mare Nostrum” som under drygt ett år räddade omkring 150 000 människor i vattnen mellan Italien och Libyen. När Mare Nostrum upphörde ersattes den av EU med operationen ”Triton” som är mycket mindre till sin omfattning och räckvidd och som bedrivs inom ramen för EU:s gränsbevakningsmyndighet Frontex. Liksom var och en som befinner sig till sjöss har Frontex en skyldighet att rädda människor i nöd. Men till skillnad från den italienska insatsen Mare Nostrum, som enbart hade ett humanitärt syfte, är Frontex grundläggande uppdrag gränsbevakning. Rådets svar på de gångna veckornas katastrofer är att förstärka operation Triton inom ramen för Frontex uppdrag. I praktiken innebär detta en förstärkning av gränsbevakningen och inte i första hand en insats för att rädda liv. Triton får dessutom inte patrullera längre än 30 sjömil utanför EUs kust vilket inte är tillräckligt nära Libyen för att kunna vara i de vatten där båtarna oftast förliser. Så länge EU inte prioriterar en rent humanitär insats för att hitta och rädda flyktingar på Medelhavet är det svårt att se hur man skulle kunna förhindra att de gångna veckornas tragedier återupprepas. Feministiskt initiativ uppmanar rådet att istället lägga de tillgängliga resurserna på en rent humanitär sök- och räddningsinsats och att medlemsländerna bidrar med tillräckliga resurser för att denna operation ska hindra att flera flyktingar dör på medelhavet. Sveriges regering har gjort klart att man står till förfogande med resurser från kustbevakningen för att rädda liv på Medelhavet. Andra medlemsländer måste följa detta initiativ och EU måste samordna sådana insatser.
► Bevilja humanitära visum och inför en möjlighet att söka asyl på ambassader och konsulat utanför EU
Med anledning av de senaste katastroferna i Medelhavet har Rådet har kommit överens om en frivillig samordning av kvotflyktingar. Det är en åtgärd som knappast kan komma att göra någon skillnad. Idag tar bara 13 av EU:s 28 länder emot kvotflyktingar (Belgien, Tjeckien, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Irland, Nederländerna, Portugal, Rumänien, Spanien, Sverige, och Storbritannien). Under 2013 tog Belgien och Frankrike emot 100 kvotflyktingar var, Tyskland 300, Nederländerna 500, Finland 750, Tjeckien 40, Spanien 30 och Sverige 1900 personer. Detta är det minimiantal flyktingar som länderna förbinder sig att ta emot varje år.
Under 2013 lyckades 327 000 flyktingar forcera EU:s gränser och söka asyl här. Endast en tredjedel av dessa ansökningar beviljades. Detta kan jämföras med Libanon, som är ett land på 5 miljoner människor, som ensamt tagit emot en miljon flyktingar. Och då har vi inte räknat med den oräkneliga mängd flyktingar som väntar i EU:s närområde på att få möjlighet att försöka söka asyl. Det är uppenbart att EU med dessa resultat inte lever upp till FN:s flyktingkonvention.
Istället har rådet valt att fokusera sina insatser på att bekämpa människosmugglarna för att komma till rätta med den ”illegala migrationen”. Men det man kallar ”illegal migration” är potentiella asylsökande och inte brottslingar. Redan innan de senaste katastroferna i Medelhavet inledde kommissionen ett särskilt projekt tillsammans med Europol, ”JOT Mare”, för att bekämpa människosmugglare med det slutliga syftet att stoppa den ”illegala migrationen”.
I insatserna mot människosmugglare ingår bl.a. att förstöra människosmugglarnas båtar. Man har konstaterat att det är ont om båtar i Libyen och i planen ingår att göra vad man kan för att hålla antalet båtar nere. Men ju större risker människosmugglarna måste ta, desto dyrare och farligare blir det för flyktingarna som köper deras tjänster. I takt med att EU:s medlemsländer har stärkt bevakningen av sina yttre gränser har flyktvägarna blivit både längre och farligare och därför har också dödsfallen ökat. Problemet är inte människosmugglarna, utan den politik som tillåter och möjliggör utnyttjandet av utsatta människor. Eftersom den som flyr för sitt liv inte har något val kommer människosmugglarna alltid att ha en lukrativ marknad så länge EU inte erbjuder mänskligare alternativ. Att rådet beslutar att genomföra åtgärder för att bekämpa de människor som söker skydd hos oss är en skrämmande utveckling.
Istället krävs effektiva åtgärder för att skapa lagliga vägar in i EU för de som söker skydd. Det finns inget annat sätt att leva upp till FN:s flyktingkonvention och allas rätt att söka asyl.
Invånare i Sicilien som lever alldeles invid den humanitära katastrofen i Medelhavet har begärt att en humanitär korridor öppnas till EU och det är precis vad som behövs för att hantera den akuta situation som föreligger vid EU:s gränser. De människor som väntar i en rättslös tillvaro i EU:s närområde behöver omedelbart erbjudas en säker transport till EU för att kunna erbjudas skydd.
EU:s medlemsländer måste omedelbart börja utfärda humanitära visum till de som söker skydd i EU för att de ska kunna få sin asylansökan prövad. Sverige bör föregå med gott exempel och utfärda visum på humanitär grund och inleda samarbeten om detta med andra medlemsländer.
Det måste också införas en möjlighet för de som söker skydd att ansöka om asyl på ambassader och konsulat utanför EU.
► Aktivera direktivet om tillfälligt skydd
Sedan 2001 finns det ett direktiv som kan tvinga EU:s medlemsländer att ge fler människor tillfälligt skydd i perioder av stora tillströmningar av människor på flykt. Idag bestämmer medlemsländerna själva hur många flyktingar de tar emot och vissa tar inte emot några alls. Direktivet tillåter att ett undantagssystem kan aktiveras vid tillfällen då det sker en omfattande tillströmning till EU av personer som inte kan återvända till sitt hemland bl.a. pga. av krig, våld, eller kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Direktivet är till för att skapa en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot flyktingar. Det tillfälliga skyddet verkställs i alla medlemsstater då rådet, på förslag från kommissionen, antar ett beslut som konstaterar att det finns en omfattande tillströmning av människor till EU och specificerar vilka grupper det gäller. Skyddet varar i ett år och kan förlängas till två år. Hittills har inga initiativ från Kommissionen eller rådet tagits för att aktivera direktivet. Feministiskt initiativ uppmanar Kommissionen och rådet att omedelbart göra det som krävs för att aktivera och tillämpa direktivet.
► Avskaffa transportörsansvaret
EU måste också avskaffa transportörsansvaret som hindrar flyktingar från att ta sig till EU med flyg eller passagerarbåt och istället tvingas till osäkra båtfärder på Medelhavet.
Transportörsansvaret innebär att flygbolag och rederier är ansvariga för att återsända personer till landet de kom ifrån om de inte beviljas inträde i ett EU-land. De kan också bötfällas om de transporterar någon som vägras inresa. Konsekvensen av detta blir därför att flygbolagen och rederierna i praktiken inte släpper ombord någon som inte har handlingar som visar att denna har rätt till inresa i ett EU-land. Detta leder till att personer som försöker ta sig till EU på laglig väg för att söka asyl inte får någon asylprövning alls. Flyktingar stoppas redan av incheckningspersonalen på flygplatsen.
Detta är enormt rättsosäkert och kränker FNs flyktingkonvention och rätten att söka asyl. Människor måste kunna söka asyl i Europa utan att behöva riskera livet eller bli avvisade utan att få sin ansökan prövad. Feministiskt initiativ uppmanar därför kommissionen att omedelbart lägga fram ett förslag om att avskaffa transportöransvaret.